Ärvda anlag för mat jag gillar

Några rader innan jag sätter mig i bilen och tuffar iväg till Göteborg.

Har nu tre dagar i rad sluppit köer där, åtminstone på morgonen. Hem hade jag lite problem en dag. Det var nära att bilen blev överhettad. Jag satt där i kön och såg temperaturmätaren närma sig det röda med stormsteg. Paniken steg. Men som tur var kunde jag köra ut på RV40 precis när visaren passerde det röda. Så jag klarade mig.

Bland dagens rubriker fastnade jag för en. "Ärftliga anlag gör barn kräsmagade" (SvD) så har jag fått förklarat varför jag, trots min ansenliga ålder, är skeptisk mot ny mat. Jag lider av neofobi.
Det vill säga försiktig med ny mat. Artikeln visar att en amerikansk studie har konstaterat att det är ärftliga anlag som gör att vi är försiktiga med ny mat och barn därför vägrar att äta viss mat.

Det stämmer väl också kanske att om jag tillräckligt många gånger tvingats äta något jag inte från början gillar så kan jag klara av det. Lite vitlök, lite majonäs. Men aldrig fil. Och absolut inte mjölk. Där misslyckades min pappa kapitalt. Han tvingade mig att dricka mjölk. Sedan jag flyttade hemifrån har jag aldrig druckit mjölk.
Jag skulle kunna utveckla detta mer men nu måste jag rusa.