tisdag 29 juli 2014

Låt tusen barn blomma

Pride-veckan har börjat i Stockholm. En mängd seminarier, mycket fest och stora finalen med Paraden genom Stockholm med tusentals deltagare i tåget och ännu fler tusen utmed gatorna. I år missar jag själva låt tusen barn blommaparaden. Trist, men ibland får jag prioritera. Har ju gått med i Westpride-paraden i Göteborg tidigare i år. Och en mångfaldsmanifestation i Visby under Almedalsveckan. För mig är det viktigt att manifestera alla människors lika värde och rätt att älska den man vill. Det finns många som inte får göra det, både i andra länder men också i vårt eget land. Det finns fortfarande många här i Sverige som inte kan leva sitt eget liv på grund av fördomar och homofobi. Därför är Pride viktigt. Jag vill gå för dem som inte kan gå.

Men jag åker till Stockholm i morgon och stannar till fredag. Går på seminarier och kollar in bland annat Conchita Wurst (just nu på Allsången på TV) .Folkpartiet finns förstås med på olika sätt. Arrangerar seminarier, finns med tält i Pride-parken. Jan Björklund deltar i partiledardebatt kring HBTQ-frågor. Alla folkpartiministrar deltar i paraden. Folkpartiets budskap är att låta tusen barn blomma. Det vill säga att uppmärksamma den vardag som många barn och ungdomar möter i förskolan och skolan. Barn ska ha tusen möjligheter, och få lov att blomma ut, utan att begränsas av sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Folkpartiet vill att

  • det finns en genuspedagog på varje förskola
  • mobbning och diskriminering upphör i skolan
  • alla som möter eleven i skolan har hbt-kunskap

Det är numera inte bara Stockholm som anordnar Pride-festival och parad. Många städer anordnar det om kanske i lite mindre omfattning. Nu är det Borås tur tycker jag. Jag har motionerat i kommunfullmäktige att Borås ska ta fram en HBTQ-policy. Men än så länge verkar det som om motionen hamnat i byrålådan. 

Såklart vore det bästa om varken Pride-parad eller HBTQ-policy skulle behövas, och det måste vara målet, men så länge som hbtq-personer trakasseras och misshandlas måste vi som tror på alla människors lika värde och att alla får älska den hen vill gå i parader och göra policys.

fredag 11 juli 2014

Minnesdag för Srebrenica

Jag har gjort det förr. Skrivit om Srebrenica. Talat och berättat. Jag har varit där, i spåren av folkmordet som ägde rum 1995. Då 8000 män kallblodigt mördades och grävdes ner i skogen. Man kan fråga sig: Hur är det möjligt. Hur kan människor bli så grymma mot varandra. Hur kan en annan människas värde bara försvinna. Bara för att han inte tillhör samma gäng som en själv. srebrenica-blomman

Flera lyfter idag, precis som tidigare år, minnesdagen.  Expo anordnar manifestationer på flera håll i Sverige. Skulle gärna gått med om jag kunnat. Min partikollega Ademir Zilic skriver i Corren. Bland annat. Och lyfter just vad nationalism kan göra med människor. Det var nationalister som ansåg att 8000 män inte skulle få finnas för de passade inte in i deras egen värld. De hade en annan religion. Värt att tänka på idag då nationalism och främlingsfientlighet breder ut sig i Europa. Sverige är inte förskonat. Under almedalsveckan agerade , förutom Sverigedemokraterna, också det nynazistiska Svenskarnas parti. Spred obehag. Kanske särskilt just för att Almedalen är symbol för öppenhet. Även om det är betydligt fler poliser och säkerhetsvakter än första gången jag var där, så är det fantastiskt att politiker, journalister och lobbyister, för all del en och annan samhällsengagerad “vanlig” medborgare, kan mötas öppet.

Självklart får vi vara lite nationalistiska när det gäller att heja på svenska idrottsframgångar och självklart får vi hissa svenska flaggan och sjunga nationalsången. Men i mitt Sverige finns det plats också för dem som inte är födda här. Både inom idrotten och för övrigt.

Jag kommer aldrig att glömma Srebrenica och människorna jag mött där. Särskilt kvinnorna som förlorat sina män och som fått ny bostad av holländska staten, det var holländska FN-soldater som skulle se till att inget hände i Srebrenica. Kvinnornas största samtalsämne var nästa begravning, Som nu sker den 11 juli varje år.

Jag glömmer inte heller den känsla av hat jag upplevde när jag tillsammans med en överlevande besökte dennes pappas hus. Serbiska slagord på dörrar och fönster och män i bakgrunden som skrattade. Nu är det snart tio år sedan jag var där men känslorna finns kvar.  Låt oss hoppas att det som står på minnesstenen på gravplatsen blir sanning. Att det aldrig händer till någon, någonstans.

Den virkade blomman är en symbol för Srebrenica. Vitt för de oskyldiga som dog, grönt för livet och 11 blomflikar för den 11 juli.

 

Sommartorsdag

Sommarnnatten är varm. Sitter vid havet och klockan är mycket. Men vad gör väl det. I morgon tänker jag sova så länge jag vill. Unnar mig några lata dagar innan valrörelsen sätter igång. Jaag hade nog tänkt vara kvar här vid havet hela tiden. Att åka in till Borås och twittra på en Sommartorsdag hade jag nog inte tänkt. Men får man frågan och sedan gör lite "sound check" på Kingen så kunde jag inte motstå. Jag gillar ju Sommartorsdagarna. Tycker att det är ett bra sätt att få fart på handeln i centrum av Borås och få människor att mötas. Jag brukar ssäga att det är som ett enda stort coctailparty, en del med "coctail" men jag tror de flesta utan. 
Jag ångrar inte en minut att jag åkte till Borås, Träffade både nya och gamla vänner. Ett rejält rockös från början till slut. Förbandet var superbra. Svensktoppen nästa vanns av bekanta från Sandared och Kingen, som jag fram tills idag inte visste något om, var också superbra. Vad mer kan man begära.
Tillsammans med en förmiddagspromenad utmed havet och en stilla reflektion med utsikt över havet en varm sommarkväll har det varit en toppendag. 
Jag kan återigen inte låta bli att känna mig lycklig och tacksam att jag får vara med om så mycket både spännande och fint och roligt. Att jag får ha förmånen att kunna ta ett foto under Uddevallabron samma dag som jag står vid sidan av scenen och fotar en rockkung. Jag är tacksam att de tinte regnar granater eller bomber där jag bor. Jag är tackam att jag lever i ett demokratiskt land. Jag vill att fler ska få uppleva detta.

detta.  








lördag 5 juli 2014

Feminism utan socialism

Så var då en vecka i Visby nästan till ända. Jag har varit och lyssnat på många intressanta seminarier. Idag talade min partiledare Jan Björklund i Almedalen i ett engagerat tal om hur viktigt det är med feminism utan socialism. Det handlade om att skärpa straffen för våld i hemmet, hemmet ska vara en trygg plats. Det handlade om att tillåta privata företag inom välfärden, en kvinnobransch. Det handlade om att det är kvinnorna som först drabbas om den ekonomiska tillväxte stryps. Det handlade om fler karriärtjänster inom skola, förskola och vården. Det handlade om en ytterligare öronmärkt månad i föräldraförsäkrinngen. Mm. Ett bra avslut på veckan som handlat mycket om just kvinnors situation för min del. Villkoren för privata vårdföretag, som gynnar kvinnors företagande. Villkoren för unga flickor, och pojkar, som gifts bort mot sin vilja eller könsstympas. Mitt fokus har alltså legat helt rätt. Ska bli kul att sätta igång och kampanja för ett framgångsrikt Folkparti den 14 september. För ett Sverige med feminism utan socialism.
Träffade också många folkpartister på Folkpartiets mingel igår. Bl a Marit Paulsen som var taggade till tusen att genomföra ytterligare en period i Europaparlamentet för djurens bästa.
Lägger också ut artikeln som fanns i dagens BT inför talet. 




torsdag 3 juli 2014

Summering av dagens välfärdsseminarium

Nu varit på det tredje seminariet under dagen kring välfärdstjänster. Där presenterades flera intressanta exempel på bra fungerande privat verksamhet. Jag tror att fler skulle vara intresserade av att ta del av dessa vittnesmål. Att faktiskt också en enskild person som pantsätter hus och hem för att starta ett företag är riskkapitalist. S-politikern var imponerad och tyckte att man skulle lyfta fram dessa som exempel. Ännu ett konstaterande att offentlig äldreomsorg är sämre än privat driven när det gäller personalens villkor gjordes. Men att även privat driven också kan bli bättre. Allt enligt jobbnöjdhetsindex. S-politikern tog upp Kommunals egen rapport och att den visade ett annat resultat. De olika rapportern är inte beräknade på samma sätt. Det är viktigt att inte se ensidigt på ett område utan väga in många aspekter och utgå från dessa innan man kritiserar. 
En liten summering av dagen.
Det kan finnas brister i både offentligt och privat driven vård och omsorg. Hur skulle det gå om det bara fanns offentligt driven omsorg. Hur skulle det då gå med kvalitetsutvecklingen? Skulle det finnas samma möjligheter till förnyelse om det bara fanns en aktör? 
För att kunna överleva och växa måste man gå med vinst. Även kommunen. Alla som startar företag och satsar egna pengar är riskkapitalister. Var ska man då sätta gränsen för vad är en riskkapitalist?
Nya företag inom välfärdssektorn uppstår idag genom att någon som jobbar inom det offentlig tröttnar på byråkratin och känner att man har andra idéer som man vill utveckla men som fastnar i systemet.  Oftast inte en man utan en hon. Ska vi låta alla bra idéer frysa inne?
Och vart ska alla duktiga företagare och anställda inom de privata välfärdsföretagen ta vägen om det blir vinstförbud?
Om man gör en massa regler kring hur företagen ska vara med bemanning mm. så förlorar man själva syftet med att ha alternativ. Alla företag blir likriktade och likadana. 
Men det måste finnas både privata och offentliga alternativ.
Till sist. Om man är missnöjd med en vårdgivare eller arbetsgivare måste man kunna välja bort.

Välfärdsföretag och lite allians med höghastighetståg

Har hunnit till dag fem och just nu blåser kalla vindar in över ön. Men det ska bli bättre och inne på bloggplatsen H12 är det vindfritt. I väntan på nästa seminarium om vinster och välfärd. Har hittills avverkat två seminarier i ämnet idag. Ska bli ett till. Det första var en diskussion mellan två kvinnor från Välfärdens grupp 8, kvinnor som driver företag inom välfärdssektorn, och en journalist från Aftonbladet och Kommunals ordförande. Debatten blev minst sagt livlig. I ena ringhörnan de två kvinnorna, framgångsrika företagare inom äldreomsorg och förskola och i den andra två kritiker till vinstdriven vård. Eller vad det nu var de två senare förespråkade. Journalisten drog hela tiden upp nackdelen med räntesnurror och pengar som hamnar i  något skatteparadis trots att ingen annan sade sig förespråka det. Kommunals ordförande var mycket motsägelsefull. Sa dels att den svenska äldreomsorgen var väldigt bra men sa också att hon tyckte att de privata alternativen skulle vara föredöme för de offentliga aktörerna för kommunerna var dåliga arbetsgivare. 
Något direkt vinstförbud var de väl inte för men ville ha begränsande regler och villkor. Något som skulle motverka syftet med alternativ och mångfald. Företagen inom välfärdssektorn skulle bli alltför likriktade och hindra innovationer. något som diskuterades på seminarium nummer två. Som anordnades av Nowa och Novus. På det seminariet diskuterades också vad som kommer att hända efter valet beroende på vilken konstellation som vinner. Slutsatsen var att det inte kommer att hända så jättemycket. Att förändra ett system tar lång tid med utredningar och nya lagförslag. Upphandlade avtal kan inte försvinna över en natt men det kan bli att inga nya friskolor startar. Självklart kan kommuner och landsting ändra sitt förhållningssätt till privata aktörer. 
Säkrast är dock att se till att vänsterpartierna inte kommer till makten. Varken i landet, regionen eller kommunen. 
Jag inser att mitt fokus under den här veckan har varit just alternativ inom välfärden uppblandat med hedersförtryck och lite idrott. Plus många bra att ha möten. Och så förstås trevliga stunder med gamla och nya vänner. Nu dags för nästa seminarium. 
PS. Glömde skriva om gårdagens stora händelse. Alliansens presentation av en storsatsning på bostadsbyggande och infrastruktur. Höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Mycket positivt för Borås. 





onsdag 2 juli 2014

Dag tre i Almedalen - nybyggarpris, barnäktenskap och mångfaldsmanifestation

Hann inte blogga igår. Började med en löprunda runt muren. Belöning blev en t-shirt av märket Craft. Fortsatte sedan med alternativ inom välfärden. Ett av mina huvudteman under Almedalsveckan. Har hittills träffat många värdefulla kontakter. 
Borås fick igår ytterligare ett pris. Som årets Nybyggarkommun. Det vill säga en kommun som lyckats bra med att få utlandsfödda att starta företag. Riktigt roligt och nästan hela Boråsgänget var där. 
Sedan bar det iväg för att lyssna till bland andra vår jämställdhetsminister Maria Arnholm prata om den nya lagen om förbud mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Intressant. Eftermiddagen slutade med Mångfaldsmanifestation. Ungefär 500 personer gick med i manifestationen. Bland annat gick också unga minoriteter med i manifestationen. Unga minoriteter är ett nätverk med ungdomar från våra svenska officiella minoriteter, sverigefinnar, samer, romer, judar och tornnedalingar. 
Dagen avslutades med mingel och middag. Kan väl säga att jag kollade SD-partiledarens tal på en statistiktavla över twitterflödet med hashtaggen #almedalen. Rött är negativt och grönt positiva ord. 
Eftersom servitrisen slarvade bort vår beställning och det dröjde så blev det gratis efterrätt. Tur jag var ute och sprang på morgonen. För övrigt blir det rätt mycket gående, backe upp och backe ner.