torsdag 11 september 2014

Föreningsliv viktigt för både social och ekonomisk tillväxt.

Civilsamhället, tredje sektorn, idéburen sektor, ideellt arbete, social ekonomi. Kärt barn har många namn även om dessa kanske inte är helt likvärdiga. Men alla handlar om att enskilda människor och organisationer bidrar till samhällsutvecklingen med sitt engagemang, oftast på fritid och utan betalning. Utan detta engagemang skulle samhället stanna. Det finns uppskattningar som säger att det rör sig om 300 000 årsarbetskrafter.

Att vara med i en förening bidrar till en meningsfylld fritid, vare sig man är gammal eller ung. Föreningslivet är också en skola i demokrati. Föreningsliv skapar också arbetstillfällen. Idag får många, som annars skulle haft svårt att få jobb, ett jobb i någon förening. I förlängningen ger också det ideella arbetet andra arbetstillfällen. När till exempel en kommun, som Borås, får möjlighet att anordna stora tävlingar, som till exempel SM-veckan denna sommar, så äter, bor och handlar de som kommer hit på orten och gynnar på så sätt det lokala näringslivet. Enligt uppgift så omsatte SM-veckan ca 40 miljoner kronor på boende, mat mm. (BT) Men utan det ideella arbete som utförs av alla lokala idrottsföreningar och andra volontärer hade det inte varit möjligt att genomföra tävlingarna. Arbetstillfällen kan också skapas på landsbygden där föreningar, ibland tillsammans med kommunen och näringslivet, går samman för att rusta upp någon sevärdhet eller göra i ordning en vandringsled. För att på så sätt locka till sig besökare som kanske också handlar lokalt.

Västra Götalandsregionen använder benämningen Social ekonomi. Det handlar alltså inte, som man kan ledas att tro, om socialbidrag eller socialtjänst. Social ekonomi är just föreningsliv och ideella organisationer som inte bara bidrar till att enskilda människor växer utan också att det skapas ekonomisk tillväxt.

Det lönar sig alltså i längden, både socialt och ekonomiskt, att värna föreningslivet och ge bidrag till dessa. Men det är också viktigt att regler och lagar är enkla för föreningar att följa. Verksamheten är det viktigaste i en förening, inte administrationen.

I den så kallade Överenskommelsen, initierad av Folkpartiet, mellan regeringen, Sveriges kommuner och landsting och idéburna organisationer klargörs spelregler i samarbetet mellan det offentliga och idéburna organisationer och bygger på dialog, kvalité och långsiktighet. Utifrån den centrala Överenskommelsen har också flera regioner och kommuner gjort lokala Överenskommelser. Bland annat är Västra Götalandsregionen snart klar med arbetet där jag varit delaktig och Borås är på gång efter en motion från mig till kommunfullmäktige. Överenskommelsen innebär ett synliggörande av det arbete som görs av många enskilda frivilliga krafter.

Jag hoppas att viljan till ideellt arbete inte försvinner. Dels måste alla gamla ”föreningsrävar”, dit jag räknar mig själv, hjälpa till att föra traditionen vidare till nya generationer dels måste politiken på alla nivåer skapa bra förutsättningar så vi även i framtiden har ett rikt och aktivt föreningsliv. Det ger både tillväxt och meningsfullhet till dem som deltar i det.