onsdag 28 oktober 2009

Dialogen gör alla till vinnare

Hinner nog med några rader om gårdagskvällens medborgardialog på Hässleholmen innan färden går mot Göteborg och möte om möjligheten för kvinnor att ta över befintligt företag och ett kundbesök i egna firman.

Trots brister i kommunikation och information blev det ett riktigt bra möte. Att det ska vara så svårt med kommunikation. Någon tror att någon annan ska göra saker. Nästa gång vi har medborgardialog, som blir till våren måste rollerna bli ännu tydligare vem som ska göra vad.

Hur som helst. Det blev ett bra möte där det verkligen blev dialog och en del konkreta förslag kom upp. Cirka 50 personer var där. Tyvärr saknades föräldrar men ett flertal ungdomar var på plats. Det var ju situationen för dem som det gällde. Polis, politiker, hyresgästförening och bostadsbolag fanns också med.

Det framkom från alla håll att situationen på området är mycket bättre jämfört med i somras. Det var inte bra men situationen framställdes i media som värre än den var. Polisen har gjort ett bra arbete för att skapa dialog med ungdomarna. Det höll de närvarande ungdomarna också med om. Men självklart behövs det göras mer och det pågår hela tiden ett arbete för att både försköna området och göra det tryggare. Liksom att skapa möjligheter för att fler ska komma ut i arbete.

Som sagt föräldranärvaron saknades på mötet. Alla var överens om att för att få ett riktigt bra område så krävs också att föräldrar och andra vuxna tar sitt ansvar och tillsammans med ungdomarna skapar förutsättningar för sysselsättning. Att vi politiker också har ett hårt jobb att skapa förtroende hos medborgarna framgick också tydligt. Någon förklarade just frånvaron av föräldrar med att dessa inte har förtroende för politiker.

Att lyssna och sedan också försöka tillgodose önskemålen är viktigt. Redan finns förslag hur man ska skapa sysselsättning för de lite äldre ungdomarna nästa sommar. Men det fick inte vara att plocka svamp påpekade en av de närvarande killarna. Närfotbollsplaner och fotbollsturnering var uppe. Liksom att det saknades möjlighet för volleyboll-träning.

Slutsatsen jag kan dra av detta möte är hur viktigt det är med kommunikation och information. Men att när man väl börjat kommunicera så är det dialogen som är viktig. I dialogen lyssnar man och delger varandra synpunkter. I dialogen är det inte en som är vinnare. Genom dialog utvecklar och utvecklas man och alla blir vinnare.

Jag tror att genom fortsatt dialog, oavsett om det gäller mellan polis och ungdomar eller mellan politiker och medborgare (unga som gamla) så kommer Hässleholmen bli ännu bättre att bo och verka i.

måndag 26 oktober 2009

Ställ krigsförbrytare till svars

Idag ska rättegången mot Radovan Karadzic, en av männen bakom kriget i Bosnien och folkmordet i Srebrenica då cirka 8000 muslimska män mördades, börja. Han tänker inte komma till rättegången. (SvD, DN, Aftonbladet)Han säger sig ha haft för lite tid att sätta sig in i handlingarna. Han vill ha två års förberedelsetid. Men han har haft många år på sig att fundera ut vad han ställde till med. Kriget slutade ju 1995. Hoppas att man inte tillåter någon fördröjning utan att kvinnorna som sörjer sina män som mördades i Srebrenica 1995 får någon form av upprättelse även om de inte kan få sina män tillbaka. (SvD). Jag har själv vid resa i Bosnien besökt både Srebrenica och minnesplatsen där, där männen från massakern begravs vartefter de hittas i gravar i skogarna runt omkring. Jag har också träffat kvinnor som förlorat sina män och söner och vars mesta samtalsämne var nästa begravning som sker varje år i juli. Mer om detta finns att läsa här. Kvinnorna jag mötte finns på bilden ovan. Minnesmonumentet från Srebrenica finns här nedan.

Även mannen som i DN beskriver hur hans tillvaro idag är i Sarajevo efter att han själv fängslades under kriget, hans döttrar våldtogs och hans fru dödades, måste få upprättelse. Jag har också många vänner som flytt hit till Sverige som varit med om liknande. Ibland undrar jag hur människan kan överleva och gå vidare med sådana upplevelser. För alla deras skull måste de skyldiga ställas till svars. Fortfarande har inte Ratko Mladić gripits. I förra veckan släpptes Plavsic som suttit i svenskt fängelse efter att hon blivit dömd som krigsförbrytare. I mångas ögon borde hon ha avtjänat hela sin strafftid men hon släpptes innan bland annat på grund av ålder och på grund av att det är vanligt i svenskt rättsväsende att man släpps efter två tredjedelar av tiden.

Till sist. Det berör mig också verkligen illa när dessutom sverigedemokraterna slungar ur sig sina anklagelser mot muslimer. Det borde räcka att dessa varit förföljda i sitt hemland. De ska inte behöva förföljas också här i landet.

söndag 25 oktober 2009

Mest om sverigedemokrater

Förstår inte vart veckorna tar vägen. Redan söndag igen. Och redan en bra bit in på eftermiddagen trots den extra timmen i natt. Men det är gott att ha lite tid att surfa runt bland alla nättidningarna för att hålla koll på läget. I veckorna räcker inte tiden riktigt till.

En händelse som debatterats i veckan är sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkessons debattartikel i Aftonbladet. Där han skrev att muslimer var ett hot mot Sverige. En mycket otrevlig artikel där sd:s verkliga främlingsfientlighet kommer fram. En främlingsfientlighet sd försökt dölja med allehanda välvilliga förslag om klassmorfar och terapihundar. Men åtminstone i kommunfullmäktige i Borås kommer de främlingsfientliga inslagen fram i själva debatten.

Nu senast handlade diskussionen om att kommunen ska ta emot ensamkommande barn. Det var orättvist enligt sd mot alla dem som inte kunde ta sig hit. Vi kan självklart inte hjälpa hela världen men de utsatta barn och ungdomar som kommer hit ska åtminstone få tak över huvudet medans deras asylskäl prövas. För det är egentligen det det handlar om i första hand. Att vi sedan kommer att behöva många som ska försörja oss i en framtid när medellivslängden ökar och man kan leva som pensionär i kanske 25-30 år.

Tyvärr bidrar de främlingsfientliga inläggen från sverigedemokraten i fullmäktige att många känner sig manade att replikera. Det är svårt att bara sitta tyst och svälja alla kränkande tillmälen, som dessutom indirekt är riktade mot flera av dem som är fullmäktigeledamöter. Nu senast tog debatten om de ensamkommande barnen över en timma där alla var överens förutom sverigedemokraten, William Petzäll. Jag tycker dock att det är viktigt att försöka hålla sig till ämnet och diskutera sakfrågan i stället för att tala om "stöveltramp" och "brunskjortor".

Det är ständigt en diskussion hur man ska hålla sig till sverigedemokraterna. Ska man tiga ihjäl dem eller ska man tala om hur förfärliga de är. Åsikterna går isär om vilken strategi man ska använda. Detta framgår bland annat av en artikel i DN. Jag håller nog med Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, att man ska kräva samma svar från sverigedemokraterna om hur förslag ska finansieras och hur man konkret och praktiskt ska gå till väga. Det är lätt att säga att människor ska assimileras men det är också viktigt att man talar om hur i så fall. Jag har ännu inte sett ett enda konkret förslag på hur man har tänkt att de som kommer hit ska läras sig svenska, hur de ska få sina kunskaper från hemlandet validerade, hur de ska få veta vilka lagar som gäller.

Samtidigt är det viktigt att påpeka hur sverigedemokraternas samhälle skulle se ut. Sd talar om hur förtryckta de anser att muslimska kvinnor är. I en del fall med rätta. Men hur står det till med deras egen jämställdhet?

Någon större entusiasm för att även fäder ska ta hand om sina barn kan sd inte skryta med.

"Partiets grundläggande inställning till att även fäder i större utsträckning väljer att utnyttja möjligheten till föräldraledighet är dock positiv." (Ur idéprogrammet)

Att läsa på sd-kvinnornas hemsida ger mig rysningar. Självklart är det det mångkulturella samhället som bidragit till att kvinnorna inte kan vara hemma och ta hand om sina barn i den utsträckning de vill. Och när det gäller barnuppfostran är det de små pojkarna som kommer i förgrunden.

Att leva i sverigedemokraternas samhälle tror jag skulle betyda en avsevärd tillbakagång till en tid där individen får stå tillbaka för kollektivet och valfrihet och jämställdhet försvinner från agendan. Med kollektivistiskt tänkande försvinner också demokratin. Och jag förstår inte hur vi ska kunna leva isolerade i en global värld. I det program som togs vid landsdagarna om arbetsmarknaden vill sd höja anslagen till forskning och utveckling. Det är väl vällovligt i sig men jag skulle gärna vilja veta om forskningen ska vara isolerad från annan forskning i världen.

Till sist en intressant artikel i SvD som hänger ihop med detta, där Per Bauhn professor i praktisk filosofi, högskolan i Kalmar, jämför islamism och sverigedemokraterna. Han påpekar att båda talar för ett kollektiv och uppviglar var och en på sitt håll. Till slut finns det inte utrymme för dem som vill kritisera både islamism och integrationen. Antingen måste man tillhöra vi och dem. En intressant artikel.

torsdag 22 oktober 2009

Torsdagskväll

Har plockat ner min lilla röda i köket och tittar på Debatt där Svininfluensan diskuteras samtidigt som jag skriver på bloggen. Det finns många dimensioner i detta med vaccinering. Oprövad vaccin och där man riskerar att bli sjuk några dagar. Känns lite kymigt om jag ska bli sjuk, som knappt har en enda sjukdag hittills i mitt liv, aldrig haft en enda penecilin-kur, skulle bli sjuk för att jag ska skydda mig mot att bli sjuk. Men jag vaccinerar mig nog ändå. Om några veckor.

Annars har dagen varit spännande. Började med att träffa några invandrarkvinnor och pratade socialt företagande. Om allt går i lås kan det bli en bra och spännande aktivitet. Som kan bidra till att synliggöra mångfalden i Borås. Och vilken kraft det finns bland kvinnor som kommit hit från någon annan stans. Och hur man kan samverka över landsgränser.

Återkommer när det hela kommit längre.

Jag har också hunnit med kommundelsnämndsmöte. Som började helt fantastiskt med elever från Fjärdingskolan som spelade i sin blåsintrumentorkester. Eleverna går i 4:an och har spelat ett år. I höst har dessutom Kulturskolan startat en kulturskolefilial. Över 200 elever deltar i de olika aktiviteterna. Kulturskolan planerar en kulturskolefilial också på Norrby. Hoppas politikerna där säger ja också. Ska väl försöka påverka.

För att gå ut i Sverige och övriga världen så kan väl nämnas att en ordförande i SD fått kalla fötter och vägrar att ställa upp på partiets islamofobi. (SvD, Aftonbladet) Heder åt denne. Ryktas att det är fler. Det kanske trots allt var bra att artikeln publicerades i Aftonbladet.

Apropå muslimer. Från Bosnien kom många muslimer i början på 90-talet till Sverige. Där pågick ett krig där grannar dödade varandra. Många, jag skulle tro de flesta, har hittat ett nytt liv i Sverige trots alla traumatiska upplevelser. Jag känner många som också har blivit mina vänner. En av dem som kommit hit och som jag också träffat när hon var journalist på BT är Negra Efendic, idag journalist på SvD. Hon beskriver i en artikel vad hon och hennes familj upplevde under kriget och hur de tog sig till Sverige.

Kriget i Bosnien och flyktingarna därifrån har blivit aktuellt idag genom att regeringen beslutat att släppa den för krigsförbrytelser dömda Plavsic efter att hon tjänat av 2/3 av sin strafftid. (SvD) Plavsic bidrog till den etniska rensningen i Bosnien under kriget i början på 90-talet.

Till sist kan konstateras att kyrkomötet fattade ett klokt beslut när det gäller vigselrätten. Även homosexuell ska kunna gifta sig i kyrkan. (SvD)

tisdag 20 oktober 2009

Sd kränker människor som är mina vänner

En intressant dag som började med kommunens integrationsgrupp. Det är onekligen en rejäl uppgift att samla sju partier kring en så känslig fråga. Men diskussionerna är öppna och det är högt till tak. En och annan gliring mellan partierna dyker upp förstås men med rätt formuleringar ska vi nog komma fram till ett bra slutresultat.

Dagens andra höjdpunkt handlar om samma tema fast nu på jobbet. På något sätt hänger mina engagemang ihop. Projektet som jag är projektledare för har som ett delmål att vända sig till kvinnor av annan etnicitet än svensk för att berätta att det finns en möjlighet att starta företag i stället för att gå arbetslös och vänta på jobb. Just nu gör jag en satsning på skolor och projekt där kvinnorna finns. Lite dålig uppslutning hittills men jag ska ändra taktik. Så lätt ger jag mig inte.

Men jag behöver inte alltid uppsöka kvinnorna. Idag blev jag uppsökt. Två systrar kom till mig och ville diskutera företagande. Välutbildade kvinnor, troende muslimer, och med en medvetenhet om vad de vill göra med sina liv. Deras utstrålning och engagemang för det de ville göra gjorde mig själv väldigt upplyft. De visste exakt vad de skulle göra. Världen skulle se annorlunda ut om alla unga människor hade en sådan glöd och framåtanda.

När jag möter dessa kvinnor och många andra jag känner (både män och kvinnor), som är muslimer och som är mina riktiga vänner, och som gör en framstående insats i vårt land som läkare och lärare, bland annat ,blir jag riktigt förbannad (jag brukar inte svära på bloggen) när jag läser Jimmie Åkessons debattartikel där han blommar ut i riktig islamofobi. Nästan alla påståenden är felaktiga(SvD). Många har också anmält artikeln. (DN) Till och med Dansk Folkeparti ger kalla handen till sd. (SvD)

Sverigedemokraterna är i grunden mot religionsfrihet i Sverige i konsekvensens namn. När man påstår att man inte får sjunga Den blomstertid nu kommer så är det för det första inte sant, men för det andra finns det också infödda svenskar som tycker att det är fel med skolavslutningar i kyrkor eftersom dessa tagit avstånd från kyrkan och gått ur den. Jag undrar om sverigedemokraterna tycker att alla svenskar måste vara bekännande kristna. I så fall har man rationaliserat bort kärleksbudskapet. Detta med vad man gjort mot mina minsta… och så vidare.

Det finns många frågor som jag inte begriper i deras politik. Jag har skrivit det många gånger förr. Jag förstår mig inte på när man kritiserar att invandrare inte har arbete men ändå är emot den politik som regeringen driver för att få fler invandrare i arbete. Dessutom tycker jag det är lite märkligt att de ifrågasätter myndigheter och det offentliga etablissemanget i stort men de har fullständigt förtroende för en myndighet, Migrationsverket.

SD har visat sitt verkliga jag. Visst har de blivit demokratiskt valda och ska respekteras som ett parti . Men när man kränker mina vänner, som bara bidragit till Sveriges välfärd, på detta sätt genom att tala om muslimer som ett hot mot Sverige då blir jag tveksam om jag kan visa respekt.

Men debatten kommer att rasa vidare. Fast just nu är det nog sovdags.

söndag 18 oktober 2009

Sd:s myter, halvsanningar och lögner

I dagarna har sverigedemokraterna sina landsdagar. Media bevakar detta liksom man bevakar alla andra partiers landsmöten där beslut fattas om partiprogram. Tyvärr lyckades sd bli demokratiskt valda in i många politiska församlingar förra valet varför deras existens ändå måste tas på allvar. Själv hoppas jag förstås att sd får färre väljare nästa val och definitivt inte kommer in i riksdagen.

Jag tror att det är bra att sd:s politik kommer ut. Även om de försöker dölja sin främlingsrädsla och islamofobi bland värnandet av äldre och nu senast av arbetsmarknadens parter så är deras budskap ändå att de är motståndare till att personer av annat etniskt ursprung än svenskt bor i Sverige.

Det jag inte riktigt förstår är deras dubbla budskap när det gäller invandrare. De kritiserar invandrare för att det inte jobbar men nästa stund så ska invandrarna inte ta jobben från svenskarna. Det vi inte får glömma är att det faktiskt är över 600 000 personer med utländsk bakgrund som sköter ett jobb i Sverige idag. Hur skulle det se ut om dessa stannade hemma från jobbet. Och hur ska man jobba för att fler kommer in på arbetsmarknaden. Jag tycker att det är helt rätt att underlätta för individer som har svårare att komma in på arbetsmarknaden genom till exempel instegsjobb. Det är inte att diskriminera svenskar. Om man ser det ur ett liberalt perspektiv ,att man tror på individen men att olika individer, på grund av olika förutsättningar, behöver extra hjälp för att klara sig själva, så är det inte fråga om någon diskriminering utan hjälp till självhjälp.

Det som vi aldrig kan bortse från är att vi har en skyldighet att hjälpa de människor som flyr från krig och förföljelse. Tyvärr har vi svårt att påverka hur det ser ut ute i världen. Visst ska vi hjälpa människor i närområden och visst ska vi jobba för att fler länder blir demokratier så att människor inte behöver fly för att de har en annan politisk åsikt än deras lands regering eller har en annan religiös åskådning än majoriteten. Men det kommer ändå att finnas människor som flyr. Och för att dessa människor ska kunna skapa sig en bättre tillvaro i det nya landet Sverige måste de kunna känna trygghet i att veta att de inte behöver flytta igen om några månader eller något år. Det är viktigt att få ett permanent uppehållstillstånd för att kunna bygga upp en ny tillvaro. För att slippa oroa sig för sin familj (familjen värnar ju sverigedemokraterna) så är det också viktigt att denna får återförenas så snart som möjligt. Detta har tydligen sd sagt nej till idag. (DN) Redan idag är det bara make/maka och minderåriga barn som får återförenas.

Sedan vet jag inte om de också vill säga nej till att svenskar får gifta sig men personer från andra länder i och med att de vill begränsa anhöriginvandringen. I så fall undrar jag om det helt och hållet har gått dem förbi att vi lever i en globaliserad värld där människor reser mer än någonsin och kan riskera möta sin kärlek.

Ingen har rätt att ta en annan människas liv. Därför är jag klart och tydligt emot dödsstraff. Åtminstone en framstående representant för sd vill införa dödsstraffet. Dödsstraff är inte värdigt en demokrati.

Hur det står till med jämställdheten är en fråga som inte heller får glömmas bort. Enligt media är det ca 70% män som deltar på sd:s landsdagar. Det kanske tyder på att kvinnor är betydligt klokare än män som går på de halvsanningar och myter, ibland rena lögner som kännetecknar sd:s politik. Jag håller med Lena Melin i Aftonbladet. En kvinna som andre (varför inte förste) vice ordförande har man dock lyckats få fram. Dock är hon dömd för förtal. (SvD)

Men medan sverigedemokraterna fattar sina klart främlingsfientliga beslut håller svenska medier på att diskutera om hur övriga partier ska agera om sd kommer in i riksdagen. Varför inte lägga mest krut på att analysera sverigedemokraternas politik ytterligare och lyfta fram trollen i ljuset så att de inte kommer in? (DN)

lördag 17 oktober 2009

Återigen apatiska barn

Sent ska syndaren vakna. Idag beklagar sig Mona Sahlin över att den gamla s-regeringen hanterade frågorna kring de apatiska barnen på det sätt de gjorde. (SvD) Det borde hon ha gjort redan när frågan var aktuell. Jag var själv mitt uppe i det som hände. Jag mötte själv apatiska barn och deras föräldrar. Jag var med och försökte påverka skeendet. Under nästan ett år var de apatiska barnen en del av mitt liv. En del uttalanden jag gjorde både i debatter och till journalister finns i Gellert Tamas bok om de apatiska barnen. Vi var fem partier som samverkade, fp, c, kd, v och mp. Vi gjorde ett gemensamt försök att få ett utskottsinitiativ i Socialförsäkringsutskottet. Men m och s gick emot. Jag fick det hedersamma uppdraget att försöka få ihop en gemensam debattartikel till Expressen. Inte lätt med fem olika partier. Den finns här.

Jag som var så mitt uppe i det tycker att det känns som en efterkonstruktion från sossarnas sida. Ett bekännande under galgen i och med att Tamas bok fått så mycket uppmärksamhet och att forskning har visat att barnen inte var förgiftade eller drogade. Inte heller att barn blir apatiska och stänger sig ute från världen är något som bara finns i Sverige. Den utredning som gjordes var inte till för att hjälpa barnen att komma ur sin apati utan för att komma fram till det resultat som sosse-regeringen redan påstått vara det rätta. Att nu, när fakta finns på bordet, komma och göra avbön är för sent. Varför försökte man inte hjälpa barnen? Och forska kring själva problemet, att barn stängde sig ute. Men det kanske ändå är bättre sent än aldrig. Jag undrar när moderaterna kommer med sin avbön.

Visserligen blev jag felciterad vid ett tillfälle i media när det gäller moderaterna men frågan är om inte det som påstods att jag sa ligger nära sanningen. Det fanns en moderat som stod upp för barnen. Ulf Sjösten. Just då tyckte jag han fick för mycket uppmärksamhet bland annat i lokala media. Jag hade levt med de apatiska barnen länge och medan det han gjorde var att trycka på "rätt" knapp. Jag inser att det Ulf gjorde var oerhört starkt. Men det hjälpte ju inte tyvärr just då.

Ett ärende gick så småningom till regeringen vilket resulterade i att barn fick stanna. Sedan fick många stanna i och med att många barnfamiljer som varit länge i Sverige fick stanna enligt en särskild lag. Men att regeringen gick med på denna lag innebär inte att det bara är att be om ursäkt för den politik man förde tidigare. Det är många människors liv det handlar om. Dessutom kan väl tilläggas att den person som fick till uppgift att göra utredningen om de apatiska barnen själv, vid första mötet om de apatiska barnen som jag bland annat deltog i, talade i klartext att den svenska asylprövningen var ett lotteri.

fredag 16 oktober 2009

Dagen efter

Hinner skriva några rader innan jag beger mig västerut till Göteborg för att hålla kurs i Access. Det är tredje dagen utav tre. Hoppa någon har tagit till vara mitt usb-minne. Skulle nog behöva ett sådant att stoppa in i min egen hjärna när jag glömmer saker lite här och där.

Gårdagens fullmäktige blev långt. Först lång debatt om tilläggsbudget. Sedan blev det debatt om att kommunen ska ta emot fem ensamkommande barn. Alla var för förutom sverigedemokraten. Han menade på att det var orättvist att vi hjälpte några få i Sverige när vi kunde hjälpa många i flyktingarnas närområden i flyktingläger. Jag förstår bara inte hur man ska kunna hjälpa ensamma ungdomar som är på flykt för att undvika att bli soldat och kanske förlorat alla sina nära och kära. Visst ska vi hjälpa flyktingar i närområdet. Men när närområdet också är instabilt var ska flyktingarna vara då. Det är så lätt att säga. Man har problemet långt bort. Och vi här i Sverige kan leva vårt goda och behagliga liv och inte behöva komma i kontakt med människor som har det svårt. Självklart ska vi hjälpa i närområden men de som kommer hit ska vi bemöta på ett välkomnande sätt. Sedan måste andra delar av Europa också ta sitt ansvar men det ena utesluter inte det andra.

Sedan blev debatten mer en ren migrations- och integrationsdebatt. Med de gamla vanliga onyanserade argumenten. Allt är inte svart eller vitt.

Nu är det nog dags att sätta fart. Göteborg Here I come!

torsdag 15 oktober 2009

Apatiska barnen igen

Igen är de apatiska barnen på rubriksidorna. Forskning av barnläkare har visat att de apatiska barn som vistats på det Sachsska barnsjukhuset i Stockholm inte drogats som påståtts i debatten. Det skrivs i media idag (DN, SvD)Man har inte funnit spår av några droger vid provtagning. Däremot har de flesta barnen varit med om traumatiska upplevelser och/eller förlorat någon nära anhörig. Det är inte förvånande att detta tillsammans med pressen i den svenska asylprocessen gjort att barnen valt att vända sig bort från en grym omvärld och gå in i sig själva i stället.

Jag träffade en ung kvinna som blev apatisk efter att ha fött sitt barn. Hon tog inte ens till sig sitt eget barn. Jag tror inte hennes make drogade henne för att de skulle få skäl att stanna. Tvärtom. Han fick ju två barn att sköta. Vet inte hur det gått men jag hoppas att de fått en bra tillvaro.

Det är bra att man visat på forskning att det inte var droger utan att svaret var just det självklara att det har med traumatiska upplevelser att göra. Men det som är oroväckande är att man idag avvisar barn som är apatiska. Undrar just hur mycket man lyssnat på dessa barns berättelser i asylutredningen. Det finns i lagen att man ska ta hänsyn även till barns asylskäl och se till barnens bästa. Jag betvivlar att barnen fått berätta vad de varit med om. Och fått hjälp att bearbeta sina trauman. Det känns som om barnens bästa alltid kommer sist. (Inte bara i asylfrågorna)

Det behövs verkligen någon som för barns talan.

onsdag 14 oktober 2009

Snabbare narkotikaklassning

Skulle egentligen sova men måste bara skriva några rader om droger som dyker upp som grodorna på Liseberg. De där som bara dyker upp i ett nytt hål om man bankar ner dem för att bli av med dem.

Ibland klagar vi på saknaden av uppfinningsrikedom och kreativitet. När det gäller att hitta nya droger när någon annan drog klassas som narkotika så är kreativiteten på topp. Lagstiftningen hinner helt enkelt inte med. Nu tvingas tullen lämna tillbaka en beslagtagen drog som flera unga redan dött av eftersom denna drog inte är narkotikaklassad. Den nya drogen heter metedron och är lik en annan drog med bara en bokstavs skillnad i namnet, mefedron, som narkotikaklassades i våras. (SvD)

Det är oacceptabelt att man inte hittar en snabbväg för att snabbt kunna narkotikaklassa droger som dyker upp. Fallet liknar det som tilldrog sig i Borås för fem år sedan när polisen syntes tvingad att lämna tillbaka en stor dunk med det icke-narkotikaklassade ämnet butandiol, som i kroppen omvandlas till GHB, som var narkotikaklassat. Jag skrev frågor och interpellationer och motionerade i riksdagen om att butandiol skulle klassas som narkotika. Så småningom blev butandiol och den likartade drogen gbl klassad som hälsofarlig vara. Och polisen lyckades förhala återlämnandet tills det hela malt genom riksdagens alla kvarnar.

Nu verkar det som om både butandiol och gbl kommer att klassas om narkotika nästa år (GP). Glädjande tycker jag som verkligen försökte på verka på allehanda sätt. Jag och några andra riksdagsledamöter från Vår valkrets anordnade ett frukostmöte för att sprida kännedom om drogen bland våra kollegor från Stockholm som aldrig hört talas om den.

Men det får inte ta fem år för att narkotikaklassa ett ämne. Fler ungdomar får inte dö på grund av den svenska byråkratin.

Summering och planering

Ännu en dag till handlingarna och vintern börjar närma sig med stormsteg. Det går fort mellan sommar och vinter nu för tiden. Det är bara att acceptera.

Idag har folkpartiets provval räknats. Både till riksdag, region och Borås stad. Själv hamnade jag på andra plats till riksdagen. Får väl vara ok. Även om jag gärna skulle vilja ha en mandatperiod till. Men det finns ju personvalskryss. Så loppet är inte kört oavsett var placeringen på den slutliga listan blir.

Och för närvarande rusar dagarna framåt i X2000-fart så jag hinner inte fundera så mycket på val just nu. I kväll ett intressant och givande möte i Coompanion där medlemsnyttan diskuterades och årets kooperativ i Sjuhärad presenterade sin verksamhet. Med fina bilder från Sjuhärad. Det är en förmån att ha en sådan natur runt hörnet.

Kvinnors företagande blandas med databaser och i morgon lär det bli en lång dag med kommunfullmäktige. Att komma hem halv tolv och sedan gå upp klockan sex för att hålla kurs en hel dag kan bli jobbigt. Undrar förresten om vi kommer att bli lika utfrysta i fullmäktigesalen som förra gången när fläkten blåste så att vi höll på att blåsa bort.

Apropå fläkt. Min värmepump har tämligen länge låtit som en traktor och frostat av sig rätt ofta. Senaste tiden också läckt vatten. Dags att ringa hyresvärden. Idag på eftermiddagen blev den fixad med en outtalad uppmaning från fixaren att byt filter någon gång (ett stort filter som räcker till några gånger lämnades kvar) och en skön tystnad. När jag kom hem från Coompanion lät den som en traktor igen. Kanske något mindre traktor men dock. Dags att ringa hyresvärden i morgon igen. Kanske dags att byta till en ny.

tisdag 13 oktober 2009

En i stort sett bra dag

Dagen har varit bra. En check på facebook om hur mycket "luck" jag kommer att få under dagen visade på 38%. Jag skulle vilja säga 95%. Det negativa var att min blogglänk blev borttagen från SvD. Förmodligen för att det var så många korkade kommentarer men jag vet inte. När jag skriver om flyktingfrågor vilket jag gjorde idag så kommer det en hel del kommentarer som beskyller invandrare för det mesta. Otrevliga kommentarer. Helt klart. Och det är svårt att dra gränsen när jag ska ta bort kommentarerna. Jag tycker att yttrandefriheten är viktig.

En fråga som jag är mycket förundrad över är att sverigedemokrater värnar djuren mer än man värnar människor, åtminstone om de senare kommer från något land utanför Sveriges gränser.

Med tanke på de kommentarer som finns på min blogg idag så stämmer inte heller punkten som står i sverigedemokraternas idéprogram att man ska "
respektera och försöka sätta sig in i andra människors sätt att resonera". Intressant.

Men för övrigt har dagen varit positiv. Jag har fått ok på att besöka komvux och invandrarkvinnor för att tala företagande i nästa vecka. Förenar mina intressen om företagande och integration . Inga problem i tennisklubben. Tvärtom.

Vi har haft ytterligare ett intressant möte i folkpartiets mångfaldsgrupp som diskuterar integration, jämställdhet och hbt-frågor. Frågorna hänger ihop genom bland annat diskrimineringslagstiftningen. Ingen ska diskrimineras på grund av kön, etnicitet eller sexuell läggning. Det är inte bara frågorna som är mångfaldiga. Gruppens deltagare kommer från Europa, Asien och Afrika. Och Kanada.

Dessutom stans bästa raggmunk tillsammans med två trevliga unga herrar. Vad mer kan man begära.

Nu återstår bara resten av veckan. Jobb och möten.

I morgon Coompanion-möte och på torsdag kommunfullmäktige som nog blir långvarigt. Inte förutseende att lägga in en dag med datakurs på fredag. Men det går nog på rutin.

Helgen tänkte jag nog i alla fall ta det lite lugnt. Inget partiarrangemang nästa helg.

Var finns humanism och medmänsklighet

Ibland undrar jag vart humanismen och medmänskligheten tog vägen i vårt land. När jag läser om hur man frihetsberövar människor som inte begått något brott och låser in dem i häkte. Bara för att de är rädda för att återvända till sitt hemland. (DN, SvD)

Jag förstår om man är rädd för att återvända till Eritrea, ansedd som en av världens hårdaste diktaturer, där bland annat en svensk journalist, Dawit Isaak, suttit i fängelse i över 8 år för att han inte tycker som regeringen. I en artikel i DN beskrivs hur en man låstes in i häkte efter att han druckit klorin av rädsla för att återvända till Eritrea. Efter att FN:s tortyrkommitté begärt att hans avvisning skulle upphävas fick han en ny prövning och har numera permanent uppehållstillstånd. Så fel det kan bli.

Den här mannen är inte ensam om att sitt isolerad i häkte. De som av rädsla handlar oöverlagt och riskerar att skada sig själv eller andra låses in. Med tanke på att asylprocessen fortfarande inte är rättssäker (argumenten finns i en tidigare blogg jag skrivit) så är det inte konstigt att det finns människor som är livrädda för att återsändas och då tar till olika sätt för att väcka uppmärksamhet. Människor som mår så dåligt ska inte låsas in med sig själva. Dessa personer behöver läkarhjälp. Häkten ska vara till för dem som har begått riktiga brott. Inte för dem vars enda "brott" är att vara rädda för att återvända till en diktatur de flytt ifrån.

För övrigt så håller jag på ÖIS (ja inte fotbollsmässigt förstås) när det gäller att visa medmänsklighet när det gäller Dawit Isaak. Jag håller med om att det inte är ett politiskt budskap utan ett rent medmänskligt när man på ÖIS-matcher haft en banderoll med uppmaningen att frige Dawit Isaak. (DN)

måndag 12 oktober 2009

Höstmåndagskväll

Ytterligare en dag till historien. En dag med en hel del innehåll. Lite tennisklubb förstås med lite datafix igen. Sedan gjorde jag ett besök på Billdalsskolan i Borås där jag träffade kvinnor som ganska nyligen kommit till Sverige. Och berättade om möjligheten att även kvinnor kan driva företag. Som ett alternativ till att vara anställd. Många har med sig kunskaper i bagaget från sina hemländer som skulle kunna användas för att driva ett företag, kanske tillsammans med andra i ett kooperativ. Det är alltid spännande att möta människor från andra delar av världen. De jag träffade idag kom från Irak, Kosovo och Somalia. Med olika förutsättningar men alla ville ha ett jobb. Alla är individer med känslor och drömmar precis som vi, som är födda i Sverige. Att träffa dessa kvinnor som tagit sig hit från jordens alla hörn ger en annan dimension till tillvaron och berikar.

Jag undrar ibland om de som brukar skrika högst om att invandrare kommer hit och vill leva på bidrag, någonsin har träffat en invandrare.

Sedan var det jobb till sena kvällen. Kursen om ägarskifte för kvinnor handlade om ekonomistyrning. Det var sista delen i Företagarskolan. Nu tar den verkliga köparskolan vid nästa vecka.

Och nu ska jag nog köpa mig en biljett till sängen. I morgon en ny innehållsrik dag. Jobb på förmiddagen, lunch med två unga män och sedan gruppmöte till kommunfullmäktige och sedan toppas kvällen med en intern fp-grupp om integration. Bäst att sova. Som det ser ut ingen tennisklubb i morgon. Lite på lunchen kanske.

Men först måste jag skaka fram en kod så jag kommer in på jobbtelefonen

Bodström på tapeten igen

Fast timmen är sen kan jag inte låta bli att skriva några rader om TV4:s Kalla fakta om riksdagsledamöternas frånvaro vid omröstningar i allmänhet och Thomas Bodströms i synnerhet. (DN, SvD, Aftonbladet,TV4)

Jag är av den uppfattningen att när man fått folkets förtroende att sitta i riksdagen så ska man koncentrera sig på det. Att det kan följa några styrelseuppdrag med på köpet kan så vara eller att man jobbar någon dag då och då för att upprätthålla kompetens i ett yrke som det skulle vara svårt att gå tillbaka till annars, t ex tandläkare, efter 8-12 år i riksdagen. En riksdagsplats är ju inget livet-ut arbete utan just ett förtroendeuppdrag under ett antal år.

Även om riksdagsjobbet inte bara är att vara närvarande när det ska tryckas på knappar så är det en viktig del. Det är ju knapptryckningen som blir det slutgiltiga beslutet. Och jag är mycket förvånad att Thomas Bodström fått ok från sin kvittningsman att vara ledig. Och att gruppledaren i riksdagen säger att Bodström är speciell så därför får han specialregler. Och får vara borta för att sköta ett annat jobb. Han verkar inte ens behöva motivera vad han ska göra. Varför ska en person av 349 ha specialregler? Är inte sossarna ett parti som vurmar för jämlikhet.

Men som sagt riksdagsarbetet är så mycket mer än att votera. När det kommer till votering är ju alla beslut egentligen fattade. Det är i utskottet och i riksdagsgrupperna som det verkliga arbetet sker med besluten som fattas.

Riksdagsarbetet innebär också att man ska vara ute i verkliga livet och besöka företag och andra organisationer för att få kunskap om hur olika saker fungerar. Det "långa" sommarlovet som Kalla fakta påstod att riksdagsledamöter har, inskränker sig oftast till 4-5 veckor semester, precis som alla andra svenskars. Skillnaden är att riksdagsledamoten ska jobba hemifrån i sin valkrets med besök och annat kunskapsinhämtande eller skriva frågor och interpellationer. Det gjorde jag. En riksdagsledamot är i tjänst 365 dagar om året dygnets alla timmar. Eftersom man jobbar hemifrån så bör man väl som alla andra som jobbar hemifrån ha en dator som man dessutom kan behöva ha med sig vid resor.

Jag blir så trött på att sådana som Thomas Bodström och några till som bidrar till att öka politikerföraktet, för det är vad resultatet blir. Sedan spär media på och gör saken värre genom just sådana påståenden som att riksdagsledamöter har 3 månaders sommarlov vilket alltså inte är sant. Att man får resa till Stockholm är att alla ska ha samma villkor att utföra sitt uppdrag. Det är människor från hela landet inte bara Stockholmare som sitter i riksdagen och det är inget vanligt arbete utan ett förtroendeuppdrag. Och det ett heltidsuppdrag. Även om Bodström är superduperduktig som hinner med allt. Så kanske han skulle kunna göra ännu mer om han ägnade sig åt det som han fått förtroendet att göra. Kan jag tycka som medborgare fast som folkpartist kanske jag tycker att det är bättre att han sysslar med annat. Men det är en annan fråga.

söndag 11 oktober 2009

Viktigt med fokus

En dag då jag inte har en endaste tid inrutad i dagsschemat. Inte ens en tennistid. Vilket i och för sig kunde varit ok. Visserligen har jag en hel del jag måste göra men det får bli vad det blir.

Läste en artikel idag i DN idag (inte på nätet än, på söndagar har jag just nu tre papperstidningar) om hur mycket tid det går åt extra när man gör flera saker samtidigt. Jag är benägen att hålla med. Jag måste lära mig att fokusera mer. För att hinna med bättre. Mitt värsta "antifokus" är nog när jag ska städa för då hittar jag på tusen olika andra saker. Det fanns en övning i artikeln som jag dock inte gjort. Återkommer kanske med resultat senare. Nu ska jag försöka koncentrera mig på att skriva. Helt klart. Jag inser att jag måste träna på detta.

Jag läste också en artikel av Maciej Zaremba, journalist på DN, där han gjorde en jämförelse mellan de senaste 20 årens flyktingpolitik och hur det skulle se ut om man satte en gräns för hur många körkort som Vägverket skulle utfärda varje år. Hur många överklaganden och återkommande ansökningar det skulle bli från dem som inte kommer med i årets kvot. Oavsett förmågan att köra bil.

Zaremba menar att det inte är om flyktingen haft skyddsbehov eller inte som avgjort uppehållstillståndet utan om det fanns kvar av det årets kvot av antal uppehållstillstånd. Sedan har man överklagat och kanske till slut fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Fast man egentligen skulle ha fått uppehållstillstånd på grund av att man verkligen har flyktingskäl. Jämförelsen haltar lite men att det finns många som borde fått stanna av flyktingskäl redan vid första beslutet tror jag är sant. Orsakerna kan vara flera – att man inte blir betrodd, att man inte vågar berätta allt vid första tillfället, att man får ett ombud som mest tänker på pengarna, att man får en undermålig tolk (som till och med kan gå förföljarens ärenden) till exempel.

Kvinnor har rätt att få kvinnligt ombud och handläggare och tolk. Hon ska få veta att hon har den rätten. Det finns både en lag som är tydlig när det gäller kvinnors rättigheter och riktlinjer hos Migrationsverket men som inte alltid följs.

På grund av att asylprocessen fortfarande inte är rättssäker fullt ut så kommer det att finnas personer som kommer att gå under jorden på grund av att de inte vågar åka tillbaka till sitt hemland. Att det ska vara så svårt att förstå människors rädsla. Kanske för att vi lever i ett öppet land där vi har rätt att säga vad vi tycker och tänker. Så länge som vi inte skadar någon annan.

I Iran döms man till döden när man säger något som inte regimen gillar. Just nu är tre personer dömda till döden för att de vågat ha en annan uppfattning än regeringens. Enligt DN så är två av dem rojalister och vill ha shahen tillbaka. I Sverige finns det många som vill införa republik. Ingen skulle väl komma på idén att döma dessa personer till döden. Jag tror att vi har svårt att sätta oss in i att i en del andra länder har medborgarna inte samma rättigheter som vi. Det är så självklart för de flesta av oss att vi har yttrande- och tryckfrihet och att vi i stort sett kan leva det liv vi själva vill.

Men det är inte alla som alltid har rätt att leva som de vill, ens i Sverige. I natt kastades det in en hemmagjord bomb i RFSL:s lokaler i Borås. Ingen blev skadad men lokalen rökfylldes enligt BT. Jag blir både arg och ledsen. Varför ska inte de som älskar en person av sitt eget kön kunna ha samma rättigheter som alla andra? Hoppas att polisen hittar de ansvariga. Sverige har kommit långt i lagstiftningen när det gäller hbt-personers rättigheter men det behövs massor av information och kunskap för att ändra attityder. Så sådant här inte händer igen.

På annat håll i världen händer det ändå en del. Även om hbt-personer i många länder inte kan leva öppet. Till och med inom EU. Barack Obama har tagit ett steg framåt i frågan mot diskriminering av homosexuella. Lagen om att man inte får vara homosexuell i armén ska tas bort. (DN) Men det finns en hel del kvar för honom att göra.

Till slut. Mänskliga rättigheter måste vara i fokus oavsett det gäller flyktingar eller hbt-personer .

lördag 10 oktober 2009

Bara lite

Nu känns det att det är val om ett år. Idag har folkpartiet i Västsverige haft valskola. Cirka 100 folkpartister som vill bli peppade att komma igång med valrörelsen träffades. Både praktiska och politiska frågor togs upp och roligt att träffa så många partikollegor. Det var en väl använd lördag även om jag i morse egentligen ville sova en stund till och hinna ifatt mig själv. Men att träffa alla engagerade partikollegor uppväger längtan efter en lugn lördag. Det får bli en lugn söndag (nästan) i stället. Bara lite skatteinbetalningar och annat. Rätt mycket annat faktiskt.


 

fredag 9 oktober 2009

Fredagskväll

En vecka till ända. Sena kvällar varenda dag. Skönt att bara slappa framför TV:n idag. Men i morgon upp tidigt igen. Valskola i Kungälv. Egentligen skulle det vara skönt att sova i stället. Veckan har som sagt varit intensiv. En blandning av framtoning, kurs i hur man ska uppfattas och med filminspelning anordnad av bland annat tillväxtakademin, och fixa datanätverket i tennishallen. Och försök att få kvinnor med annan etnisk bakgrund att bli intresserade av att starta företag. Jag lyckades tror jag. Flera vill komma till ett andra möte. Få se vad som kommer ut av detta. Nästa vecka fortsätter min turné. Vidare kan rapporteras från veckan att Årets kooperativ från Sjuhärad har nominerats till Sverigefinalen. Det är Marknadsplats Sjuhärad. Ett kooperativ som består av ett antal företag som gått samman för att göra gemensam marknadsföring och sälja fisketurism. Genom samverkan mellan företag har man både det enskilda företagets flexibilitet och det större företagets möjligheter att nå ut till fler. Här finns Marknadsplats Sjuhärads hemsida och här Coompanions sida där man kan gå in och röstar på alternativen som är nominerade till Årets kooperativ.

Det intensiva livet innebär att det blir lite si och så med städningen hemma. Och inte har jag som så många andra valt att köpa hushållsnära tjänster. (DN) De nya möjligheterna till skattereduktion har skapat uppskattningsvis 10000 jobb. Fantastiskt. Många får möjlighet till en mer avstressad tillvaro som kan tillbringas med familjen i stället för att städa. Och många får ett arbete och de som tidigare arbetade svart får nu trygghet och intjänades pensionspoäng. Staten får in vita pengar. Precis som tanken var att det skulle bli när möjligheten till avdrag för hushållsnära tjänster infördes. Något som jag själv har framfört många gånger. Till exempel här i en riksdagsdebatt.

Så småningom kommer väl även jag att anlita något städföretag. Men problemet är att jag ändå måste hålla ordning på mina papper ändå.

onsdag 7 oktober 2009

Sd:s svenska seder och bruk igen

William Petzäll från sverigedemokraterna har publicerat på sin blogg en replik på mitt inlägg i BT för någon vecka sedan. Hans inlägg blev inte publicerat vilket han då nogsamt påpekar att det blev refuserat. Det är inget konstigt att ett fjärde inlägg i en debattrunda inte blir publicerat. Jag har själv råkat ut för det. Även om man som debattör tycker att det är trist att låta "motståndarens" ord få stå oemotsagda så tillförs oftast inte så mycket i debatten. Så det är nog klokt att det finns vissa debattregler. Detta kanske är en regel som skulle kunna användas i fullmäktige för att förkorta debatterna en del.

Nu kan vi ju föra debatten vidare på annat sätt genom att blogga även om jag inte troratt vi kommer så mycket längre i vår debatt. Vår grundsyn är så totalt olika.

Att de som kommer hit ska följa svenska lagar och respektera mänskliga rättigheter och demokrati anser jag självklart.

I det här inlägget talar William i alla fall om vad han menar med seder och bruk. En luddig historia om svenska folkets gemensamma uppfattningar om hur samhället ska fungera. Men var William hittar dem undrar jag. Att få ha sin egen uppfattning är en av de demokratiska fri- och rättigheter han talar om. Så länge som man inte bryter mot några lagar förstås. Själv har jag en liberal grundsyn. Det finns de som har en mer socialistisk syn på tillvaron. Den socialistiska utgår från att samhället ska sköta allt. Jag gillar den inte men i en demokrati finns rätten att ha en annan åsikt.

När sedan Petzäll påpekar kvinnors lika rättigheter undrar jag var han själv står. När hela Sd:s program andas att kvinnorna ska gå tillbaka till spisen.

Tillbaka till den liberala grundsynen. En grundläggande liberal syn är att tro på individen och att allt är tillåtet så länge som man inte skadar sig själv eller andra. Men alla individer klarar sig inte helt och hållet själva. De behöver hjälp och stöd för att göra det. Oavsett det är någon som har funktionshinder av något slag eller en person som flytt från krig och förföljelse.

Självklart krävs det olika former av stöd och hjälp beroende på vem det är. Som en liten parentes kan jag berätta att jag inte kunde låta bli att söka på ordet funktionshindrade på sd:s hemsida. Jag hittade ordet funktionshindrade två gånger. Och då inte i något sammanhang vad man ska göra för dessa för att ge dem med något funktionshinder en bättre tillvaro för att bli delaktiga i samhällslivet.

Det jag vill säga är att alla människor är lika mycket värda. Vi är inte lika och ibland behöver vi stöttning från samhället. Men vi är alla människor av kött och blod. Och en svensk är inte för mer än en person som kommer från Somalia eller Irak. Skillnaden är bara den att vi levat i fred länge och vi har ett fantastiskt land att bo i som vi självklart ska vara stolta över men också ödmjuka och tacksamma. Vi är bara en mycket liten del av världen och vi har det fantastiskt bra här i Sverige. Vi har råd att dela med oss.

Ungefär det här har jag också skrivit som kommentar på Petzälls hemsida.

tisdag 6 oktober 2009

Ännu en dag

Så var då denna dag till ända. Den blev precis så intensiv som jag trodde. Först styrgruppsmöte på jobbet för att planera framtiden. Projektet slutar den siste november, som det verkar nu i alla fall. Sedan fixa en inbjudan för kvinnor med annan etnisk bakgrund. Sedan dags att åka till Hässleholmen för dagens perspektivgrupp. Gruppen som ska genomsyra hela Hässleringen med demokrati och delaktighet, folkhälsa och mycket mer. Vi planerade näste medborgardialog som ska handla om ungdomssituationen på Hässleholmen. Medborgardialog är en form där politiker och medborgare möts för att ha en dialog om hur saker fungerar och/eller hur de kunde fungera bättre. Medborgardialogen ska äga rum den 27 oktober i Vi-lokalen på Hässleholmen.

Sedan tillbaka till jobbet för att se att mentorskapsgruppen kommer igång. Till Folkpartiets lokal för att berätta vad jag vill göra om jag kommer in i fullmäktige. Sedan tillbaka till Espira för att låsa, släcka och larma efter mentorskapsgruppen.

Är ganska trött nu och sängen är inte helt fel. Godnatt

 

Innan dagen börjar

Några snabba rader innan dagen sätter fart efter en klar höstmorgon. Även idag blir det lite till och från. Jobb, möte på Hässleholmen, jobb, provvalspresentation, och så stänga efter mentorskapsgruppen på jobbet. Jag hade också två morgonmöten att välja på idag, Brämhulta företagarförening och strategiforum inom Hässleringen. Men valde inget. Väljer i stället att skriva av mig lite innan det bär av till jobbet.

Idag håller jag mig på hemmaplan. Kommundelarnas vara eller inte vara diskuteras livligt. Det finns tre läger kan man väl säga. De som vill fatta ett beslut om en förändrad organisation nu, jag tillhör dem, de som vill vänta med att besluta att de ska avskaffas till efter valet, och de som vill ha kommundelarna kvar.

Det finns visst en del fördelar med kommundelar. Närheten till medborgarna har varit ett skäl. Men när politiker som sitter i nämnder inte ens bor på området så blir det lite förfelat. Direktvalda ledamöter med totalansvar vore annorlunda. Idag är pengarna som fås från centralt håll redan fördelade till de olika områden som kommundelen ansvarar för. Och om pengar flyttas från skola till äldreomsorg eller tvärtom blir det ett ramaskri för det. Även med centrala nämnder kan man se till att medborgarna ute i de olika områdena får komma till tals genom byalag eller stadsdelsråd eller liknande. Medborgardialog är ett sätt. Politiker som sitter i de olika nämnderna kan precis som idag, åtminstone i Brämhults kommundel, vara faddrar till skolan eller äldreomsorgen i ett visst område.

Framförallt kan centrala nämnder innebära större flexibilitet. När det gäller skolan till exempel så finns det vissa gemensamma resurser som drivs av en enskild kommundel och som de andra kommundelarna får köpa. I tider med ont om resurser så köper man inte och den kommundel som byggt upp en resurs sitter med "svartepetter", kostnader men inga intäkter. Självklart kommer det alltid att finnas olikheter mellan skolor men det är ändå viktigt att man får en gemensam styrning och utveckling. Redan idag finns en utvecklingsenhet som ska se till att skolorna blir mer lika. Men det är ändå kommundelen som har ansvaret. Dubbelkommando kallas sådant.

Att det skulle försvinna politiker om det blir färre nämnder tycker inte jag är ett skäl för att behålla kommundelsnämnder. Fritidspolitikerna är ett viktigt inslag i samhällsstrukturen. Dessa borgar för att olika åsikter och erfarenheter från samhället kommer till tals. Och en struktur med bara heltidspolitiker skulle medföra en risk, även om det inte behöver vara så, att det blir en klubb för inbördes beundran. Men de som sitter i nämnder ska inte bara göra det för att fylla en plats. De allra flesta är nog också riktigt engagerade men det finns motsatsen.

Jag har länge trott på att kommundelar är en bra organisationsform men har nu insett att det tillhör en svunnen tid. Borås är nog den enda stad i sin storlek som har kvar kommundelar.

Till något annat. Igår beslutade kommunstyrelsen att tillsätta en parlamentarisk grupp som ska ta fram ett handlingsprogram för jämställdhet. Genast uppstod diskussionen om sverigedemokraterna ska vara med. Vänstern och sossarna sa nej, enligt BT i alla fall. Jag gillar inte sd, det tror jag alla vet nu, men de sitter i fullmäktige och är demokratiskt valda. För att det ska vara en parlamentarisk utredning ska alla partier vara med. Annars blir det en "Bosse Ringholm-variant" med delvis parlamentarisk. Han, Bosse alltså, hade en sådan utredning om idrottens skatter som var delvis parlamentarisk och bestod av moderater och sossar. (En utredning som den nuvarande regeringen dessutom kastade direkt i papperskorgen, tyvärr. Även om den inte var tillräcklig så skulle den inneburit en del lättnader för idrottsrörelsen). Åter till jämställdheten i Borås. Det hade varit ett ypperligt tillfälle för sd att få lägga korten på bordet när det gäller deras syn på jämställdhet. För den tror jag inte mycket på. Men jag kanske har fel.

Nu går jag ut i höstmorgonen.

måndag 5 oktober 2009

Provval på gång

En ny vecka i antågande. Den lär inte bli mindre intensiv än den förra. Skillnaden är kanske att jag håller mig i Borås.

Förra veckan var det inte så mycket kvinnors företagande. Det vill säga jag jobbade med annat. Det blir desto mer den här veckan. Varje kväll, förutom fredag förstås, är det någon aktivitet. I kväll är det kurs för kvinnor som har planer på att köpa företag och i morgon är det mentorskap i grupp bland annat. Plus att jag ska sätta igång att prata företagande för kvinnor som har annan etnisk bakgrund.

Däremellan ska jag rådda tennisklubben och en hel del integrationsfrågor, både i den gemensamma integrationsgruppen och i partiet egen.

Dessutom pågår just nu provval till listorna inför nästa års val. Det är alltid en pirrig tid innan allt är på plats. Oavsett hur det går är det bättre att veta. Jag vill gärna försöka få ytterligare en mandatperiod i riksdagen. Jag kände mig inte riktigt färdig när jag tvingades lämna riksdagen 2006. Självklart vill jag fortsätta att jobba för en human och rättssäker flyktingpolitik och också se till att de som kommer hit blir insläppta i samhället. Den erfarenhet som jag fått genom att jobba med kvinnors företagande vill jag självklart ta till vara genom att verka för ett bättre företagsklimat, både för män och kvinnor. Men jag tror att det behövs en extra satsning för just att få fler kvinnor att starta företag. För att vi ska få ett mer jämställt samhälle även när det gäller den ekonomiska makten. Genom att fler kvinnor själva driver företag finns också större förutsättningar för att det finns fler kvinnor som kan sitta i större bolagsstyrelser. Jag tror detta hänger ihop.

Jag ställer också upp i provvalet till kommunfullmäktigelistan. Även om jag tror att vi alla kommer att göra allt vi kan för att få ett mandat i riksdagen från vår valkrets, så är detta inte säkert och att det skulle vara jag som fick den platsen i så fall, är inte heller säkert. Och jag vill inte lämna det politiska arbetet. Jag vill inom kommunen fortsätta att jobba med integrationsfrågor och skolfrågor men även inom det kommunala finns det frågor som hänger ihop med det jag gör idag. Att ha valfrihet när det gäller utövare av kommunens tjänster är viktigt för att ge möjligheter till fler kvinnor att starta företag. Det är så fortfarande att det är flest kvinnor som jobbar inom vård och omsorg. Sedan är det viktigt för mig att kommunen inte driver företag som konkurrerar med det fria näringslivet. Kommunen ska inte bygga campingstugor och Borås Djurpark kan säkert drivas bättre av en privat entreprenör. Även om djurparken i år verkar gå något bättre än budget så måste andra kommunala bolag som till exempel Borås elnät släppa till 11 miljoner kronor, som i fallet med Borås elnät, elkunderna betalar. Självklart ska kommunen äga marken både när det gäller campingen och djurparken och ha kvar ett intresse men det ska inte vara kommunen som driver det hela.

Hoppsan det här blev visst en åsiktsförklaring av vad jag vill göra. En bra förberedelse inför det möte vi ska ha i morgon när kandidaterna till kommunfullmäktige ska få presentera sig.

Men nu måste jag iväg.


 

 

lördag 3 oktober 2009

Lördag i oktober

Det är lördagskväll efter en intensiv dag. I och för sig är alla dagar intensiva men lördagarna borde vara lite lugnare. Men det behövdes göras en del i tennisklubben. Allt som jag tänkt blev inte gjort. Sysslade med banbokning för att försöka rätta till det som blivit fel men lyckades också ställa till det. Allt blir nog bra när det systemet satt sig. Många barn som tränade innebar också många föräldrar som det fanns möjlighet att prata med. Det är riktigt roligt att vara ute i tennishallen en lördagsförmiddag. Att se de allra minsta göra sina första stapplande steg på tennisbanan. Det är också kul att de ungdomar som var aktiva för många år sedan nu är föräldrar till barnen i träningen.

Eftermiddagen tillbringade jag i ett Bohuslän som inte var särskilt välkomnande. Hoppas det blir skönare till sommaren. När jag ska bo där, ibland kanske.

Tyvärr innebär de intensiva dagarna att jag knappt hinner blogga och kommentera aktuella händelser. Fast det kanske är bättre att leva i verkliga livet än att leva via nätet. Och när kvällen kommer är huvudet trött.

Ute i Europa har två viktiga händelser skett idag. Att Irland röstat ja till det nya EU-fördraget. (DN, SvD)Det var nödvändigt för att EU ska kunna gå vidare. Fördraget innebär bland annat att Europaparlamentet får större makt. Och det underlättar för att ta emot fler länder. Att ta emot fler länder kan medföra mindre risk för krig.

Den andra händelsen tror jag också kan vara viktig för EU. Att italienarna har demonstrerat mot den maktfullkomliga Berlusconi. Det är viktigt att medborgarna själva säger ifrån när yttrandefriheten hotas. Att den främste maktinnehavaren kontroller media är fullständigt ohållbart i en demokrati. DN

Nu faller ögonen ihop.