onsdag 8 augusti 2007

Civilkurage och män som slår kvinnor

När jag läste om Rolf Nilséns öde (SvD) kunde jag inte låta bli att skriva några rader. Fast jag egentligen ska göra annat.

Jag beundrar hans mod och civilkurage. När han gick in och försökte stoppa en man som slog en kvinna och själv blev misshandlad och fick skador för livet. Likaså blir jag helilsk på det bemötande han tydligen fick från Försäkringskassan när han inte fick ut sin sjukersättning trots sjukintyg. (Ilsk på försäkringskassan har jag i och för sig blivit förr när människor hamnat mellan stolarna.)

Jag förstår att många drar sig för att blanda sig i när de själva riskerar att åka på en smäll. På Rolf Nilsén stampade gärningsmannen i ansiktet. Man vet aldrig om personen som attackerar bär vapen eller kniv. Men man ska inte bara nonchalera det utan det minsta man kan göra är att ringa polisen och hoppas att de kommer fort.

Jag tror dock inte på införandet av en civilkuragelag som där man blir skyldig att ingripa om man ser någon som behandlas illa. Enligt min uppfattning skulle det bli svårt att veta var gränsen går där man ska utdöma straff. Olika människor uppfattar situationer olika. Ingen ska tvingas ge sig in i något där man själv utsätts för onödiga risker eller också använder mer våld än nöden kräver.

Den andra delen av historien är mannen som slog kvinnan och säger att ”sånt där får man räkna med en kväll ute”.
Jag upphör aldrig att förvånas över vilka monster det finns i vår värld. Som tror att våld och slag löser alla problem. Eller som tror att de äger sin partner. Jag har förstått att ibland är det svårt att lämna en slående man (oftast är det mannen som slår) för att han ändå söker upp kvinnan om hon flyttar.
Kvinnor som vill komma bort från en misshandlande man måste få mycket större skydd. Då är det förslag som folkpartiet ska diskutera på sitt landsmöte, att ett besöksförbud ska gälla ett mycket större område en del av lösningen. (SvD)

14 kommentarer:

Kalle K sa...

En skyldighet att ingripa vet jag inte om det skulle kunna fungera. Det skulle innebära att man kan bli dömd av att bara bevittna en brott. Andelen vittnen som inget kommer ihåg kommer då att öka ännu mer, om jag får gissa lite försiktigt.

Däremot skulle det nog bli andra ordningar om man fick prispengar på infångade och lagförda tjuvar och våldsverkare.

Grattis Svenne Svensson - du har denna månaden utökat din månadslön med skattefria femtontusen för att ha fångat in en unge Ali och förhindrat ett pågående rån. Per Johansson får tio tusen för infångandet av den efterlyste Mohammad. De rubrikerna skulle verkligen ändra på ordningen i samhället - ja, förutom att ingen tidning skulle skriva en dömd persons namn i klartext i Sverige.

Anne-Marie Ekström sa...

Kalle K. Dina kommentarer luktar rasism lång väg. Varför använder du just utländska namn.
Tror du inte det finns några infödda svenskar som misshandlar och gör inbrott. Eller svenska män som slår sina fruar eller sambor. Eller utnyttjar sina eller andras barn sexuellt.
Vilka var det som räddade en liten flicka från att brinna inne för några veckor sedan?
Jo just det några flyktingkillar på en flyktingförläggning. Tror du att det hade varit så många svenskar som hade gjort det samma.
Kalle K.

Kalle K sa...

Mohammad och Ali heter egentligen något helt annat. Givetvis är de blonda båda två. Det är normalfallet när det gäller brottslingar i det här landet, men det visste du säkert redan.

Om jag envisas med att kalla dig politiskt korrekt hela tiden, varför kan du då inte låta bli att trampa i sådana här fällor? Debattera frågan istället för att ropa r-ordet.

Anne-Marie Ekström sa...

Kan du tala om för mig varför du väljer utländska namn. Jag brukar inte kalla någon för rasist och jag brukar försöka diskutera sakfrågan. Och i det här fallet handlade det om hur man ska agera om man ser någon som blir illa behandlad. Då nämner du två utländska namn som brottslingar och ett svenskt namn på personen som är hjälte. Det kanske inte är rasism men fördomar.
Jag vet inte vilken nationalitet som den som angrep Rolf Nilsén hade och det är ointressant.
Män som slår kvinnor är lika stora monster antingen de är födda i Sverige eller någon annanstans.

Kalle K sa...

Så du menar att Mohammad och Ali är utländska namn? Jag vågar påstå att de är ganska vanliga i kriminella kretsar, men inte bara där. Jag vet en Mohammed Ali, och han är hjälteförklarad över hela världen, så jag tänker inte skämmas för att jag gav två brottslingar typiska hjältenamn. Det behöver inte betyda något som har med rasism att göra, men har du valt det spåret så kör vi det ett tag.

När ett par hyvens grabbar på en "flykting"-förläggning hjälper en svensk flicka så är det viktigt att låta det framgå vad för slags personer de är, dvs "flyktingar" och trivsamma gossar från ett annat land, mörkhyade och allt.

Men, när Linda blev våldtagen av fyra somalier i Biskopsgården så gjorde tidningarna allt för att ge gärningsmännen en annorlunda etnisk profil.

Läs här

Eller här där du kan se hur medierna skapade ickenegroida silhuetter av de somaliska männen som presenterades som två svenskar, en finne och en somalier.

Men, det var ju ett sidospår och jag betvivlar att du tänker fullfölja det.

Åter till sakfrågan. Jag hade ett konkret förslag på hur man kan stimulera civilkurage, och uttryckte tveksamhet gentemot en straffbestämmelse som kriminaliserar underlåtenhet att ingripa vid åsynen av brott. Vill du diskutera det så gör det då, istället för att mumla om mina namnval.

Anne-Marie Ekström sa...

Att man inte ska lagstifta tror jag jag klargjorde i mitt första inlägg. Och jag tycker inte om så kallade medborgargarden och jaga bovar där man tar saken i egna händer. Då sätts rättssäkerheten ur spel. Men genom samarbete med polisen och så kallad grannsamverkan tror jag man kan stoppa en hel del brottslighet.
Och de som verkligen gör ett hjältedåd kan mycket väl premieras.
Det gäller att veta vad man gör om man till exempel ska ange en granne för att han slår sin fru eller man tror att han utnyttjar sitt barn sexuellt.
Men att ge sig ut på rånarjakt. Nej tack.

Kalle K sa...

Ja, du avslöjar din okunskap. Det är redan i dagsläget är helt i sin ordning för en vanlig medorgare att gripa en brottsling. Det kallas INTE att ta saken i egna händer. Mitt förslag gick ut på att hårt premiera dem som åstadkommer ett säkrare samhälle med aktiva insatser.

Om en politiker som du inte känner till lagens möjlighet för den enskilde att gripa brottslingar, då är det nog dessvärre illa bevänt med allmänheten också. Ja, eller så är allmänheten mer bekant med verkligheten än vad du är. Jag vet inte vilket som är värst.

Anonym sa...

Ni sitter hemma och kollar TV! Gå ut en kväll och utsätt Er för debatten! men Hejja K

Kalle K sa...

Hej Anonym, och tack för stöd.

Jag har också några kommentarer i den här tråden som du kan läsa.

http://ekstromsblogg.blogspot.com/2007/08/brist-p-frihet-i-iran-och-attack-mot.html

Anne-Marie Ekström sa...

Jag menar att det är inte medborgarna som ska ut och jaga brottslingar. Det är polisens jobb. Därför är det viktigt att polisen får ordentligt med resurser så man kan göra det. Men självklart om det är någon som tas på bar gärning så är det väl bra om medborgarna kan hjälpa till.
Och framförallt att man ringer polisen och kollar in vad som händer så man kan vittna.
Läs dagens SvD.

Kalle K sa...

Polisens jobb? Nej, det var många år sedan som polisen jagade brottslingar och gjorde gripanden. Idag sköter bevakningsföretagen den biten. Vill man ha säkerhet så får man köpa sig det. Idag är det undantag att själva gripandet sker av polisen. Det är väktarens eller ordningsvaktens jobb. Utvecklingen har gått framåt sörrö.

Enskild medborgare får gripa inte bara på bar gärning. En efterlyst person eller en gärningsman på flyende fot går också bra att lägga vantarna på, brotta ner och hålla fast tills polisen kommer. Felet är bara att samhället inte är beredda att betala för den sortens mycket allmännyttiga tjänst.

Som jag skrev från början - stimulera enskildas insatser ekonomiskt för att upprätthålla lag och ordning så blir det annorlunda. Men jag förstår att folkpartiet inte är alternativet om man vill ha en sådan lösning.

Tänk om det spred sig att ett gripande av en person som fälls för t ex våldsbrott ger mellan fem och tjugofemtusen skattefria bagis och att egendomsbrott ger mellan ett och tiotusen kronor - med möjlighet till prövning till större summor om omständigheterna kan motivera det. Vi snackar om samhällsförändring... till det bättre. Är det inte det som ni politiker vill göra? Skillnad.

Pengarna som det kostar samhället att betala de enskildas insatser är småpotatis jämfört med vad man kan tjäna på att tidigt fånga in blivande kriminella, som annars kommer att fortsätta sin kriminalitet.

Eftersom du ber mig läsa svd har jag gjort det. Jag undrar förresten om DU läser de länkar jag skickar till dig - nej, det vet jag att du inte gör. Nåväl, den polisman som avråder från ingripanden sätter det hela i sitt sammanhang. Inte för mitt liv kan jag tänka mig att en polisman annars förordar att man bara skall se på när någon blir svårt misshandlad eller rånad av personer som man inte kan identifiera. Ingen kan kräva att en gammal tant skall ingripa när stora kämpar är i farten, men om vinsten av ett normalt gaturån är mindre än de prispengar som finns på gärningsmannen så är incitamentet för ett ingripande till lagens och det allmänna rättsintressets sida. Enskild får givetvis överväga om ett ingripande är värt risken.

Annars tycker jag att diskussionen är skrämmande så till vida att det idag förekommer så mycket brottslighet att vi måste stå och kalkylera på om enskild skall ingripa eller inte.

Anonym sa...

"Varför använder du just utländska namn."

Det är väl rätt att använda sådana namn som är typiska för de som begår brott - eller hur? Annars sprider man en falsk bild av verkligheten. Om man sätter svenska namn på brottslingar som typisk har utländska namn, tex personrån och misshandel på offentlig plats, så tror ju folk att gruppen svenskar begår fler brott än vad de faktiskt gör.

Så här många i varje grupp i Sverige var registrerade för brott enligt BRÅ 2005:17 (s63). Bakgrund och andel i gruppen som är brottsregistrerad, %:

Svensk 5,0

Östasiatisk 5,2
Amerikansk+ 5,5
Västeuropeisk 7,2
Östeuropeisk 11,4
Sydamerikansk 16,4
Mellanöstern 18,8
Nordafrikansk 23,3
Övriga Afrika 26,3

Anne-Marie Ekström sa...

Det är kanske dags för en mattelektion. Du kanske missade lektionen som handlade om procent och andelar.
Visst, siffrorna stämmer när det gäller andelen i de olika grupperna. Och jag håller med om att den är för hög hos vissa grupper. Men fortfarande är det fler svenskar i siffror räknat som begår brott. Det vill säga 169 tusen av totalt 278 tusen åren 1997-2001.
Så argumentet att använda utländska namn för de som är "typiska" för att begå brott håller inte.
Dessutom framgår också av BRÅ:s rapport att de allra flesta både svenskar och invandrare inte är misstänkta för något brott. När det gäller till exempel tillgreppsbrott eller våldsbrott så är 95 % av utrikes födda inte misstänkta för något sådant brott.
Och till sist. Svenskfödda män slår sina fruar och sambor. I alla samhällsklasser.

Kalle K sa...

Nu går skam på torra land!

Ann-Marie Ekström:
"Svenskfödda män slår sina fruar och sambor. I alla samhällsklasser."

Jag kan inte låta bli att kraftigt reagera över ovanstående citat. Man kan undra vad fröken Ekström vill säga med denna mening. Vill hon påstå att svenska män utmärker sig som mer eller minst lika våldsbenägna i hemmet jämfört med andra nationaliteter? Om det är denna utsaga hon vill att man skall tro så vill jag ha en jämförande redogörelse med män födda i andra länder.

Hon borde annars vara lite för smart för att köra så enkla retoriska trick.

Vi får väl anta att det inte är en svenskfödd man i varje samhällsklass som slår sin partner. Inte heller bör det betyda att alla svenskfödda män i alla samhällsklasser slår sin partner. Påståendet är i sig inte värt ett skvatt. Är förresten en, i Sverige, sjunde generationens rom att betrakta som svenskfödd?

När Ekström räknar brott (278 000 från ’97-’01) så skulle jag vilja se uträkningen och definitionerna på svenskar och invandrare. Hur skulle man räkna in t ex våldtäkten i Biskopsgården? Var den begången av två svenskar, två finnar och en somalier, eller är det fem somalier? Svara gärna på frågan den här gången.

http://fjordman.blogspot.com/2005/12/immigrant-rape-wave-in-sweden.html

http://www.info14.com/artiklar.php?id=180

Ekströms svar blir nog trots allt att dessa herrar alla räknas som invandrare ändå i BRÅ:s statistik. Synd bara att Aftonbladet inte förstår det när gärningsmännen avidentifieras och presenteras i media. Betänk också följande:
När de två "svenskarna" i denna pentett inte får komma in på krogen eller nekas ett jobb - vilken etnicitet har de då? Jo, då är de afrikanska, svarta eller mörkhyade och kan åtnjuta särskild hjälp från diverse ombudsmän och institutioner. Om någon svensksvensk skulle slå dem på käften av någon oförklarlig anledning (kan inte komma på någon särskild) måste polisen kryssa i rutan för möjligt hatbrott, varpå ärendet blir prioriterat och ett eventuellt straff skall skärpas till extra hårt.

Min avsikt är inte att skuldbelägga invandrare för dess brottsbenägenhet – skuldbördan för respektive brott får var och en svara för. Däremot vill jag skuldbelägga statistiken som sådan på våra politiker och media. Å andra sidan är det den media vi köper och de politiker vi röstar på, så vi får skylla oss själva.

Och till sist. SydAfrika toppar brottsstatistiken i världen och antalet arabländer där man inte får slå sina barn och sina fruar är – lätt räknade.