En vecka kvar till julafton. Och bara två julbord kvar. I år har det varit exceptionellt. Hittills fyra. Det blir väl så när man är med i mycket. I och för sig har inget varit av gigantisk storlek men visst borde man kunna umgås före jul utan att nödvändigtvis äta massor med mat.
Och hellre inget alls än Findus microtallrik som inte verkar vara någon hit. Bra att DN varnar så jag slipper åka på en nit. Hade väl inte tänkt pröva ändå. Även om jag är dålig på att göra köttbullar resten av året (Mamma Scans duger bra) så till jul blir det riktigt hemgjorda köttbullar. Liksom Jansson. Och knäck och smörkola.
En annan tradition som jag inte kan vara utan är julgranen. Jag klär den med gamla kulor som kommer från min mormor och fåglar som kommer från mitt eget barndomshem. Oftast har jag något nytt varje år. Men de gamla grejorna har hedersplatsen. Det är mitt sätt att minnas de som inte längre finns här på jorden. Och väva ihop nutid och dåtid.
Så återkommer ständigt den stora frågan. Hur kan vi i västvärlden frossa i mat och prylar till jul när det finns människor som inte har mat för dagen utan svälter året om.
Vi kanske kunde äta lite mindre, köpa lite mindre dyra julklappar, ge lite mer pengar till hjälporganisationer och bry oss om varandra lite mer. Det blir julkänsla ändå. Kanske en bättre jul till och med. Med lite mindre dåligt samvete.
Likartad frågeställning är om man ska använda livsmedel till drivmedel. DN har haft uppmärksammade artiklar. Med illustrationer hur mycket livsmedel som används för att driva en bil och hur länge vetet som går åt för att tillverka 50 liter etanol räcker i energi till en kvinna, 43 dagar.
Jag håller med Sten Ebbersten, professor emeritus vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet att det är skrämmande siffror. (DN) Denne menar också att vi måste dämpa vår konsumtion och tänka mer i kretsloppstermer och ekologi. I tid. Annars riskerar vi att tvingas använda regleringar som i värsta fall kan leda till planekonomi. En utveckling som vore förödande. När ett fåtal människor bestämmer hur majoriteten ska leva. Så långt från liberalism och människans egen kraft att ta itu med sin situation man kan komma.
Om man dessutom läser denna artikel om vad man ska hälla i tanken blir tanken mycket förvirrad. Det verkar i alla fall som om biogas är det som gäller. Det är energiforskare Pål Börjesson vid Lunds universitet som svarar på en rad frågor om vad som är bäst.
Kan inte glömma reportaget om kvinnorna i Irak som jag skrev om i mitt förra blogginlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar