Hemma igen från Nynäshamn och Coompanions årsmöte. Jag hann inte in till fullmäktigemötet i Borås eftersom det avslutades ungefär i samma stund som jag anlände till Borås. Efter vad jag hört från några kollegor var väl mötet något som man utan saknad kunde undvara. Ackumulatortank för hela slanten och därefter återremiss. Tror inte ens jag går in och tittar på web-sändningen i efterhand.
Dagen har också inneburit att jag blivit ägare till en stegräknare. Men hur den räknar undrar jag. Ibland räknar den dubbelt eller mer. Ibland inte alls. Jag och stegräknare verkar inte gå ihop. Den förra tappade jag i en toalett i Österrike. Den här har visserligen "säkerhetskedja" men det har ju ingen betydelse om den inte kan räkna.
När jag skummar igenom hemsidornas nyheter kan jag inte låta bli att stanna upp och läsa om mamman, schweizisk psykoanalytiker, som varnar för barn. Hon är trött på allt barnafödande och allt prat om att barn skulle vara meningen med livet och nästan en medborgerlig plikt. Hon anser att barn innebär sämre ekonomi och sämre relationer till vänner och sämre sexliv. Och mamman i familjen riskerar att förlora karriären.
Jaha. Men om ingen föder barn, vem ska ta över en gång i tiden? Ska det mänskliga släktet dö ut? Har hon tänkt på det? Mammans, psykoanalytikerns, resonemang verkar tämligen egoistiskt. Det är väl bättre att man bäddar för ett arbetsliv där både män och kvinnor kan ta sin del av föräldraskapet och där arbetstider möjliggör både familjeliv och karriär.
Trots sin åsikt har hon ju gjort "sin" del och satt två barn till världen. Inte för jag vet säkert men enligt artikeln verkar hon inte bry sig så mycket om deras liv. Och vilken mamma säger öppet att hon önskar att hon inte fått sina barn? Stackars barn. (SvD)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar