fredag 25 juli 2008

Civilkuragelag – nej tack

Idag skriver DN om att regeringen tänker lägga ett förslag om en civilkuragelag. Visst är det önskvärt att fler försöker gripa in om möjligt när något brott håller på att begås. Ringa polis är viktigt att göra. Men att lagstifta om att man ska vara skyldig att gripa in är inget bra förslag. För att inte säga urkorkat.

Den skulle föra med sig mängder av otydligheter. Hur ska någon kunna avgöra som inte finns på plats när det händer vad var och en borde ha gjort. Ska alla ringa till polisen till exempel. Ska den som inte gör det bötfällas för detta. Att ge sig in i slagsmål tror jag inte heller många gör idag. Idag finns ofta knivar med i bilden. Det är nog inte bara äldre damer som undviker det. Inger Davidsson(kd) framhåller att just äldre damer inte ska ge sig in i slagsmål. Var går gränsen för äldre damer förresten?

Ingen ska kunna bötfällas för att hon eller han är rädd. Det kan ju bli fallet med en sådan lag. Och den allra första frågan är ju att inse att det är ett brott som begås.

En risk finns ju också att i stället för att vara närvarande och iaktta vad som händer, kanske i avvaktan på polis, så försvinner alla från platsen för att inte bli anklagade för att inte ha ingripit. Det finns massvis med frågetecken som jag inte ens tror kommer att redas ut ens med en utredning. Så jag hoppas att regeringen ägnar sig åt viktigare saker i stället.

När man inför en lag ska den också kunna följas upp och de som bryter mot densamma ska straffas. Det finns alldeles för många frågetecken för att det ska kunna bli en rättsäker hantering i användning av lagen. Och som sagt jag tror att den kommer att motverka syftet.

PS. Jag har kollat alliansen valmanifest inför valet 2006. Ett förslag om utredning fanns med där. Så förslaget är inte nytt. Men som sagt det var bara ett förslag att utreda frågan. Och jag personligen tycker att det finns viktigare saker att utreda än att försätta människor i en svår situation när de bevittnar ett brott som begås. Ska de ingripa och riskera att råka illa ut själva eller ska de inte göra något och riskera att bötfällas. Jag skulle nog fly fältet fortare än kvickt.

Och det verkar som om det var fler än jag som inte gillar förslaget. (DN)

5 kommentarer:

Patrik "BP" Andersson sa...

Att ringa polisen är också et ingripande...att låtsas som att det inte händer något är det inte.

Anne-Marie Ekström sa...

som jag skriver är det viktigt att fler gör något. Detta något kan vara till exempel att ringa polisen. Men att lagstifta om detta löser inget problem.

Per Westberg sa...

Denna fråga är utredd så att det räcker. Straffansvarsutredningen (SOU 1996:185).

Saken är ju att det finns ett antal civilkuragelagar men att få känner till dem. Exempelvis lag om skydd mot olyckor, trafiklagstiftningen och föräldrabalken samt brottsbalkens bestämmelser om straff vid underlåtenhet att anmäla allvarliga brott.

Nej det här är inget annat än ett så kallat populistiskt lagförslag.

Anonym sa...

Tycker också det är märkligt det där att just bara gamla tanter inte ska ingripa. Jag är man, 30år men väger ungefär lika mycket som en tjej i högstadiet. har aldrig slagits i hela mitt liv och får panik å springer så fort några börjar skrika på varandra. ska jag då gå imellan å bryta ett box mellan två bjässar i 100 kilosklassen. Det tror jag att det finns gamla tanter som skulle klara bättre än mig.

Anonym sa...

Detta är en angiverilag! Detta innebär att jag kommer att kunna straffas för att jag inte anmäler mina goda grannar när de köpt ett lass jord utan kvitto, eller när dom så vänligt bjuder på en snapps hembränt på kräftskivan. Det gäller att blunda när grannens ungar cycklar på trottoaren och sluta öronen när någon råkar erkänna att de kört för fort. Skulle man strunta i att anmäla detta är man faktiskt en brottsling och argumentet som många brukar använda "jag har rent mjöl i påsen och har inget att dölja" faller pladask.