lördag 19 september 2009

Rödgrön migrationspolitik

Sommaren har svårt att lämna oss. Efter några härliga timmar i solen med Camilla Läckbergs senaste deckare Fryvaktaren (inköpt för extrapris på Coop, kunde inte motstå) besökte jag de rödgrönas seminarium om den migrationspolitik de tänker föra om de får makten. Seminariet anordnat i samverkan med Glokala Sjuhärad. Stannade inte hela tiden men hann lyssna till intressanta föredragningar från Amnesty och om kvinnors situation i asylprocessen.

Jag stannade inte under diskussionen som följde efter expertföredargningarna. Kändes lite konstigt att vara med och påverka oppositionens politik. För det var det det handlade om. Det som kändes ännu konstigare var att sossarna nu verkar tro på en human flyktingpolitik. För att komma överens med v och mp, partier som i princip varit emot sossarnas tidigare restriktiva politik. De var vi, fp, c, kd, mp och v gentemot s och m under den tid jag satt i riksdagen och jobbade aktivt med dessa frågor.

Men att höra en v-representant säga att det var s, v och mp som införde en ny processordning i asylpolitiken känns också ganska konstigt. Det var något som alla partier var överens om. Men det var s som satte gränserna. Jag är inte särskilt förtjust i den inställning som nuvarande regerings migrationsminister har heller. Ibland känns det som om han helt glömt att det handlar om människor och inte principer.

Jag håller med kritiken som kom fram från Amnesty att vi inte följer internationella konventioner som vi skrivit under och om hanteringen av kvinnor som söker asyl. Kvinnor som förföljs just på grund av att det är kvinnor skickas tillbaka till sitt hemland med motiveringen att det finns kvinnohus eller att landets eget rättssystem kan skydda kvinnan. Trots att kanske polis våldtagit kvinnan tidigare.

Något som är oroande är att den utredning om hur den nya rättsordningen i asylprocessen fungerat, inte är tänkt att skickas ut på remiss till olika organisationer som jobbar med asylfrågor. Hoppas verkligen regeringen tänker om i frågan.

Det känns ganska frustrerande att det finns så många som har glömt bort att det är människor av kött och blod som det handlar om när det gäller asylpolitiken. Som har haft oturen att födas i ett land där krigsherrarna inte kan hålla sams utan strider om makten eller där religiösa ledare styr människornas liv, i synnerhet kvinnornas.

Inga kommentarer: