Det lider mot jul

Snart är julen här. Julgranen är klädd. När jag var liten så kläddes julgranen alltid på julafton. Höll länge kvar den traditionen men nu kan det bli några dagar innan. Men oavsett när jag gör det gör jag det med eftertanke. Minns gångna tider. Jag har kulor från min mormors gran och fåglar och flaggor mm från mitt eget barndomshem. Men jag har ofta också något nytt. I år är det två glasänglar. Flaggor hade man ofta i julgranen förr. Tror inte det är så vanligt nu. Mina flaggor representerar ett öppet och tolerant land.

Jag har självklart en “äkta” gran.  Fast har numera lämnat de lite mer exklusiva granarna. Julen kommer precis vid rätt tid. Alla ljus vi  tänder lyser upp i mörkret. Kanske vi skulle göra det ändå. Tända ljus menar jag.

Nu vänder det i alla fall. Härligt.

Det känns skönt att kunna dra ner på takten lite. Som semipensionär behöver jag inte jaga jobb hela tiden. Utan kan äta lunch utan jäkt med tweetupborås och flera nya bekanta. Och verkligen ha tid att jula till det hemma. Även om antalet tomtar blir lite begränsat. De ska bort också om några veckor.

Gårdagens kommunfullmäktige blev en lite märklig historia. Efter 2,5 timmars debatt återremitterades ärendet om krogarnas öppettider. Ett bra beslut. Så att fler får tycka till om förslaget. Detta är helt klart ett ärende som borde hanteras med en medborgardialog. Principerna för Medborgardialog som en grupp med representanter för samtliga partier tagit fram gick för övrigt ut på remiss idag till nämnder och styrelser. (Borås)

Nu tar jag i all fall några dagars paus från både jobb och politik. I morgon blir det julklappsköp. Och träff med vandrarkompisar.

Och här en av mina favoriter. Peter Jöback m Hallelujah.

 

		Jul 2012 Visa bildspel HÄMTA ALLA

Skärpning av villkor för anhöriginvandring har motsatt effekt

Igår var mitt svar på Jan Ericsons debattartikel om att skärpa kraven för anhöriginvandring inne. Idag finns den på nätet. (BT)

Den som vill läsa Ericsons artikel så finns den här.

Och här finns den i sin helhet.

Självklart att ge skydd

Det finns alltid en orsak till varför människor flyr och söker skydd i ett annat land. Ingen flyr från sitt land frivilligt. Det glömmer Jan Ericson att nämna i sin artikel i BT 12/12.

De som kommer hit har flytt från krig i Syrien, Afghanistan, Somalia eller något annat land. Eller också har man flytt från ett land där man inte kan leva som homosexuell eller ett land där kvinnor riskerar att dödas för att de inte levt som familjen önskat. Många förföljs också på grund av att de har en annan religion än landets.

Jag kallar inte det generöst utan en självklarhet att ge skydd åt människor som är i behov av skydd. Sverige måste vara ett humant land som värnar mänskliga rättigheter.

Jag kan hålla med Ericson om att det behövs göras betydligt mer, för att de som kommer hit ska få ett bra mottagande. Hur det ska göras måste också kunna diskuteras, men det handlar också om att hitta lösningar och se möjligheterna och inte bara problemen.

Visst finns det de, som inte har någon utbildning med sig i bagaget men det finns också de som redan har en färdig utbildning som inte kostat Sverige ett öre. Det gäller att hantera detta och se att det är individer med olika möjligheter och förutsättningar. Vi kommer att behöva arbetskraft i framtiden. Precis som vi idag inte skulle klara oss utan de numera över 700 000 utlandsfödda som går till arbetet varje dag.

Det jag räknar in i ett humant och bra mottagande är att man snabbt får ett arbete och kan försörja sig själv och sin familj. Men det är också viktigt att man, om man kommit hit ensam, så snart som möjligt kan återförenas med sin familj.

Att ständigt behöva oroas för hur make/maka och barn har det, kanske i ett flyktingläger någon annanstans på jorden, bidrar inte till att man snabbare kommer i arbete och etablerar sig på ett bra sätt. Snarare tvärtom. Att förutom att bära på egna traumatiska minnen också behöva bära på en oro om ens barn har något att äta eller om det har något att ha på sig kan göra vilken människa som helst sjuk och passiviserad.

Jag tror att moderaternas förslag om att skärpa kravet på att man ska kunna försörja sin familj innan denna får komma hit har helt motsatt effekt. Skapar bara mer frustration och människor som mår dåligt. Och det är ett mycket uselt argument att vi annars banar väg för främlingsfientliga krafter. Det är att frånta sig ansvaret.

Sverige ska ha en human och rättssäker asylprocess, något som också behöver förbättras. De som får stanna ska också ha ett värdigt mottagande. Till ett värdigt mottagande hör också att kunna få återförenas med sin familj så snart som möjligt.

Anne-Marie Ekström (FP)

Två intressanta dagar om samverkan i samhället

I dagarna två har jag varit i Göteborg på seminarium om Överenskommelsen. Igår var det uppföljning kring hur långt man kommit på olika håll med att jobba fram en Överenskommelse. Mellan kommuner och regioner  och idéburna organisationer. Idag var det diskussioner kring samverkan i form av ett open space. Open space innebär att deltagarna har möjlighet att själva ställa frågor som man vill diskutera om. Och sedan samla andra deltagare kring sig som är intresserade av samma frågor. Även om det var Överenskommelsen som var temat blev det också diskussioner rent allmänt om Medborgardialog. Frågor som lyftes var  hur man ska komma i kontakt med dem som inte är så aktiva och vad mer medborgardialog innebär för den representativa demokratin.

Igår träffades också gruppen som ska jobba med framtagandet av Överenskommelsen inom Västra Götalandsregionen. Gruppen består av representanter för den sociala ekonomin (föreningar, andra organisationer och stiftelser som drivs utan vinstintresse mm) och tjänstemän från Västra Götalandsregionen. Inga direkta politiker men indirekt som representanter för sociala ekonomin. Arbetet kommer nog att ta sin lilla tid. Det är mycket förankringsarbete som ska till. Tanken med överenskommelsen är att skapa regler för hur samverkan ska gå till mellan olika organisationer och regionen. På ett systematiskt sätt. Med långsiktighet.

Överenskommelsen bygger på ett antal principer. Se bild

Lite julstämning från Nordstan i Göteborg. Och så har jag börjat hitta spårvagnar från Brunnsparken till Järntorget. Ganska bra för där kommer nog en del möten i Övernskommelsearbetet att äga rum.

Överenskommelsen

Sitter på buss 100 på väg mot Göteborg och seminarier kring Överenskommelsen i dagarna två. Ska bli intressant. Jag har skrivit om Överenskommelsen tidigare. Finns på riksnivå och i en del kommuner och region Skåne. Överenskommelsen innebär att det offentliga och idéburna organisationer ska samverka med varandra på ett överenskommet sätt. Nu är det dags för Västra Götalandsregionen att ta fram en liknande och där ska jag vara med och representera de idéburna organisationerna.
Överenskommelsen bygger på några principer.
Integritet

Dialog
Långsiktighet
Öppenhet
Mångfald
Göteborg och Linköping är exempel på städer som tagit fram en Överenskommelse.
Här kan mer läsas.
http://linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Utveckling%20och%20samverkan/Social%20ekonomi/Idéburen%20sektor_överenskommelse.pdf?epslanguage=sv

Svårt med länkar från paddan. Snart nu framme.

Alla olika. Alla lika. Alla är vi björnar (eller var det människor)

Borås stad har invaderats. Det är inte så farligt som det låter. Tvärtom. Det är en fredlig invasion. Invasionen består av 108 björnar som representerar 108 länder. Plus ett par kärleksbjörnar och en björn som är Borås egen. Den senare målad av streetart konstnären Shai Dahan.

Idag var det invigning av utställningen United  Buddy Bears the minis. Utställningen kommer ursprungligen från Berlin och åker runt i världen och är en symbol för fred och samförstånd. Björnarna är målade av konstnärer från respektive land. Med motiv som symboliserar landet. Den svenska björnen är midsommaraktig med mandelblom, gullviva och blå viol. Enligt blommorna som besjungs i Evert Taubes visa Rönnderdahl som skuttar på ängen. Alla björnar är olika men ändå lika. Det är bara utanpå som de är olika. Innerst inne är alla björnar med fredligt sinne. Precis som vi människor är olika utanpå men innerst inne är människor med drömmar och förväntningar oavsett varifrån vi kommer.

Det finns också två gyllene björnar som är förenade med ett hjärta och med inskriptionen att man ska bemöta sina medmänniskor på samma sätt som man själv vill bli bemött.

Samlingen av björnar lyser verkligen upp Stora Torget. Och så här i juletider är det viktigt att bli påmind om fred och samförstånd. Björnarna har uppsträckta ramar (heter det väl på en björn) som visar att man är fredlig. De står i ring och tittar på varandra. Jag tror att det blir ett populärt utflyktsmål för skolorna i stan. Kommer det också en karta där de olika länderna är inritade kan det förutom lektion om fred och kärlek också bli en geografilektion.

I samband med utställningen kan man också köpa små björnar. Behållningen går till välgörande ändamål. I Borås till BRIS och Frälsningsarmén i Borås.

Hoppas många kommer och hälsar på björnarna. Inte bara boråsare. Jag är övertygad att jag kommer att besöka dem ofta. Har redan gjort tre besök. De ger energi på något sätt. Och glädje. Och kanske hopp om en fredligare värld. Jag tror vi behöver påminnas då och då.

		Mini Buddy bears Visa bildspel HÄMTA ALLA

Även jag kan vinna med fokus och bra medspelare

Efter en riktig sovmorgon gick färden ut till Sandared och blixtdubbel i tennis. En gammal sed som återupptagits på senare år. Som det låter så spelas det dubbel i snabb takt. Det vill säga korta matcher och paren lottas ihop. Tyvärr inte så jättemånga par men det innebar att det var poolspel och därför flera matcher.
Eftersom paren lottas ihop kan det gå hur som helst. Således kunde även jag vinna. Hur kul som helst.
Men det som är ännu mer kul är just tävlingsformen. Idag var den yngsta deltagaren 12 år och den äldsta drygt 80. Far och son deltog men också morfar och barnbarn. Allt är på skoj men alla går in med målet att vinna.
Elitidrott i all ära. Den behövs, men att träffas och umgås under en sådan här turnering ger idrotten en annan dimension. Den bidrar till folkhälsa. Både genom själva motionen men också genom att människor träffas. Gemenskap är också viktig för folkhälsan.
Jag fick med mig vinstbucklan hem. Inte för att jag vet riktigt var jag ska ha den. Men kan väl ha den hemma en tid. Kan väl påminna mig om att ingenting är omöjligt. Och att fokus och bra medspelare är en nyckel till framgång.

Dagen efter den stora maratondebatten

Skön fredagskväll. Lugnet efter stormen kan man säga. Skönt att bara ta det lugnt och titta på På spåret och Skavlan och så se slutet på X-Factor. Vem som åker ut eller får stanna kvar.

Dagen,efter en lugn morgon, har ägnats åt att fixa lite som inte hunnits med den senaste veckan. Glad blev jag när jag skulle boka bilbesiktning och fick meddelandet att jag var ute ett år för tidigt. Trodde jag skulle varit tvungen att göra det nästa vecka. Skönt att slippa för nästa vecka har jag en hel del att stå i också. Bland annat leverera en databas. Lite jobb har jag också hunnit med innan jag tog en tur ner på stan. Struntade i shoppingen och fotade lite i stället. Avstressande.

Men en liten återblick till det gångna budgetsammanträdet måste jag nog göra. När vi slutade vid halv elva tiden igår kväll var vi nog alla rätt möra. Jag fick dock med mig allt hem, tror jag i alla fall. Däremot glömde jag nycklarna i ytterdörren. Inte så bra. Tack och lov hände inget. Men det säger lite om hur trött man är efter sammanlagt 24 timmar budgetdebatt. Det är inte rimligt att debattera i 24 timmar i en lokal där till slut fullständig syrebrist råder. Att diskutera folkhälsa under sådana förhållanden blir lite att inte leva som man lär.

Själv hade jag också sparat mina inlägg till slutspurten. Som 2:e v ordf får jag försöka hålla mig lugn i debatten och ägna mig åt att ha koll på talarlistan mm. Jag får ransonera till de ämnen som jag känner mest för.  Social ekonomi och socialt företagande.

Jag har ju motionerat om att kommunen bör ta fram en överenskommelse mellan idéburna organisationer och kommunen. Som man gjort på många andra håll och är på väg att göra i Västra Götalandsregionen. Där jag själv ska vara med som representant för den Sociala ekonomin i Sjuhärad. En överenskommelse klargör ansvaret mellan kommun och organisationer.  Detta rör inte bara “vanliga” föreningar utan även andra organisationer som bildningsförbund, Röda korset, Rädda barnen m fl. Även en organisation som Coompanion ryms inom det man kallar den sociala ekonomin. På min fråga till ansvarigt kommunalråd om vart motionen tagit vägen tvekar hon inte att säga att den hamnat i byrålådan. Där gör den ingen samhällsnytta. Är orsaken kanske att man hos de rödgröna är rädda att politikerna tappar kontrollen. När man “släpper in” de idéburna organisationerna. Annars har jag ingen förklaring till varför man inte tagit tag i frågan och gör ett strukturerat jobb från början i stället för att kolla lite här och lite där hur bidrag mm ska se ut.

Dessutom pratade jag om socialt företagande. Frågade hur arbetlivsnämnden tänkte sig framtiden när det gällde att utveckla sociala företag. Fick väl sådär svar. Återkommer.

Som sagt, att diskutera folkhälsa utan syre är inte att leva som man lär. Att trots Gunnel Romilds påpekande att det nu fanns en svart och en vit påse att lägga skräp i så var den svarta påsen full med kaffekoppar när dagen var slut. Hur står det till med miljövetenheten hos fullmäktigeledamöterna. Eller var det bara ett utslag för en sen kväll och alla var trötta. Att kräva att andra ska sortera sopor när vi själva inte gör det är dubbelmoral.

Nu dags att sova. I morgon blir det blixtdubbeltennis. Men här några bilder från min stadsvandring i kväll.

		Borås mot juletider på kvällen Visa bildspel HÄMTA ALLA