onsdag 30 november 2011

På hemväg från Coompanions höstmöte

På väg hem från höstmöte med Coompanion. Precis som jag trodde blev det en del socialt företagande, sociala medier och socialt umgänge. Det är alltid inspirerande att träffa "kompanjoner" från hela landet, både förtroendevalda och anställda.

För den som inte vet det är Coompanion en organisation som finns på 25 platser i Sverige. Coompanion jobbar med rådgivning  till dem som vill starta företag tillsammans. Det kan vara några som gemensamt vill starta ett företag eller flera företag som vill gå tillsammans och samverka kring ett koncept. Ett exempel på det förstnämnda är Avfyra i Borås som gör reklammaterial och som av Coompanion Sjuhärad utsetts till årets kooperativ.

Att flera företag samverkar kan vara framgångsrikt inom t ex turistbranschen där de olika företagen tillhandahåller olika tjänster. Ett företag erbjuder boende och ett annat kanske har guidade fisketurer eller någon annan aktivitet.

Coompanion jobbar också med socialt företagande. Det vill säga att hjälpa och stötta långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning att komma ut på arbetsmarknaden genom att starta ett socialt företag. Den som vill veta mer om socialt företagande kan läsa mer här.

Nu tillbaka hem och se vad som hänt på hemmafronten. Missade ju tyvärr ett möte i Borås igår kring Vision 2025. Som jag för övrigt tycker borde heta Vision 2021. Det är då Borås fyller 400 år. Ett litet inspel skickade jag dock iväg med twitter. Inspirerat av mötet jag själv var på. Samverkan är viktig. På många plan.

söndag 27 november 2011

Ska politiken bestämma allt i SD:s värld?

Och vem är politiken?

Borde egentligen lägga mig. I morgon är kursdag. Men jag har fastnat i Sverigedemokraternas nya principprogram och måste skriva av mig annars kan jag nog inte somna.

Genom att ändra partiets beteckning till att vara ett  socialkonservativt parti tror man förmodligen att det ska locka fler anhängare än om man benämner partiet som ett nationellt parti. (SvD)

Oavsett vad man kallar partiet så är det precis samma gamla främlingsfientliga parti. Jag har oftast varit försiktig med att kalla partiet rasistiskt men efter att ha läst programmet där man indelar Sveriges befolkning delas in i tre grupper så befäster partiet att det är rasistiskt.

Den första gruppen är alla infödda samt de som blivit adopterade tidigt.

Den andra är alla med icke-svensk bakgrund som lever i enlighet med den svenska kulturen och talar flytande svenska och känner större lojalitet med den svenska kulturen än med någon annan kultur.

Den tredje gruppen är alla andra. De kan få finnas här i i begränsad skara men helst inte från länder där kulturen och värdegrunden starkt avviker från den svenska.

Men vi har en skyldighet att ta emot människor oavsett varifrån de kommer när de flyr undan krig och förföljelse.

Men ännu värre blir det när man analyserar människan i ett helt kapitel.

Visserligen börjar de kapitlet om sverigedemokraterna och människan på ett allmängiltigt sätt. Att man har rätt till frihet och självbestämmande och basala grundförutsättningar. Men sedan kommer det.

De tror att människan är ofullkomlig, att människan styrs av nedärvda känslor och drifter och att vår individuella förmåga till förnuftig handlande och tänkande är begränsad. Alltså en människosyn som är tvärtemot det en liberal människosyn står för. Där man tror på individen och att denne själv kan fatta egna val. Ibland med hjälp och stöd.

Politikens uppgift blir enligt SD därför att skapa, stödja och upprätthålla normer, moral, lagar, sedvänjor, miljöer, beteenden, traditioner och gemenskaper som hjälper individen att bejaka de goda och konstruktiva sidorna inom sig själv.

Enligt SD är det alltså politiken, vem det nu är, som ska tala om för människorna vad de ska tänka och tycka. Liknar rätt mycket en diktatur tycker jag. Och med tanke på att demokratin inom SD verkar vara rätt svag så är det väl SD:s partiledning som ska stå för politiken om de nu, vilket Gud förbjude, skulle få makten. Alltså ett fåtal. Och hur funkar det då med deras människosyn med begränsad förmåga till förnuftig handlande.

När det kommer till kultur så ska den förstås vara svensk. Som symbol för svensk kultur visas en bild på kräftor, snaps och öl. Undrar om det inte finns infödda svenskar som varken äter kräftor eller dricker öl och snaps. Jag ligger risigt till. I alla fall när det handlar om kräftorna.

Självklart ska de som kommer hit följa svenska lagar och regler. Men lika självklart är att man måste få behålla sin egen identitet. Vi ska väl inte hjärntvätta människor.

Något paradoxalt finns också ett avsnitt om sverigedemokraterna och omsorgen om djur. Jag tycker också att djur ska behandlas väl vill jag påpeka för att inga missförstånd ska uppstå.

SD betraktar omsorgen om djur som ett mått på hur utvecklat ett samhälle är. Inga djur ska utsättas för onödigt lidande. Och de som finns i människors vård ska behandlas med respekt. När det handlar om människor som kommer från en annan del av världen talar de aldrig om respekt.

Är det inte så att hur man behandlar människor, oavsett vem de är eller var de kommer ifrån, som är ett mått på hur utvecklat samhället är.

Sammanfattningsvis kan man säga att ungefär hälften av programmet handlar nästan uteslutande om invandring och nationalism. I övriga kapitel dyker det dessutom ganska mycket.

Stannar där för ikväll. Dags att sova.

lördag 26 november 2011

Minnet av Srebrenica och SD:s landsdagar

Deltog i eftermiddags i en minneshögtid för offren i Srebrenica som bosniska föreningen i Borås anordnade. Mina egna besök i Srebrenica har påverkat mig mycket. Det var i Srebrenica som minst 8000 män mördades kallblodigt 1995 under kriget i Bosnien. Mer om mina tankar kring Bosnien och Srebrenica finns här. Jag fick möjlighet att också berätta om mina känslor. Och än en gång säga att vi måste arbeta för att det som hände där inte händer igen.

Dessförinnan hade jag en träff med två flickor från Syrien, som ska utvisas, och deras släkting som bor i Sverige sedan många år.

Under tiden jag träffar människor från andra länder som har varit med om mycket håller SD kongress eller landsdagar som de kallas. Och fattar bland annat beslut om att människor som bor i Sverige ska delas in i tre grupper. De som är infödda, de som assimileras och övriga. Lite grovt uttryckt. Apartheid eller? Ska granska programmet ytterligare men snabbt kan i alla fall konstateras att förutom en både smärtsam och pinsam politik har SD också en pinsam mötesteknik. Det ska väl inte behöva ta en timme att votera. Något rörigare får man leta efter än när de skulle rösta om principprogrammet. Hann titta lite innan och efter mina möten. (DN, Aftonbladet)

Jämställdheten verkar det inte heller vara så värst bevänt med. När principprogrammet diskuterades var det bara en kvinna som talade. Och det var onekligen mest manliga nackar som syntes i TV-rutan.

Dessutom verkade det vara si och så med demokratin. Några förändringar fick inte föreslås. Vilken debatt blir det då. Högt till tak verkar det inte vara. Taknivån verkar närmast ligga på golvnivå. Som sd:are är det nog bäst att rätta in sig i ledet. Annars blir man utesluten. Och anställda hotas med 100000 i böter om de inte håller tyst (SvD, DN) Demokrati?

Fredagsrapport

Hemma från en dag med kurs och invigning av Borås ombyggda kulturhus. Mycket folk och mycket trevligt. Både kurs och invigning. Förutom själva invigningen där både KS ordförande och Kulturnämndens ordförande talade och en barnkör sjöng så var det gratis kultur med både Bach och soul. Och en massa annat. Eftersom jag jobbade missade jag invigningen av P A Halls terrass med en nya skulpturen av Carl-Fredrik Reutersvärd. (BT)

I morgon blir det lite mer allvar. Ska träffa några syriska flickor som ska utvisas till ett Syrien i kaos. Inhumant. Därefter är jag inbjuden till bosniska föreningen.

Blåsa ska det göra i helgen enligt SMHI. (BT)Men ingen snö. Även om jag inte vill ha förra årets mängder av snö så kan det väl komma lite i alla fall.

onsdag 23 november 2011

En helt vanlig torsdag

Dagen har börjat bra. Bilen gick igenom besiktningen. Kanske inget annat att vänta. Besiktningskillen talade dock om för mig att jag skulle påpeka nästa gång jag hade bilen på service att det var en rem som satt lite löst och som gjorde att bilen gnisslade.Det är ju bara det att den var ju på service nyss. Varför märkte de inte det?

Nåväl. Skönt att det är fixat. Det gäller att hinna allt. Det är inte så kul om bilen skulle fått körförbud nästa vecka.

Ser tillbaka på ett intensivt och intressant och roligt Stockholmsbesök. Alltifrån en trevlig tisdagskväll till det sista när jag fick förtroendet att passa partisekreterarens bebis när hon voterade i riksdagen.
Dessemellan förstås mitt huvudsakliga ärende. Skatteverkets insynsråd. Där både kassaregister och e-handel och skattereduktion för gåvor till ideella föreningar var på tapeten.

Jag kan konstatera att administrationen kring gåvor till ideella föreningar verkar nog blir rätt komplicerad.

Jag hann med besök på riksdagen. Och vad var lämpligare än att fortsätta på skattetemat och besöka riksdagsdebatten om budgeten. Som f d ledamot har jag rätt att till och med vara inne i kammaren och lyssna på debatter.

Träffade dessutom en rad folkpartikollegor men även många andra gamla bekanta på väg till votering då jag passade nämnda bebis.

Och tänk. Jag längtade inte alls efter att få vara med och rösta igenom ramarna för statsbudgeten. Jag var så nöjd med att få visa upp lilla bebisen för kammarfoajépersonalen. Som fortfarande minns mig. adventsljusstake

Nu kursförberedelser inför kommande veckor innan det blir dags att bege sig till Stadshuset för att justera protokollet från vårt eget budgetmöte i Borås.

Nästa vecka lär bli minst lika intensiv med Coompanion höstmöte i slottsmiljö i Sörmland och kurser mm.

tisdag 22 november 2011

Nu på tåget igen

Är på väg mot Stockholm för möte med Skatteverkets insynsråd. Vet inte riktigt om det är sista gången eftersom det är ny mandatperiod och jag inte fått besked ännu. Förmodligen är det det. Oavsett så har det varit intressant att få vara med.

Veckan är rätt blandad för övrigt. En kursdag till. Bilen ska besiktigas. Justering av fullmäktigeprotokollet. Tack och lov att det inte är ett diskussionsprotokoll utan bara beslutsprotokoll. Att justera 25 timmars debatt vore inte lätt.
På fredag är det invigning av nya kulturhuset. Hinner lagom till invigningen av själva kulturhuset men missar den första av P A Halls terrass. Jobbet går före.
Lördagen blir en dag i flyktingens tecken. Först ska jag träffa en utvisningshotad syrisk flicka sedan har jag blivit inbjuden som gäst till bosniska föreningen.
Och så är det ju advent på söndag så jag måste plocka fram alla ljusstakar mm.

Verkar inte som jag skulle bli särskilt sysslolös den närmaste tiden. Och ett och annat blogginlägg får det väl bli också. Mer eller mindre politiskt.

Tåget har nått Katrineholm i vad jag tror i stort sett rätt tid. Det här kan inte bara fortsätta. De senaste gångerna jag åkt till Stockholm har jag kommit fram i rätt tid. Någon gång måste väl förseningen komma eller är det förändringens vindar som blåser. Förut var oddsen 50/50.

Om det finns en massa konstigheter i det jag skrivit så beror det nog på att jag skrivit det på min nya platta och ibland snuddar fingrarna vid tangentbordet fast de inte skulle. I synnerhet på ett hoppande tåg.

Nu skickar jag iväg det här och ägnar mig åt Wordfeud ett tag. Jag har några tuffa matcher på gång.

söndag 20 november 2011

Dags att börja diskutera fritidspolitikernas villkor

Det blir tidigt mörkt ute men varför vara negativ. Om bara en månadIMG_1090 och några dagar vänder det och börjar bli ljusare igen. Och fram tills dess så lyser ljus i fönster, gator och torg upp tillvaron.

Jag har nu samlat ihop mig efter de många timmarna i kommunfullmäktige. Och dessutom fått i stort sett ordning på huset hemma. Det enda som behövs för att gå in i adventstiden är att sätta ut adventsstakarna. Men det får bli i slutet av veckan.

Kommunfullmäktige ja. Det blev långa ideologiska diskussioner om vem som ska utföra välfärdstjänsterna. Där två poler stod emot varandra. En kristdemokrat åskådliggjorde det hela genom att påpeka att den ena sidan talade i en mikrofon och den andra i den andra. I stället för att tala i båda mikrofonerna.

I stället för att diskutera hur vi bäst ska få pengarna i en tuff ekonomisk situation att räcka till bra och kvalitativa välfärdstjänster så diskuterades för och emot privatisering. Och missförhållanden på äldreboenden i Stockholm. Däremot diskuterades inte hur entreprenaderna i Borås fungerade. Eller hur man ska klara av det sparbeting på 1 % som ålagts äldreomsorgen och alla andra verksamheter förutom skolan.

Jag tror på valfrihet. Även när man blir äldre och behöver hjälp, antingen det är att få hjälp hemma i den egna bostaden eller flytta in i ett äldreboende, så vill man kunna välja vem som ska hjälpa en eller var man vill bo. Och det viktiga är att det är bra kvalitet på det som man kan välja på. Inte om det är en privat vårdgivare eller en offentlig.

Läs också gärna Maria Skölds artikel i GP. Tänkvärd.

Självklart var det inte bara äldreomsorgsdebatten som fyllde de 25 timmarna. Bara 4,5 timmar. Plus lite till under några andra punkter. Annars höll man sig till ämnet i stort sett med lite utvikningar till EU och Skövde och några andra platser till, tror jag. 

Men detta fungerar  inte i längden. Att sitta i 25 timmar och diskutera budget. Om det nu var det vi gjorde. Mycket “omtugg” och fastlåsta ställningstaganden gjorde inte heller att debatten ledde framåt. Några ståndpunkter ändrades inte under mötet så vitt jag vet.

Jag hade turen, eller var förutseende, att inte hålla någon kurs dagen efter. Men många måste upp morgonen därpå för att gå till jobbet. Var fanns den lagstadgade dygnsvilan.

En som också hade det tufft var BT:s reporter som twittrade igenom hela fullmäktige. En bedrift. Verkligen. Här finns alla inlägg.

Jag tror vi måste tänka om, om vi vill ha några som vill engagera sig politiskt överhuvudtaget. I IMG_1735synnerhet yngre som ändå har det tufft att få ihop vardagen med barn och jobb.

Visserligen har vi bara budgetfullmäktige med så lång mötestid en gång om året men att vara fritidspolitiker idag är något helt annat än när min morfar satt i fullmäktige i Västra Husby i Östergötland, senast någon gång på 60-talet.

Det är mer möten och mer att läsa på. Om vi inte ska ha bara pensionärer som förtroendevalda eller heltidspolitiker så måste frågan börja diskuteras.

Det här kommer jag att “tugga” om många gånger. Men nu ska det bli tennis.