Barn ska inte tvingas

Barn ska röra på sig. Det tror jag nästan alla är överens om. Men hur det ska gå till finns det delade meningar om.

Det som idag beskrivs i SvD om fotbollsklubben Boo som sorterar ut barn redan i 9-årsåldern för att specialtränas känns åtminstone för mig väldigt fel. Och jag förstår de föräldrar som tar sina barn från klubben. Det hela är också förenat med kostnader enligt artikeln. Så alla föräldrar har inte råd.

Barn måste få en chans att vara barn. Och de måste ges möjlighet att pröva på flera idrotter inom de bestämmer sig för en. Jag tror också att de barn som pressas hårt tidigt riskerar att sluta helt om de inte blir tillräckligt bra.

Och man kan gå miste om en talang som dyker upp senare i livet, när han eller hon som sorterades bort i unga år utvecklats, kanske både kroppsligt och själsligt.

Jag tycker självklart det ska finnas både elit- och breddsatsning men elitsatsningen måste påbörjas senare i livet. När ungdomen själv kan ta ställning och inte påverkas av tvingande föräldrar som ser en ny Zlatan i sin son eller Marta i sin dotter. Jag har sett en hel del skrikande och rytande föräldrar inom tennisen. Och därmed gråtande barn.

Det får inte vara så. Om man inte tycker att det är roligt att träna (i alla fall oftast) och tävla ska ingen tvinga en till det.

Kuba ingen demokrati precis

Hur kan någon tycka att ett land som sätter unga kvinnor i husarrest och fråntar dem deras pass och visum är ett bra land? Men tyvärr finns det även människor här i Sverige som tycker att Kuba är drömmarnas land.

Kvinnorna som är medlemmar i liberala ungdomsförbundet deltog i en demonstration tillsammans med kubanska kvinnor vars män fängslats på grund av deras politiska aktiviteter. (SvD)

Folkpartiet och dess biståndsorganisation SILC har jobbat för demokrati och mänskliga rättigheter på Kuba länge. Silc är en liberal stiftelse som arbetar med demokratibistånd. Med mål att stärka organisationer och personer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.
Tillsammans med KIC, kristdemokraternas motsvarande organisation, drivs Kubafonden för att stötta fångar och deras familjer på Kuba som fängslats på grund av deras engagemang för demokrati. Här finns mer information om Kubafonden och här mer om Kuba.

Heder åt kvinnorna som kämpar för mänskliga rättigheter. Och Kuba måste släppa dem genast.

Instämmer i ledarbloggen på SvD.

" De krampaktiga försöken att stävja framväxten av en opposition är ett flagrant brott mot de mänskliga rättigheterna. Att kommunisterna känner sig hotade av liberala svenskar i tjugoårsåldern understryker enbart hur tydligt det är att de är medvetna om att klockan snart klämtar för diktaturen."

Shopping till varje pris

Har egentligen inte tid att skriva just nu men jag råkade gå in på SvD och läsa om mamman som köper kläder till sig och sina små barn för mellan 5000 och 10000 kronor per månad. När det finns människor som inte har råd att köpa för den summan ens per år.

Och att köpa 4 barnvagnar till ett barn bara för att man hela tiden hittar bättre. Det finns de som inte har råd med en.

Och att ägna tiden med barnen åt att gå på stan och handla i stället för att "ha tråkigt hemma".

Det vore väl bättre att ta hand om barnen och se till att de får upplevelser som passar dem i stället för att gå och shoppa och fika med andra lediga mammor. Visst det måste också vara tillåtet att umgås med andra mammor.

Och den shoppande mamman kanske låter barnen få sin del också. Och att det är tillåtet att kladda på Gant-tröjan. Hoppas jag i alla fall för barnens skull.

Jag kan inte hjälpa att jag blir illa berörd när jag läser en sådan här artikel. Jag missunnar ingen att ha gott om pengar och kunna lägga ut dessa på kläder. Men på något sätt är det attityden. Att man inte är medveten om att det finns andra människor som knappt kan unna sig och sina barn några kläder alls, än mindre semesterresor, ens inom Sverige.

Och att erkänna att det finns en modehysteri i skolan som gör att barn som inte har märkeskläder blir mobbade är att vika sig. I stället för att stå upp för att kläder inte är så viktigt så ser man till att inte ens egna barn faller på det utan bidrar till hysterin.

Och sedan att det beror på kläderna om man syns eller inte. Det måste väl vara bättre att synas genom att åstadkomma något bra. Till exempel för andra människor.

Men det framgår ju inte av artikeln. Shoppingmamman kanske gör det också.

Sedan finns det ju många andra aspekter. Visst gör handel att hjulen rullar men det bidrar också till miljöförstöringen och klimatförsämring. Men det är ju en annan historia. Eller?

Trafiksäkerhet på tapeten

Det är mörkt ute nu. Verkligen. Trots att klockan är över åtta så är det kolsvart utanför fönstret. Men om bara några dagar, ja, lite mer än en vecka, så vänder det och vi går mot ljusare tider. Känns hoppfullt. Tillsammans med ljuset kommer också tulpanerna. Något som jag inte kan vara utan när våren börjar närma sig.
Nåväl. Det ska bli jul först. Och allra först en intensiv vecka på mötesfronten. Och en hel del jobb som fått vänta tidigare.

Dessutom får jag inte missa finalen i Elitserien i tennis i Sandared på fredag. Barnbarns födelsedagskalas bidrog till att jag inte kunde se semifinalen igår när de lyckades ta sig till finalen. (BT)
Ett stort grattis till Sandareds TK.

Några kommentarer om dagens händelser hinner jag dock med.

I lördags blev en mormor och hennes barnbarn överkörda av en bilist på ett övergångsställe. (SvD) Enligt en undersökning från VTI, Väg och transportforskningsinstitutet, har antalet fotgängare som skadats svårt när de blivit påkörda på övergångsställen ökat med mellan 5 och 10 procent sedan lagen om att bilar måste stanna för fotgängare infördes.
NTF – Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, har statistik på att minst tio personer dödats vid övergångsställen hittills i år.

Självklart är det så att det är viktigt med lägre hastigheter vid övergångsställen. Men bevare oss från fler gupp som NTF föreslår enligt DN. Men gärna hastighetsbegränsning. Och blinkande skyltar som talar om att du kör för fort.

Sedan tycker jag att den som tänker gå över en gata ändå måste göra det som vi alla som är lite äldre, och som mina barnbarn, 4 och 6 år, kan. Titta först åt vänster sedan åt höger och sedan åt vänster igen. Eller om det nu var tvärtom. Det viktigaste är att man tittar åt båda hållen och inte bara kliver rakt ut i gatan. I synnerhet vintertid när det kan vara svårt för bilister att stanna ens i 30 km hastighet. Även en fotgängare har ett ansvar.

Men hur ska man göra när folk går ut i gatan trots att det inte finns övergångsställe? I mörker och utan reflexer.
Det händer nästan varje gång jag passerar Fjärdingsskolan på Hässleholmen på morgonen. Någon har bråttom till bussen. Det finns en tunnel under vägen men många utnyttjar inte denna av olika orsaker. En bättring är på väg ryktas det. Men det löser nog inte problemet. Det kommer att springa folk över vägen ändå om inget annat görs. Staket mitt i vägen eller åtminstone hastighetsbegränsning. Med blinkade skyltar som säger att "Du kör för fort". Ska någon behöva bli påkörd innan något händer.
Varför är det ingen hastighetsbegränsning? Vägen går ju faktiskt utanför en skola.

Mer trafik.

Vägverket vill ha en GPS-mottagare som talar om var och när och hur du befinner dig, dvs hur fort du kör. Belöningen ska bli sänkta försäkringspremier om du kör lagenligt. Vägverket framhåller dock att det inte är fråga om central övervakning utan att det krävs manuell avläsning och att det är en frivillig möjlighet. (SvD)

Med sådana premisser kan det väl vara ett positivt förslag. Att själv kunna påverka sina försäkringspremier. Skulle säkert bidra till att sänka hastigheten. Åtminstone hos en del.

Nej tack till operation dörrknackning

Det knastrar inte längre under fötterna på köksgolvet. Det vill säga jag har farit fram med dammsugaren. Äntligen. Det är inte jättestädat men det går att ta sig fram i huset numera. Får väl lägga in ett kol till jul. När jag har mera tid.
Den här veckan är det visserligen bara en halvdags kurs men en hel del arbete ändå och möten varenda kväll. Och sena lär väl fullmäktigemötena bli.

Idag är det i alla fall firandet av mittemellan barnbarnet som gäller. Elittennis i Sandared får vara liksom den stora julmarknaden på Åhaga, som brukar vara trevlig.

Och inte heller tänker jag gå ut och knacka dörr som vänsterpartiledaren Lars Ohly tänker göra. (SvD) Visst är det viktigt med direktkontakt med medborgarna men jag har inte riktigt anammat idén att gå och ringa på hemma hos folk. Jag tycker att i sitt hem ska man kunna få vara i fred utan att någon kommer och prackar på en någon åsikt.
Apropå det. Jag har ännu inte kommit mig för att ringa Nix så jag får fortfarande telefonsamtal hem från enträgna säljare som jag aldrig träffat i hela mitt och som undrar hur jag mår och hur min dag är och varför jag inte vill köpa just det han erbjuder. Eller vilken annan leverantör jag har idag. Det ska han eller hon rent ut sagt skita i.

Åter till operation dörrknackning. Förutom att jag inte vill att någon ska komma hem till mig och fråga vad jag tycker så finns det också uppenbara risker. Med tanke på hur äldre (och även andra) idag blir lurade att öppna dörren. Hur ska han eller hon veta vilka avsikter den som ringer på har. Om det är en politiker som vill sälja sitt budskap eller en skojare som vill stjäla pengar. (Ok. Jag vet att det finns de som tycker att politiker är skojare. )

Däremot är det viktigt att träffa medborgarna på gator och torg och på alla andra platser där människor finns. Och våga ta diskussionen. Även om det är obehagliga beslut som diskuteras.

Och flygblad är också ok.

Demonstrationer och bananer

Även denna dag har gått i ett enda fläng. Först med pepparkakor och kampanjmaterial på Hässletorg. Sedan snabbt hem för att packa väskan inför eftermiddagens och kvällens begivenhet tillsammans med damerna i Sandareds tennisklubb. Först några timmars tennisspel och sedan julmat och sånger och julklappsutdelning. Eller rättare sagt lottning med hjälp av tärning. Jättekul som vanligt.

Jag tror att vi är ett mycket ovanligt gäng som träffas. Alla bjuder på sig själva och ingen är rädd för att göra bort sig. Man brukar säga att ett skratt förlänger livet. Vi la nog till åtskilliga år till våra liv i kväll.

Lika roligt är det inte överallt i vårt avlånga land. Demonstrationerna blev trots allt av i Salem utanför Stockholm. Trots att polisens tillstånd överklagats till länsrätten och länsrätten lagt tillståndet på is så valde kammarrätten att ändå tillåta demonstrationerna av nazister och antirasister på vänsterkanten. Med förstörelse, bränder och en mängd omhändertagna som resultat. Om man ska tro media så var det de vänsterextrema som orsakade den största förödelsen. (SvD, DN)
Med vetskap om vad som hänt tidigare år borde polisen inte gett tillstånd till demonstrationerna. I det här fallet är det nog medborgarnas säkerhet som ska gå i första hand. Även om jag inser att det är ett stort steg att inskränka yttrande- och mötesfriheten.

Men det är beklagligt att det ska behövas så stora polisresurser för att någon ska få genomföra en lagstiftad rättighet.

Jag tycker hemskt illa om nazistiska och andra högerextrema åsikter. Och jag hade gärna sett att de inte demonstrerat över huvud taget . Men de motverkas inte genom att andra grupper begår kriminella handlingar. I stället gäller det att slå hål på de myter som de högerextrema grupperna för fram.

Det är inte heller särskilt roligt att läsa om hur arbetare vid bananplantager behandlas. (SvD)Hur kvinnor tvingas ha sex med arbetsledare för att få jobb och långa arbetsdagar. Hoppas att man verkligen går till botten med detta för att få det bekräftat eller dementerat. Och att åtminstone svenska konsumenter vägrar köpa bananer från Dole eller Chiquita som tydligen är de största bovarna. Själv köper jag alltid kravbananer eller helst rättvisemärkta. Förhoppningsvis jobbar bananarbetarna på de plantager som odlar kravmärkt eller rättvisemärkt under rimliga villkor. Sedan får jag "kli" i munnen när jag äter banan så jag avstår helst från banan över huvudtaget.

Barn som far illa

Även om jag nog kanske borde åka och införskaffa födelsedagspresenten till barnbarnet och börja städa måste jag nog ändå kommentera några av dagens rubriker.

Jag blir mycket illa berörd när jag läser om början på rättegången mot de fem pojkar som misshandlade en annan pojke till döds. (SvD, DN)

Jag har så svårt att förstå hur det kan gå så långt så att fem man står och sparkar på en annan människa tills denne får så allvarliga skador att han avlider. Det är för mig fullständigt ofattbart. Att en människa kan vara sjuk och begå våldsdåd kan vara förståeligt men att fem personer som befinner sig på samma plats begår ett vansinnesdåd förstår jag inte. Vad rör sig i huvudet på killarna? Är det grupptryck? Det är bara frågetecken för mig. Jag kan inte tro att någon är i grunden så ofattbart ond.

Ett skäl till att någon beter sig på ett ofattbart sätt är kanske att man själv farit illa som barn. Därmed inte sagt att det skulle ha varit så i det nämnda fallet.

En forskare, Madeleine Cocozzas, har konstaterat att fyra av tio anmälningar om barn som far illa avskrivs nästan direkt trots att det finns allvarliga misstankar om missförhållanden. (SvD)

Det är skrämmande siffror. Och jag håller med Coccozzas att det är fel att unga nyutexminerade socionomer kan få hand om så allvarliga fall utan specialkompetens.

Det är bra att det nu blir en utredning om hur socialtjänsten kan hjälpa utsatta barn utan medgivande från föräldrarna. Det måste finnas en möjlighet för barn med föräldrar som inte kan ta hand om dem att få hjälp. En psykiskt sjuk förälder eller en missbrukande förälder ser kanske inte alltid sitt barns bästa. Eller tror att de kan ta hand om sina barn.

Det är dock oerhört viktigt att man inte kränker människor. Vare sig föräldrarna eller barnen. Men barnens bästa måste komma i första rummet.

Mer om barn. Som inte är barn längre. Det handlar förstås om historien om unga flickor som var 13-14 år under 70-talet och som utnyttjades som prostituerade. Jag har ingen uppfattning om vad som är sant eller osant i historien. (SvD) Vilka som utnyttjade dem. Om det var politiker eller bara "vanliga" familjefäder som behövde en "dessert" efter en affärsmiddag.

Oavsett vilket är det oacceptabelt att barn utnyttjades på detta sätt och det är bra att JK ändå undersöker varför det inte väcktes åtal för "otukt med barn", som det hette på den tiden. (SvD)