tisdag 10 mars 2009

Lite av varje en tisdagsmorgon

Det blev en oerhört intensiv dag igår. Från det ena till det andra. Så lite trött är jag idag. Igår blev jag anställd för första gången sedan jag vet inte när. På halvtid som projektledare för projektet QVIM som är ett projekt som ska stimulera kvinnors företagande. Det var första mötet med nya styrelsen i tennisklubben. Så det tog lite tid. Och vi började inte förrän åtta, på kvällen alltså. Ett av ärendena var en ansökan om pengar från Sparbanksstiftelsen. Det känns väl inte så roligt att komma hem och läsa att ändrade ägarförhållanden på Swedbank kan innebära att pengarna i stiftelserna försvinner eller minskar. (DN) Enligt dagens Borås tidning kommer utdelning av pengar till föreningslivet att minska men inte försvinna helt. Få se om det blir någon krona som faller ner på Sandareds tennisklubb.

Till något helt annat.

EU-kommissionen har föreslagit att kvinnor som fött barn har rätt att ta ut 18 veckors föräldraledighet. Jag tycker inte EU har med föräldralagstiftningen att göra. Det är en nationell angelägenhet. Men…

Att påstå att det skulle försämra männens situation i Sverige håller jag inte med om. Inte om förslaget är som det beskrivs i media, men det beskrivs väldigt luddigt så det kan ju finnas andra villkor som inte kommer fram. Någon kan kanske förtydliga. Vi har en fantastisk föräldraförsäkring som vi ska vara glada och stolta över. Vi har morötter för att fördela den jämnt mellan föräldrarna, jämställdhetsbonusen (som för övrigt är en uppfinning från folkpartiet liberalerna) . Folkpartiet föreslår också att den kan fördubblas. Men vad jag förstår så finns det inget i EU-förslaget som skulle hindra att vi både har kvar och förbättrar jämställdhetsbonus och rätten till att dela föräldraförsäkringen. Det som föreslås, enligt SvD och DN i alla fall är att kvinnor ska ha rätt att ta ut 18 veckors ledighet, varav 6 direkt efter födseln. Det sistnämnda ett krav. Och vi har ju en betydligt längre föräldraledighet så den tiden ryms ju inom denna. Jag kan inte se att det skulle stänga ute männen i Sverige. Däremot ger den kvinnor i länder som har betydligt sämre förmåner när det gäller föräldraledighet en förbättring. Sedan kan man tycka att männens möjligheter att vara hemma med sina barn också borde förbättras i övriga Europa men man får ta en sak i taget. Fast som sagt den här frågan borde nog inte EU läggas sig i över huvud taget.

måndag 9 mars 2009

Dagen efter internationella kvinnodagen

Igår var det internationella kvinnodagen. Att den behövs är utan allt tvivel. Vi har kommit långt i Sverige med jämställdhet även om vi har en hel del kvar. Fortfarande finns det män som slår kvinnor. Skälen kan vara många men det grundläggande är att mannen vill ha kontroll över kvinnor. Kvinnor har också fortfarande lägre löner än männen. Det är alldeles för få kvinnor som sitter på den ekonomiska makten. Det vill säga. Det är flest män som driver företag och som sitter i bolagsstyrelser. Kampen för att förändra dessa förhållanden måste fortsätta. Och mycket görs också av regeringen och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Lyssna gärna här på hennes tal från folkpartiet liberalernas riksmöte igår. Men jag blir så irriterad på dem som hävdar att man måste kalla sig feminist, annars är man inte trovärdig. Det måste väl i all sin dar vara handlingen som gäller.

Och det allra viktigaste är att man inte bara fastnar i frasen "fler kvinnor i bolagsstyrelser" utan också ser hur kvinnor har det utanför Sveriges gränser. Det finns många exempel och Nyamko tar upp en hel del i sitt tal som jag hänvisar till ovan. Mycket kvinnoförtryck bottnar i religiös fundamentalism. Och det gäller alla religioner. Ett av exemplen är den nioåriga flickan från Brasilien som blev gravid efter att hennes styvpappa våldtagit henne i flera år. För att rädda flickans liv genomfördes en abort av de tvillingar hon bar på. Men det är inte mannen som våldtagit som bannlyses av kyrkan utan mamman som såg till att flickan kom till läkare och läkarna som utförde aborten som bannlyses av den katolska kyrkan. En kardinal från Vatikanen har sagt att "liv alltid måste skyddas". Tvillingarna var två oskyldiga personer som hade rätt att leva. Men flickans liv då? En nioåring som ska föda två barn.

Fullständigt absurt. Mannen lär ändå bli straffad enligt "vanliga" lagar, förhoppningsvis. Gripen lär han vara i alla fall. Men biktar han sig får han syndernas förlåtelse från kyrkan.

En modig president ställde dock upp på flickan. (SvD)

Det finns många exempel världen över där män förtrycker kvinnor. I Afghanistan bränner talibaner skolor för att inte flickor ska få gå i skolan. På en del håll i världen förekommer fortfarande könsstympning av kvinnor för att det ska hålla sig till sina egna män. Med livslångt lidande som följd. Mord och våld i hederns namn förekommer på många håll.

Vi har en skyldighet att jobba för att alla dessa kvinnor får en mer dräglig tillvaro, även om det inte är lätt att förändra århundraden av traditioner där kvinnor varit förtryckta, ofta, men inte alltid, i religionens namn. Men vi har gjort resan. Kvinnor har fått rösträtt i Sverige. Kvinnor ärver lika mycket som män. Det är inte längre förenat med evig skam att föda ett utomäktenskapligt barn. Eller förbjudet att göra abort om man inte ser det rimligt att kunna klara av att uppfostra en liten hjälplös varelse. Det är förbjudet att slå barn och fruar. Vi får inte bränna häxor och det finns inte längre någon skampåle utanför kyrkan.

Men det är en lång väg att vandra och kvinnor i kvinnoförtryckta länder måste få en stöttning från omvärlden. Så länge som det finns modiga presidenter som Brasiliens finns det dock hopp. Men vi i Sverige kan börja med att ge asylsökande förtryckta kvinnor, som riskerar att dödas om de återvänder till sina hemländer, möjlighet att stanna i Sverige. Enligt den lagstiftning som finns men som det är tveksamt följs.

söndag 8 mars 2009

Hemma från fp:s riksmöte

Trött men mycket nöjd har jag kommit hem från folkpartiet liberalernas riksmöte i Linköping. Förstår inte varför fötterna alltid ska kännas så mycket när jag varit på partiarrangemang. Men det var inte bara fötterna som fick sitt. Som vanligt många intressanta seminarier och tal. Den här gången handlade mycket om valet till Europaparlamentet förstås. Det är ju val om knappt tre månader. Bland annat höll Kjell-Albin Abrahamsson, Europa-korrespondent från radion, ett mycket underhållande och tankeväckande tal om EU. Talade gjorde också våra ministrar, Jan Björklund, Cecilia Malmström och Nyamko Sabuni. Finns inspelade här.

Jag har skrivit det förr och kommer säkert att göra det igen. Vid sådana här tillfällen får man ny kunskap, blir peppad, träffar gamla vänner och framför allt får ha roligt. I år hade dock alla lobbyister lite för mycket godis i sina montrar. Det blev en och annan kola och chokladbit i munnen.

Under tiden jag varit i Linköping har Davis-Cup matchen i tennis avverkats. Precis nu förlorade Sverige efter en rekordlång match.(SvD) Trist med förlust. Nu måste Sverige kvala till nästa år. Svensk tennis behöver framgångar nu. Tycker i alla fall jag som ordförande i Sandareds tennisklubb. Trist också det som hände igår utanför matcharenan. (DN) Att demonstrera fredligt är helt ok. Det är en rättighet att fritt få uttrycka sin åsikt. Så länge som det inte skadar någon annan.

Jag undrar om de som sparkade sönder polisbilar och kastade stenar verkligen gjorde det av politisk övertygelse. Dessutom kan jag inte låta bli att undra om det skulle blivit likadana demonstrationer om Sverige gått vidare och fått möta Ryssland i nästa match. Ryssland är ju inte precis ett demokratiskt land. Nu gick ju inte Sverige vidare så jag får ju aldrig veta.

Utan tvekan blir det en tidig kväll. I morgon är det full fart igen.

torsdag 5 mars 2009

Tankar i den sena kvällen

Problemen från igår är lösta. Dags för nya problem. Nä. Egentligen inte. Och de igår var inte så stora heller. Att sova på saken har än en gång visat sig effektiv. Får väl göra likadant i kväll.


Problemet för sossarna finns dock kvar. Jan Emanuel får jobba vidare med politik och ta sin plats i riksdagen. Jag missunnar definitivt ingen att tjäna pengar på sitt företagande. Tvärtom. Lägger man ner kraft och tid på att driva sitt företag och riskerar pengar man satsat så ska man belönas för det också. Och visst kan även företag som sysslar med människor få visa vinst. Men det måste finnas proportioner. Att få ihop tre miljoner i vinst på ett behandlingshem känns lite väl magstarkt. Det är förmodligen skattebetalarnas pengar så det vill verkligen till att det är ett superbra behandlingshem. (SvD)


Nog ordat om detta.


Något helt annat. Britterna har listat resmål som blivit en besvikelse. Jag har i och för sig inte varit på så många av dem som de radar upp, som icke-sevärda, men jag har min egen besvikelse. Niagarafallen. Åtminstone från den kanadensiska sidan. Själva fallen var ok. Mycket mäktiga. Men den kommersialisering som vuxit upp kring fallen var förfärlig. Neon och betong kan man väl säga. Och skräp. Fast annars var det inget fel på Kanada i sig.


Får väl sova nu. I morgon är en annan dag och då ska mycket göras. Packa ihop en databas och packa inför fp:s riksmöte i Linköping. Prata Hässleringen. Klippa håret. Och mycket mera.


Fast till sist undrar jag en sak. Varför finns inte Lennart "hovreportern" Andreassons (v) inlägg om kungligheterna kvar på Borås bloggportal?

onsdag 4 mars 2009

Problem lite här och var

Så går ännu en intensiv dag mot sitt slut. Mycket databas har det blivit. Men just nu får den ligga på is till i morgon bitti. Jag hittar säkert en bra lösning när jag sover i natt på problemet jag försöker lösa.

Men jag har även hunnit med att berätta om demokrati och val för arbetslösa på Hässleholmen som lär sig svenska. Och haft möte i Coompanion. Och för övrigt haft en dag som börjat i problem men slutat i dur. Om man nu undantar databasproblemet. Men det löser jag säkert i morgon.

Problem däremot har nog Jan Emanuel som försöker hyra ut lägenhet och hus för astronomiska summor. . Visst skulle jag gärna vilja hyra lägenhet innanför ringmuren i Visby. Men inte till ett sådant pris. (SvD) Med all rätt får han bannor av sina partikamrater. Även om det inte är olagligt att hyra ut till sådana priser, åtminstone inte så länge som man redovisar att man hyrt ut och betalar eventuella skatter, så är det oetiskt. Och som riksdagsledamot har man lite större krav på sig att bete sig anständigt. Jag undrar fortfarande förresten om han lärt sig knyta slipsen. Och som någon skrev på facebook, han borde lära sig stava till fantastiskt. Fast visst kan fingrarna slinta på tangentbordet.

Problem har också polisen i Malmö. För alla aktivister som vill stoppa tennismatchen finns det just nu stora högar med stenar klara att använda mot poliser och andra. Enligt DN så kommer många att delta i en fredlig demonstration. Det är en rättighet att demonstrera oavsett så länge som ingen far illa. Men det är AFA och andra autonoma grupper som är det stora problemet. De har hotat med att verkligen stoppa matchen. Och ligger det då "ammunition" precis utanför arenan där tennismatchen ska gå av stapeln så förstår jag polisen om man inte ens dyker upp. Men det är skrämmande att ett fåtal personer kan förstöra för så många. Dels att de som vill se bra tennis inte får göra det. Dels att de svenska spelarna inte får den uppbackning som de behöver från publiken. Dels att det kostar skattebetalarna en hel del med det stora polisuppbådet. Men ett stort problem har också Mats Wilander vem som ska spela. (DN).

Jag hade väl inte tänkt åka till Malmö själv. Jag tänker åka till Linköping, min gamla hemstad, och träffa en rad andra trevliga folkpartister på vårt årliga riksmöte. Mycket EU blir det väl. En sista peppning inför EP-valet. Snart är det dags att ut och börja kampanja. Fast jag är lite sur på Radio Sjuhärad som redan nu konstaterar att vi sjuhäringar som står på platser långt ner på listan är körda. Förra valet var det faktiskt en person långt ner på listan som kryssade sig in. Fast lite kanske det ligger i att chanserna är minimala för mig på 30:e plats på folkpartiets lista och det är väl realistiskt att jag inte kommer in. Men jag har i alla fall en chans att komma till Europarlamentet.

tisdag 3 mars 2009

Mest politik

En intressant dag. Jag har tillsammans med en före detta riksdagskollega, Anita Brodén, och Patric Cerny från Borås gjort några intressanta nedslag i verkligheten hur barn tas om hand när inte föräldrarna räcker till. Vi fick mycket intressant information om hur man jobbar. Vi diskuterade bland annat att det är viktigt att man ändå i det längsta också jobbar med att skapa en relation mellan de biologiska föräldrarna och barnet.

Dessutom besökte vi Bodaskolan och träffade där elevrådet. En samling ungdomar som hade många frågor att ställa och många synpunkter. Bland annat diskuterade vi där situationen i matsalen och att fler lärare borde äta med eleverna. Vi diskuterade läxor och att det många gånger är störigt i klassrummen. Frågan om varför en del elever får göra utflykter och resor medan andra inte får det, kom också upp. Både Anita och jag och Patric fick med oss en hel del frågor hem. Och eleverna fick en del tips om hur de skulle gå vidare.

Efter ytterligare ett möte om just barn, mer exakt om barnomsorgspeng, fick jag kasta mig in i databaslivet igen och ta igen förlorade jobbtimmar. Databasen måste vara klar snart och det tar längre tid än jag trodde.

I morgon ska jag också ut på "missionsuppdrag", fast jag egentligen inte har tid. Jag ska berätta om hur Sverige och kommunen styrs. Ett ämne som jag mer än gärna talar om. Det finns mycket okunnighet inom det området och särskilt bland dem som inte är födda i landet. Men även bland infödda svenskar. Eftersom det är EU-val så kommer nog det också upp. Det är ett uppdrag i demokratins tjänst kan man säga.

Fast det finns kanske de som mer borde få kunskap om demokrati.

Då tänker jag på dem som tänker åka till Malmö och demonstrera och bruka våld mot att en tennismatch spelas mellan Sverige och Israel. Visst kan jag förstå den som vill demonstrera och visa sin åsikt om kriget i Gaza. Det är en demokratisk rättighet. Men för den skull behöver man inte förstöra och vara våldsam vilket befaras. Det är bara att hoppas att inte alla 1000 poliserna behöver sättas in utan att det trots farhågor går lugnt till väga. Det är trist för alla som tänkt åka till Malmö och se matcherna och det är trist för spelarna som får spela utan publik. Och det kostar skattebetalarna mångmiljonbelopp för polisinsatsen. Helt sjukt. (SvD)

Men nu är det nog bäst att jag kastar mig i sängen. Det är som sagt en dag i morgon också.

söndag 1 mars 2009

Oacceptabelt slöseri med resurser

Jag hade egentligen tänkt börja jobba direkt och inte hamna i bloggträsket förrän jag gjort det jag ska. Men jag fastnade i en artikel på DN:s hemsida av Maciej Zaremba. Den handlar om hur läkare och annan välutbildad personal som kommit till Sverige från ett land utanför Europa, som är behövda ute i samhället, får tillbringa år med att lära sig svenska på samma nivå som analfabeter.

Jag blir så arg, ja riktigt förbannad, när jag hör talas om sådant här. Visst är det viktigt att den som ska jobba som läkare behärskar svenska språket men en läkare som är van att studera, det är inga medeltida "medicinmän" utan läkare som har läst i 7-8 år i sitt hemland, borde rimligtvis ha lättare att lära sig ett nytt språk än en person som aldrig har sett ett skrivet ord. Rimligtvis borde en läkare som kommer från ett land utanför EU lära sig svenska lika fort som en som kommer hit från något EU-land. De sistnämnda behöver inte tillbringa år på SFI. I artikeln beskrivs också en skola i Polen där polska läkare lär sig svenska i intensiv kurs på 7 månader. Kanske en del borde tillbringa lite mer tid med att lära sig svenska men det är en stor skillnad mellan 7 månader och 4 år som det tar för en i artikeln beskriven narkosläkare, bristvara i Sverige, från Bagdad att få börja praktisera.
Det är fullständigt oacceptabelt att det ska gå till på det här sättet. Kunskaper och kompetenser hos människor som kommer hit måste tas till vara mycket bättre. Och frågan har diskuterats år ut och år in men inget har hänt. Förhoppningsvis kommer det att bli bättre med en ny asylmottagning när kompetensen och kunskaper hos den som kommer hit ska dokumenteras redan vid ankomsten. Men samtidigt är det viktigt att de som ska slussa personer vidare till språkutbildning och annan kompletterande utbildning också har kunskap och kompetens så att de vet vart de ska skicka iväg personen i fråga. De måste veta att det finns sjukvårdssvenska i Göteborg till exempel.

Jag har träffat flera människor som råkat ut för myndigheternas eget tyckande. En god vän som är ögonläkare, åtminstone när hon kom var det en bristvara, fick höra att hon måste vänta på sin tur för att få gå på sjukvårdssvenska från arbetsförmedlingen. Med hjälp av svenska vänner kom hon dock in. Och detta hände för mer än tio år sedan.

En irakisk läkare som vi i integrationsgruppen i Borås träffade i höstas hade ungefär samma upplevelser. Det tar tid att förändra. Men det måste bli en förändring.