Året 2020 - del 3 Handling , vandring och digitala möten

 Så här de sista dagarna på året brukar jag göra en sammanfattning av året som gått. Det här året har inte varit som andra. Jag har redan skrivit några inlägg. Ett som handlar om före corona och ett om den första tiden med corona. Och några om julförberedelser och  julafton i coronatider. Men det har hänt en hel del däremellan. Trots allt en hel del roligt. Det har varit att gilla läget och göra det bästa av situationen.

 Jag har försökt följa rekommendationer men har till exempel själv handlat. Fast de så kallade 70plussarna (ogillar mycket att alla över 70 klumpas ihop till ett kollektiv) skulle låta någon annan handla. Alltså smög nånannanismen sig också in här. Men vem är någon annan. Förvisso hade nog inköpen legat på en lägre nivå. Det har blivit lite onödiga saker vid stundens infall.  Som ett miniväxthus eller lite för mycket godis. ”Man måste ju unna sig något”. Det jag försökte odla i växthuset åt mördarsniglarna upp och för mycket godis är aldrig bra.

 I början blev det att raskt hoppa ur sängen på söndagsmorgonen och hoppa i jeansen och styra kosan mot Ica Maxi. Inte svårt att hålla avstånd då och där kan väl sägas. Nästan en känsla av ödslighet. Många tidiga söndagsmorgnar blev det men skönt att sedan i lugn och ro avnjuta söndagsfrukosten.

Framåt hösten började jag handla på lite annorlunda tider men absolut inte en fredagseftermiddag. Men jag tror stegen i affären blivit de dubbla. Många svängar för att inte stöta ihop med någon annan.

 Ett och annat ovänligt ord som att kom inte för nära har det nog blivit. Både i affären och på andra ställen. Att ”fräsa” åt någon annan eller att hålla människor på två meters avstånd är inte min stil men pandemin och alla rekommendationer har förändrat beteenden, både hos mig och andra. Jag har inte alltid varit nöjd med mig själv. Lite är det nog så att tillit till andra har naggats i kanten. Man vet ju inte om personen som kommer för nära har lite ont i halsen men inte bryr sig.

 Mestadels har jag varit för mig själv hemma eller ute och vandrat. Någon springtur också. En del frivilliga men några för att hinna hem eller till bilen innan åskan eller ösregnet slår till. Bor ju nära skogen men ibland har det blivit en annan av Borås fina vandringsleder. Eller en promenad längs med Viskan inne i Borås. Blivit mer än 150 mil. Det som har varit ljuset i tillvaron har varit alla digitala möten. Både föreläsningar, nämndmöten och ett och annat ”drinkmöte”. Jag är glad att jag kan rådda en dator eller padda. Och lite sällskap har jag haft på mina ensamma vandringar. Någon tyckte jag skulle börja med att samla pokémon. 

Ett av de första digitala mötena var ett AW-möte anordnat av Liberalerna i Västmanland där hela landets Liberaler var inbjudna. Egentligen skulle Liberalerna haft sitt Riksmöte i Västerås vi den tiden men självklart blev det inställt. I stället var vi några som träffades digitalt och minglade. Ett möte som betydde väldigt mycket för mig. Osäkerheten kring viruset och att alla över 70 skulle stanna hemma gjorde att jag inte mådde särskilt bra. Insikten att det fanns ett sätt att umgås trots karantän gjorde att jag kände mig bättre till mods.  Även om digitala träffar aldrig kan ersätta fysiska möten.

 Jag har ändå gjort några utflykter och varit med på en del fysiska möten och träffar men det kommer i nästa kapitel.