Jag kandiderar till riksdagen igen

Elva år har gått sedan jag fick packa ihop mina papper och saker och lämna riksdagsarbetet. Det var ingen rolig dag men snart var jag engagerad i kommunpolitik igen och under de år som gått har jag varit med och påverkat Borås kommunpolitik en hel del. Nu känner jag det är dags igen att kandidera för ännu en mandatperiod i riksdagen. Jag har mer att ge.

När mänskliga rättigheter sätts åt sidan och samhällsklimatet blivit allt hårdare behövs motkrafter. Jag vill vara en sådan motkraft. Frihet, valfrihet och trygghet är mina värdeord.

Människor måste ha frihet att leva sina liv som de själva vill så länge inte någon annans frihet begränsas. En frihet är att ha ett jobb. Det behövs bra villkor för företagande. Väl fungerande och växande företag skapar jobb och ökade skatteintäkter. Detta ger möjlighet till en bra skola och gamla och personer med funktionsnedsättning får goda livsvillkor. En annan frihet är att få älska och umgås med vem man vill. Hbtq-personers rättigheter måste förbättras. Flickor och pojkar som lever i hederskulturer måste få sina rättigheter att leva sina egna liv utan kontrollerande omgivning. LSS måste åter bli som det var tänkt. 

Med de utmaningar som samhället står inför idag måste också civilsamhället vara delaktig i samhällsutvecklingen.  

Kort sagt. Mänskliga rättigheter måste alltid råda.

Idag börjar den rådgivande omröstningen till valet. Jag lämnade kvar en sak i förvar hos en riksdagskollega när jag lämnade riksdagen, en tulpanvas. Det är dags att återta den. 

Äntligen börjar Borås tala om hedersvåld och förtryck

Politik är en tålamodsprövande verksamhet. Men med tjat och ihärdighet blir det ofta resultat. Ett sådant resultat upplevde jag igår när det anordnades en konferens i Borås stad kring hedersvåld och förtryck med över 300 deltagare. Redan 2014 motionerade jag till kommunfullmäktige att en resurs skulle tillsättas för att samordna arbetet mot hedersvåld  och förtryck. Nu kommer en sådan tjänst att tillsättas. 

Det är en viktig tjänst som behövs. Det handlar om att alla ska kunna leva sina liv som de själva vill. Flickor ska kunna umgås med vem de vill och deras bröder ska inte behöva ärärövervaka dem. HBTQ-personer ska också kunna älska vem hen vill. Därför är jag ganska nöjd nu. Mycket tjat i fullmäktige och sociala medier har det blivit men det har varit värt det. 

Detta omnämns också i ledaren i Borås tidning.

"Ett i Borås känt uttryck för oviljan att ta i detta jämställdhetshinder har varit de rödgrönas bromsande av Liberalernas flera år gamla förslag om att tillsätta en särskild heltidsanställd expertfunktion för att samordna kommunens arbete mot hedersförtryck. Men droppen har som bekant urholkat stenen, och nu finns funktionen med i de styrandes budgetförslag för 2018. Bra. 

Tjatandet har säkert också spelat en roll för att den konferens om hedersvåld- och förtryck som kommunen (nya CKS-enheten och arbetslivsförvaltningen) tillsammans med länsstyrelsen och Svenska kyrkan arrangerade under gårdagen med över 300 deltagare. "

Här hela ledarartikeln.

http://www.bt.se/ledare/antligen-pratar-boras-om-hedern/

Här också en artikel där jag uttalar mig om den nya tjänsten. 

http://www.bt.se/boras/ny-tjanst-mot-hedersvald/

Enkel fråga om tunnlarna på Hässleholmen

Ställer idag en enkel fråga i kommunfullmäktige

Enkel fråga till ordförande i Kulturnämnden Sara Andersson

Utsmyckning av tunnlar på Hässleholmen

Runt omkring i Borås finns tunnlar under gator och vägar. Ofta är de inte särskilt vackra. Många är dåligt upplysta och/eller undanskymda. De är inte direkt inbjudande att gå igenom. Diskussion pågår kontinuerligt om hur man ska göra tunnlarna mer attraktiva så att de också används i större utsträckning. Lampor byts och buskage tas bort men det är dags att göra något mer.

I februari 2014 bifölls en motion från Liberalerna som innebär att tunnlar på Hässleholmen ska utsmyckas med teckningar och annan typ av gatukonst. I motionen föreslås att  barn och ungdomar ska vara delaktiga i utsmyckningen. Genom att göra barn och unga delaktiga i utformningen av sin miljö kan dessa känna större ansvar att hålla sin omgivning ren och snygg. Dessutom kan tunnlarna locka till sig besökare som inte bor på området. Det kan bidra till att statusen på Hässleholmen lyfts.

Kulturnämnden fick uppdraget att genomföra projektet under förutsättning att det fanns extern finansiering. Till exempel från Västra Götalandsregionen.

Nu har det gått tre år och tunnlarna är fortfarande lika grå och trista. Snart kommer ett sommarlov då många unga saknar sysselsättning. Att använda sommarlovet till att genomföra projektet skulle passa bra.

Min fråga är

Kommer projektet att genomföras och i så fall när?

Anne-Marie Ekström, Liberalerna

Ett exempel som var inspirationen från en tunnel i Borås vänort Vejle i Danmark

På vilka sätt omformar den moderna tekniken landskapsbilden? (1943)

Jag har hittat min mammas uppsatsbok från 1942-43. Det var då brinnande krig utanför Sveriges gränser och min mamma var 18 år och gick på handelsskola. Trots att mina morföräldrar tillhörde arbetarklass, morfar skogsarbetare och mormor hemmafru, lät de min mamma studera. Ovanligt på den tiden.
Tänker lägga ut några av uppsatserna. Det är intressant att se hur man som ung tänkte på den tiden.

Börjar med den tekniska utvecklingen. Lite intressant att jämföra med det som händer idag inom den digitala revolutionen. Samtidigt innehåller uppsatsen en fundering kring rikets allvarliga situation 1943.

"På vilka sätt omformar den moderna tekniken landskapsbilden? (Skrivet 1943)

Om man ser på en bild av ett landskap, sådant det var för exempelvis 150 år sedan och jämför denna med samma landskap i nuvarande tid, finner man att betydande förändringar ha ägt rum. Vad är det som har åstadkommit detta, frågar man sig. Det är den moderna tekniken, som har satt sin prägel på landskapet. Men på vad sätt sker detta.

De moderna uppfinningar som människan har gjort, ha i hög grad bidragit till att ge landskapet ett annat utseende. Om man tänker på alla telegraf- och telefonlinjer, som går fram genom bygderna, så åstadkomma ju de tillsammans med kraftledningarna, att man får det intrycket, att människan med sin uppfinningsrikedom faktiskt kan omvandla naturens utseende.

Men också på andra sätt omformas landskapsbilden av den moderna tekniken. Exempelvis på byggnadskonstens område ha stora framsteg gjorts. Forna tiders kojor och ryggåsstugor ha ersatts av funkishus. Många gånger har kanske landskapet i någon mån förfulats av dessa fyrkantiga lådhus som ha undanträngt de idylliska röda stugorna. Men tiden har krav på komfort i alla avseenden och tar ej hänsyn till att det rent idylliska kanske försvinner.

Om man färdas fram genom ett landskap, så märker man också på andra förändringar den moderna teknikens framsteg. De förr mycket krokiga och backiga vägarna ha byggts om och ersatts av raka, jämna och asfalterade körbanor. Framrusande bilar, bussar och cyklar ge landskapet en livlig prägel. Även i de största obygderna gå järnvägslinjerna fram. De vittna om hög kultur och bidraga till att de stora skogarna som de genomskära, förlora sitt skrämmande utseende.

Så har den moderna tekniken på otaliga sätt omformat och omformar ännu landskapsbilden. Vi tycka kanske, att nu då utvecklingen gått så långt, skulle vi ej behöva några nya uppfinningar utan vi kunde klara oss med de maskiner och andra medel, som vi ha. Vi tycka kanske till och med att uppfinningsrikedomen varit för stor. Alla krigsvapen t ex, de äro ju endast av ondo. Men vi får hoppas att framtiden kommer med uppfinningar, som stanna i stället i det nyttiga arbetets tjänst och att vår landskapsbild ej behöver störas av bullrande tanks och smattrande kulsprutor."