Årets sista dag

Årets sista dag och tidningarna fylls som sed är med en summering av det gångna året. Både lokalt och det som hänt i världen. Nya lagar träder också i kraft när det är ett nytt år.

Hur har dessa händelser påverkat mig personligen? Jag tar Borås tidning som hjälp att minnas men kan konstatera att så där konkret just nu har de flesta beslut och händelser inte påverkat mig i någon större utsträckning.

Jag har ingen elak hund. Jag tänker inte bygga någon friggebod. Jag tänker inte begå några grövre brott (inget alls egentligen) så jag slipper bli buggad. Fast där kan man ju aldrig vara säker. Jag röker eller snusar inte. Äger ingen fastighet. Har ingen förmögenhet. Köper min dator själv. (Men där råkar många illa ut).

Det mest väsentliga är väl att jag får lägre skatt nästa år. Om jag lyckas tjäna några pengar förstås. Det är inte alltid så lätt att vara egen företagare. GP hade en intressant artikel igår om egenföretagarens villkor. Tyvärr hittar jag den inte på nätet men de siffror som tas fram är rätt uppseendeväckande. Den lön som man kan ta ut är cirka hälften av det man fakturerar, inklusive moms. En egenföretagare har en rad kostnader som ska betalas som inte en vanliga löntagare har. Det tror jag inte många vet om. Det finns tvärtom de som tror att bara för att man har företag så skär man guld med täljknivar.

Ett beslut som påverkar mig som egenföretagare är att jag kan betala in moms var tredje månad i stället för varje månad. Fast den blir ju inte lägre för det. Varför ingår inte utbildning bland de verksamheter som får lägre arbetsgivaravgift förresten, om det nu blir någon.
Ett annat beslut som har betydelse om jag tjänar mina pengar i Göteborg är den ökade bensinskatten men det kanske är något man får offra för att medverka till för att motverka klimathotet. Även om det inte innebär att jag kör mindre bil för det. Åtminstone inte för att arbeta.

Så självklart har inte årets händelser lämnat mig oberörd. Det framgår säkert av de inlägg jag gjort på min blogg under året.

Året 2007 var året då klimatet på jorden hamnade i fokus. Al Gore och FN bidrog.

Året 2007 var året då fokus hamnade på barn och ungdomar som far illa.
Flickan Louise i Vetlanda som for illa i många år innan Uppdrag granskning hittade henne och berättade hennes historia. Riccardo som sparkades ihjäl i Stockholm. Flickan som torterades av jämnåriga kamrater en kilometer från där jag bor. Och många fler.

Året 2007 var året då sverigedemokraterna stegade in på den politiska banan och framförde sina främlingsfientliga åsikter i kommunalpolitiken.

Året 2007 blev också året då svenska myndigheter, Migrationsverket och Migrationsdomstolen skapade fred i Irak och Somalia genom att påstå att det inte råder någon inre konflikt där.

Året 2007 var också året då sommaren regnade bort.

Året 2007 var året då diskussionens vågor gick höga i Borås kring den offentliga konsten i allmänhet och Pinocchio i synnerhet.

Men det fanns också mycket att glädjas åt året 2007.

Även om klimatet hamnade i fokus som negativ nyhet så var det ändå glädjande att det finns åtminstone till viss del en samsyn världen över att det finns ett klimathot.

Fler människor kommer i arbete.

Folkpartiets skolpolitik är på väg att genomföras.

Inom sporten fick Sverige många framgångar. Carolina Klüft, Susanna Kallur och många flera.

Och mycket mer.

Personligen kan jag glädjas åt att jag fick igång företaget igen och ett nytt barnbarn och en hel del annat.

Just nu känns det bra att se snöflingor sakta dala utanför fönstret. Hoppas att barnbarnen får användning för sina nya snowracers. Men att alla tar det försiktigt i trafiken så inga fler olyckor inträffar.

Och Johan jag kommer med mina önskningar inför 2008.

Smällare och betyg

Betygsdebatten rasar vidare på årets näst sista dag.

Det mest anmärkningsvärda uttalandet gör onekligen socialdemokraten Marie Granlund i DN som anklagar regeringen för att

" låsa sig innan förhandlingarna har börjat, det är omoget."

Men snälla nån. Är det inte just vad hon själv och de övriga som skrev debattartikeln i gårdagens DN gjorde när de klart och tydligt talade om att de inte ville ha skriftliga omdömen från första klass. Det var en förutsättning för artikelförfattarna att diskutera vidare.

Tala om att tala med dubbla tungor och ensidigt tänk.
Som jag skrev igår. Jag tycker att det är välkommet med en bred uppgörelse när det gäller skolan men inte till vilket pris som helst. Och om socialdemokraterna menar allvar med att vilja förändra skolan, vilket jag inte är helt övertygad om, åtminstone inte alla, så borde de ta alla chanser till att hänga med den nuvarande regeringens politik.
Att skriva ned det som också sägs på ett utvecklingssamtal kan väl heller inte vara så farligt. Så att föräldrarna i lugn och ro kan läsa hemma vad det är deras barn behöver få hjälp och stöd med för att klara sig längre fram i livet.

Som jag konstaterade igår känns gårdagens debattartikel som ett sätt att misstänkliggöra regeringen. Genom att ställa krav för förhandlingar så kan man få det att verka som att sossarna minsann vill åstadkomma något men regeringen är kallsinnig. Det känns lite som ett spel för gallerierna. Man vill egentligen inte och då gör man förutsättningarna därefter.

Talar med dubbla tungor gör också media när en artikel handlar om vilka raketer som smäller högst. (DN) Ok. Konsumentinformation kan det väl kallas. Och så lite längre ned på hemsidan kan man se ett nedbränt hus efter att en raket träffat huset, förmodligen i alla fall. Kvinnan som bodde i huset fick hjärtinfarkt i samband med branden.
Jag fick "bannor" häromdagen för att jag skrev att det var smällare som lät men att det numera är raketer som avfyras och att det är förbjudet med smällare. Strunt samma. Det smäller rejält om raketerna. Och ställer till skada gör de också.

Samtidigt som jag tycker att det vore trist om fyrverkerier helt och hållet förbjöds på till exempel nyår så måste lagen ses över. Föräldrar måste ta ett större ansvar för vad deras barn håller på med. Och det går inte att bortse från att riskerna i tättbebyggda områden är stora. Fast egentligen skulle det räcka att den lag som finns följs. Det behövs tillstånd av polis för att få skjuta raketer men det tror jag inte många bryr sig om.

Företagande i Borås

Tystnaden har lagt sig i huset. Inga stojande barnbarn. Både lite skönt men tråkigt.

Hinner gnälla lite till på sossarna till idag. Förutom deras inhopp i skolpolitiken. Se min tidigare blogg idag.
Idag hade Borås tidning en artikel om att Borås halkar efter när det gäller ett bra företagsklimat. Det är självklart inte bra. Och den styrande majoriteten måste ta sig en funderare om något kan göras bättre när det gäller förutsättningar för att etablera företag. Även om jag vet att mycket görs.
Men jag tror att det är det stora motståndet, i synnerhet från vänsterblocket, till att lämna ifrån sig verksamhet som kommunen idag driver, som är en stor bov i sammanhanget.

Kommunen ska inte driva affärsverksamhet som kan drivas av någon annan. Det finns flera exempel där någon utomstående skulle kunna göra det minst lika bra om inte bättre. Campingen är ett exempel. Men också verksamheter som ska finansieras av det offentliga kan drivas av privata företag.
Hur skulle det vara om Ulf Ohlsson, socialdemokratiskt kommunalråd, som uttalar sig i artikeln i BT om att det behövs bättre infrastruktur mm, i stället talade om att det måste ges bättre möjligheter till dem som vill starta företag inom områden där kommunen idag driver verksamhet. Jag menar inte att det måste skapas privata företag till varje pris men i betydligt större omfattning än idag. Där det är lämpligt.
Och i allra högsta grad där det är frågan om ren affärsverksamhet.
I artikeln talas om Vårgårda som ligger betydligt bättre till än Borås och där framhålls att kommunen aktar sig noga för att konkurrera med företagen.

(S)ent ska syndaren vakna

Ännu en dag med blåst och regn. Det går knappt att gå ut. Än mindre gå till lekplatsen med barnbarnen. Så det får bli inneaktiviteter. Igår var vi på teater och tittade på Pippi Långstrump. Få se vad vi hittar på idag. Själv är jag lite öm i kroppen och trött efter att ha sovit på en inte alltför mjuk madrass.

Lite trött blir jag också på sossarnas försök att via en debattartikel i DN få det att låta som om det är regeringens fel om det inte blir någon stabil förändring i skolpolitiken. Varför har socialdemokraterna inte gjort något åt skolpolitiken under alla de år som de suttit vid makten?

Jag tycker också att det vore önskvärt med en överenskommelse över blockgränserna när det gäller skolpolitiken. För barnen och ungdomars skull. Och för Sveriges framtid. Det behövs en skolpolitik som inte ändras vart fjärde år. Det håller jag med om.
Regeringen, i detta fall genom utbildningsminister Jan Björklund (fp), har också inbjudit till diskussioner. Men varför i hela friden då gå ut i en debattartikel, som (s) gör tillsammans med lärarfacken, och tala om under vilka villkor som diskussionerna ska föras. I princip ett förtäckt hot. - Skippas inte betygsliknande omdömen för förstaklassare så blir det ingen överenskommelse. (DN, SvD)

Visst är det bra att socialdemokraterna kommit till insikt om att skolan behöver förändras. Det var på tiden. När alltför många går ut skolan utan betyg och viktiga kunskaper. Men de ska inte ensidigt diktera villkoren för en förändring. De har haft chansen under en rad år att göra något men inte gjort något.
Personligen kan jag leva både med och utan de tidiga omdömena som det gäller men det är totalfel att gå ut i förväg och föregripa de diskussioner som ska äga rum. Självklart är det viktigt med tidiga utvärderingar för att i tid fånga upp de elever som har problem. För att hjälpa dessa innan det är för sent. Och att föräldrarna får veta. Och varför inte i skriftlig form.

Jag hoppas att de som vill ha en annorlunda stabil skolpolitik där kunskap sätts i fokus kommer ihåg att det är folkpartiet som konsekvent drivit en sådan politik. Sedan är det självklart bra att så många som möjligt hakar på denna politik.

Smällare - nej tack

Jag är tydligen inte ensam om att ogilla smällare. Läs min sena blogg igår kväll.
Nu inför flera kommuner stopp för eller restriktioner mot fyrverkeripjäser. Och ännu fler diskuterar det.
På grund av alla incidenter som hänt de senaste veckorna när ungdomar kastar in raketer i folksamlingar och mot bussar. I Stockholm har till och med en tunnelbanestation stängts. (DN)
Och under natten till idag fick polisen i Västra Götaland in 37 anmälningar om fyrverkerirelaterade händelser. Bland annat fyra skolor och en förskola fick raketer genom fönstren. (SvD)

Som jag skrev igår kväll och som också framförs i artikeln i SvD så mår både äldre, barn, djur och människor som varit med om smällar "på riktigt", d v s kommer från krigsområden, dåligt av smällandet. Även personer med någon form av hörselskada drabbas. Och det är över en miljon människor i Sverige.
Jag tycker att det kan vara en bra idé att tillåta vissa "aftnar" som till exempel nyårsafton.

Förutom att det finns risk att skada andra och orsaka bränder kan man också skada sig själv. Både bli av med fingrar och ögon och få hörselskador. Även om man klarar sig från de två förstnämnda är risken stor att man får skador på hörseln.
Att smällandet är ett problem är helt klart. Även om det säkert kommer att finnas de som bryter mot ett förbud så är det ändå bättre att man åtminstone sätter ned foten och talar om att vi vill inte ha smällande. Det blir en signal till föräldrar att det inte är accepterat. För det är nog så att det är föräldrar som förser sina barn och ungdomar med smällare. I många fall i alla fall.

Inte kul med nyårssmällare i en hel vecka

Stillheten har lagt sig. Barnbarnet, den lite större varianten, sover. Men det var kämpigt att somna. Det smäller ju ständigt av nyårssmällare och raketer.
Jag gillar inte nyårssmällare. Det är ett riktigt otyg. Barn, gamla och djur blir rädda. Även de som har traumatiska krigsupplevelser i bagaget mår dåligt.
Jag tycker att det kan vara ok med fyrverkeri vid tolvslaget på nyårsnatten, under någorlunda ordnade former, även om jag inte gillar att gå och plocka raketpinnar på min tomt. Särskilt bra för miljön är det inte heller.
Men som sagt. Nyårssmällare, och då menar jag smällare, i en hel vecka är inte särskilt kul.

För övrigt kan jag meddela att den nya bärbara datorn fungerar alldeles förträffligt. Det går riktigt snabbt att surfa. Snabbare än den andra. Men den har jag väl stoppat alldeles för full med himla många program.
Nu måste jag lägga mig. Det blir en hård dag i morgon. Då kommer nästa barnbarn. Förhoppningsvis blir det någorlunda väder så vi kan gå ut. Vädret idag har varit verkligen uruselt.

Kronofogden, 08-ttor och bajsblöja

Så var då julen över för den här gången. Åtminstone juldagarna. Igår var ytterligare en dag som jag inte hann skriva något på bloggen. En bärbar dator kom in i mitt liv. Plus att jag vaktade minsta barnbarnet, snart tre månader. Då finns det inte mycket tid över för annat.
Egentligen finns det inte tid i dag heller eftersom jag just fick ta över ansvaret igen för bebisen för några timmar. Och då avlöses han av storebror. Men eftersom små bebisar behöver sova då och då, så blev det lite tid över.

Och jag kan bara inte låta bli att kommentera nyheten på SvD att det äntligen är någon lagändring på gång när det gäller oskyldig registrering i kronofogdens register. Det vill säga att betalningsanmärkningar som hamnat hos kronofogden av misstag nu inte kommer att orsaka att oskyldiga riskerar att inte kunna få lån eller bostad.

Jag hoppas att det inte bara är för att en känd journalist, Lars Adaktusson, råkat ut för att på felaktigt sätt hamna i kronofogdens register. Många fall har vittnat tidigare om problemet. Enligt DN har mer än 5000 personer begärt att få rättelse i år men endast en femtedel har fått det. Jag har tidigare kommenterat felaktiga kronofogderegistreringar på min blogg här.
Själv ställde jag en fråga i riksdagen i november 2004 till dåvarande finansministern Pär Nuder om det inte vore lämpligt med en lagändring. Det fall jag utgick från då var visserligen ett företag men svaret blev att det inte var läge för förändring. Frågan finns här.

Det är verkligen på tiden att det blir någon ändring. Tack Carl B Hamilton (fp) som agerat i ärendet och fått finansministern att göra något. För det är fullständigt sjukt att en myndighet inte kan rätta till ett fel. Det bidrar i alla fall inte till att förbättra medborgarnas inställning till myndigheter och det offentliga i allmänhet.

Nu slog bebisen upp sina mörka ögon så jag får väl sluta för den här gången. Nåväl en napp och korta strykningar över pannan är ett gammalt beprövat sätt att få små barn att sova. Lyckades även här.

Så jag fortsätter . Och jag kan nog inte låta bli att kommentera det jag hittade på DN:s högerspalt om kaxiga nollåttor och att 2008 är Stockholmarnas år. Då dessa får bete sig som de vill.

Ett långt reportage där Stockholmare gjort bort sig när de besökt andra delar av landet. Som avskräckande exempel tycker jag. Inget att yvas över och de som gjort uttalandena borde skämmas. Och kommentaren att de" väckt böndernas irritation" är faktiskt förnedrade för landet övriga ca 8 miljoner invånare. Inget ont om bönder, utan bönder skulle Stockholmarna varken få kött eller mjölk, men när man tror att alla de som bor utanför Stockholm är bönder så vittnar det om inställningen. Ingen är för mer än någon annan, oavsett om han eller hon. Vad är det för märkvärdigt att vara född i en stad där folk stressar fram som galningar men där de kollektiva transportmedlen ständigt står stilla av en eller annan anledning eller åtminstone är rejält försenade.

Nej nu måste jag ägna mig åt bebisen. Det har låtit högljutt en längre stund från blöjan nu. Det är inte lätt att vara småbarnsmormor.

Tankar på juldagskvällen

Så har då mer än halva julhelgen passerat. Julklapparna är utdelade. Barnbarnen blev glada över sina snow-racers. Tror jag i alla fall. Bara det nu kommer snö. Annars får de två äldsta väl trösta sig med tillsammans 5 kg papper och fyra tuschpennset. Lite dubbelt kan man väl säga. Sex-åringen konstaterade glatt att hans tre kg nog räcker tills han är elva år.

Sedvanligt juldagsmorgonbesök (numera förmiddagsbesök) har också ägt rum. Några vänner kommer på besök varje juldag. En tradition som nog varat i 15 år. Började med kaffe efter jullottan. Numera är det bara kaffe och lite skinka och ingen julotta.

Jag har dessutom varit ute i grådiset och gått ner lite av julmaten i alla fall. Måste nog ta ett rejält tag i både kost och motion efter helgerna.

Kort sagt jag har hittills haft en lugn och fridfull jul. Ute i stora vida världen är det inte riktigt lika lugnt.

Människor som blir attackerade med kniv och bomber som faller. Alltså inte så olikt en vanlig dag.

Att kvinnor misshandlas i hemmet är heller inget ovanligt. DN har några artiklar om Våld i hemmet. Det är skrämmande statistik som visas. Även om misshandeln under julen är lika "låg" som under en vanlig måndag eller tisdag. Cirka 50 fall per dag. Det vill säga som är anmälda. Hur många är det inte som aldrig anmäls?

Den nya rikstäckande kvinnofridslinje som öppnades i början av december har blivit nedringd. Ibland har det varit kö och närmare 1000 kvinnor har ringt under två veckor. Det är självklart bra att linjen finns men det är ofattbart att det finns så många kvinnor som behöver stöd och hjälp mot en misshandlande man. Det är viktigt att allt som går att göras för att motverka våld mot kvinnor görs.
Det är bra att regeringen med Nyamko Sabuni i spetsen har tagit fram en handlingsplan för detta. Mer om den kan läsas här.

Av statistiken framgår det att den värsta tidpunkten när kvinnor misshandlas är nyårshelgen. Jag lider med alla de kvinnor som nu anar vad som kan komma att hända om en vecka. Och alla barn som blir vittnen till när deras pappa slår deras mamma.

Våld av annat slag är boxning. Men tillåtet våld. Jag tycker, och har alltid tyckt, att boxning är en märklig sport som går ut på att slå motståndaren gul och blå och medvetet göra någon illa. Framförallt att slå på den känsligaste delen av människan, huvudet och hjärnan.

Nu har en boxare ramlat ner medvetslös och ligger i koma efter en boxningsmatch. Är det inte dags att börja fundera över om boxning, åtminstone proffsboxning, är en sport. (SvD, DN)

Till något helt annat.

Fast förstås det kan säkert gå hett till även på mellandagsreor. Idag har några startat, men den stora dagen är nog i morgon. Då gäller det att vara försedd med tålamod och hårda armbågar. Jag tror jag håller mig borta.
Då ska svenskarna göra av med ytterligare några kronor. Enligt DN så handlades det för 62 miljarder under december. Och det verkar som om miljötänkandet har bidragit till att kolsyremaskinen tagit upp konkurrensen med GPS:en som årets julklapp. Själv skulle jag utan tvekan valt kolsyremaskinen. Men nu har jag ju vant mig av med att dricka kolsyrevatten så jag behöver ingen kolsyremaskin och GPS har jag aldrig ens funderat över att skaffa mig.

Nu ska jag nog sätta mig och läsa en bok.

God Jul

God Jul

vill jag önska alla som eventuellt tittar in på min blogg idag.
Nu ska jag slå in de sista julklapparna och sedan är det jul.

Julen på gott och ont

Nu är julen nästan här. Det kommer nästan lite snöflingor utanför fönstret. Det kanske är mer att betraktas som dimma. Julgranen är klädd. Lite småpyssel kvarstår. Jag förstår inte riktigt varför det finns vissa måsten för mig. Som bara ska göras annars är det inte jul. Och så är allt över på några dagar. Jag undrar hur vi skulle klara den här mörka tiden när det nästan inte alls blir ljust ute alls om det inte var för alla ljus vi tänder både inne och ute.

Men det är inte bara bra med julen och hetsen inför. Många är ensamma och får inte möjlighet att känna värmen och gemenskapen, även om många organisationer gör en hel del för ensamma och hemlösa.
Jultiden gör också att många människor skänker pengar till olika organisationer. Kanske för att döva samvetet. Vad de olika organisationerna gör med de pengar som samlas in har varit i fokus under de senaste dagarna. Det finns flera organisationer som inte låter huvuddelen av insamlamde med gå till just hjälpeverksamhet. Ett skräckexempel som SvD tagit upp är Hjälpfonden. Av 25 insamlade miljoner amvändes 1 miljon till det de skulle användas till.

Och inte heller lär en lagändring som är på gång att hjälpa. Den kommer bara att gälla stiftelser och många av insamlingsorganisationern är redan idag ideella föreningar och kommer inte att inrymmas i den lag med förslag på att minst hälften ska gå till hjälpverksamhet.
Det är bedrövligt att oseriösa människor som för egen vinnings skull, för det är väl det det gäller, ska lura av givmilda personer pengar. Att som SvD kalla svindlarna för entreprenörer tycker jag är ett illa valt ord i detta sammanhang. De är inga entreprenörer, som jag ser som något positivt. De är skurkar rätt och slätt.

En annan risk med julen är att människor förköper sig. Det är lätt att handla på kredit och när det sedan kärvar i ekonomin kommer kronofogdens betalningsförelägganden som ett brev på posten. I år har antalet ökat med 100 000 till 920 000. (DN)

Många butikskedjor erbjuder vid köp att man ska få ett kontokort just hos dem. Och man kan betala senare mot faktura. Risken finns att man handlar och handlar. När sedan räkningarna dimper ner i januari-februari och den nya prylen kanske redan gått sönder (förhoppningsvis inte) så står man inför faktum. Hoppsan var det så här mycket jag handlade för. Visserligen står jag där med en tjock plånbok som är färdig att spricka, men inte på grund av pengar utan av alla kontokort. Det är alldeles för lätt att handla på kredit och ta snabba lån.
Har jag inte tillräckligt med pengar idag. Vad är det som säger att jag har det om någon månad.

Det som jag funderar över är om det är så att många människor verkligen lever med så små marginaler eller om skuldsättningen beror på att man måste ha alla prylar som grannen har.
Förmodligen är svaret båda delarna.

Åk till Borås och köp julgran

Gick till datorn för att leta efter ischoklad-recept men hamnade bland julgranarna. (SvD) Kan bara berätta att i Borås kostar en gran mellan 160 och 350 kronor. Åtminstone där jag handlade min. Men Borås är ju känt för sina låga priser oavsett vad det är. Och de låga lönerna kommer som följd. Eller är det tvärtom?

Det blev en kungsgran i år också. Trots priset 350 kronor.
Julgranen har för mig blivit viktig. Som jag skrev för några dagar sedan. Det är en hel ritual när jag klär granen. Med tanke på alla dem som inte längre finns i livet. Mormors kulor och mammas fåglar. Och ofta något nytt.
Får väl se vilken dag det blir. Kanske på söndag. Men i mitt barndomshem klädde vi inte granen förrän på julaftons förmiddag.

Förhoppningsvis är allt annat klart till söndag. Jag inser att jag tagit Aftonbladets rekommendation på allvar. Det vill säga att ta det lite lugnare. Julförberedelserna går i ultrarapid men jag tror att det är nödvändigt att varva ner. Så jag kan gå på 110 % igen efter helgerna. Med kurser och politik.

Jag har också fått hem via min bokklubb den senaste Elizabeth George. Den ska jag kasta mig över när julen är här.

Men nu får jag nog leta efter ischoklad-recept.

Fritt fram för pepparkakor

Tur att Sverige vann "slaget" om pepparkakorna så här i juletider. (SvD)
Det vill säga att svenska pepparkakor har befunnits inte innehålla för mycket av ett giftigt ämne kumarin som kan ge leverskador. Ämnet finns i kanel.
En strid har uppstått inom EU där Italien velat förbjuda import.(SvD)

Men som sagt striden har vunnits av Sverige. Det hade varit trist att ge alla pepparkaksätare dåligt samvete nu när pepparkakskonsumtionen är som störst. Jag själv hör säkert till överkonsumenterna.
Men onekligen ger det en tankeställare. Det kanske inte är så bra att vräka i sig pepparkakor. Och vilka gifter är det över huvud taget vi egentligen stoppar i sig.
Även om man kan tycka att EU inte ska lägga sig i detaljer. Så är det väl ändå bra att det då och då kommer varningar för farliga kemikalier.
Men med för mycket varningar och finns det risk att man inte bryr sig när det verkligen är allvarligt. Alla känner väl till den där om "Vargen kommer....." När vargen verkligen kommer bryr sig inge.

Friare Europa och lättförtjänta pengar

Nästan årets kortaste dag. Då det är ljust alltså. I morgon vänder det. Sedan blir det bara längre och längre dagar. Och ett nytt blankt år där man inte vet vad som kommer att hända. Får väl göra någon slags summering av det gångna året men det får vänta någon vecka. Nu är det julen som gäller.

Men först lite nedslag i dagens rubriker.

I natt blev det lättare att åka mellan Europas länder med tåg och på väg. Det är faktiskt en fantastisk tanke att, där resandet för bara nästan 20 år sedan var förenat med stora säkerhetskontroller och väl utstakade rutter, nu man kan resa fritt utan pass. Många av de nya länderna firade med champagne och fyrverkerier.(DN, SvD)
Pass eller inte spelar egentligen ingen roll, man måste ändå kunna legitimera sig, men det är själva tanken på vad EU har inneburit. Att länderna i Europa sätter sig vid ett bord och kommer överens i stället för att kriga med varandra. Och att Europas länder gemensamt är en starkare kraft gentemot övriga världen. När det gäller klimat och annat. Sedan finns det visst saker som EU inte borde syssla med.

Och att det är viktigt att även länderna på Balkan kommer med så snart som möjligt. För att säkra freden i Europa.

Till något helt annat.
Som egentligen är en bedrövlig historia med bara förlorare. Två sextonåriga killar lade upp en falsk porrnätsida och lockade med porrshow för 15 kronor. De sugna männen som nappade fick se sig dragna vid näsan. Istället shoppade killarna loss på nätet på de kontonummer de fått tag på.(DN)
Det måste ha varit väldigt pinsamt för den som drabbats att tvingas anmäla förlusten på kontot. Med tanke på varför han lämnat ut kontonumret. Han måste ha varit väldigt angelägen. Annars borde han väl kollat upp vem som stod bakom hemsidan.
Sedan kan jag tycka att killarnas idé inte var så dum. Jag försvarar den naturligtvis inte. Det är inte tillåtet att lura av människor deras pengar oavsett syfte. Men jag skulle gärna vilja ha sett "gubbarnas" min när de upptäckte att det blivit lurade rejält.

Jag kan inte förstå hur någon lämnar ut sitt kontonummer överhuvudtaget på en okänd hemsida. I Värmland har ett 90-tal personer drabbats på en auktionssida. De har betalat men inte fått några varor.(DN)
Då och då går också någon på de som ringer eller skickar mejl och berättar att man vunnit en massa pengar eller resa. Men man måste lämna ut sitt kontonummer. Ingen resa men förlust av pengar som resultat.
Här behövs nog ännu mer information om att det är viktigt att ställa sig frågan. Vem är det som får mina pengar? Kanske även mer information under något lämpligt ämne i skolan. Har vi glömt att ifrågasätta?
Det kanske också behövs läras ut i skolan om att det inte är tillåtet att lura från andra människor deras pengar.

Mer om lurendrejeri.

Inför jul ger många lite extrapengar till hjälporganisationer. Många ringer och det kommer klistermärken i parti och minut. Från organisationer man någon gång stött.

Det är viktigt och angeläget att man delar med sig av sitt överflöd. För visst är det så att många i vårt land har mer än de behöver.
Men det är också angeläget att de organisationer som samlar in pengar är seriösa och att huvuddelen av pengarna går till det de är avsedda för. En liten del måste alltid gå till att administrera. Seriösa insamlingar kan få så kallade 90-konton. Som kan bli indraget om man missköter sig. Att för lite pengar går till det som de är avsedda för eller vilseleder givarna på annat sätt.
Det finns ett antal organisationer som fått varning eller 90-kontot indraget men som ändå är aktiva. SvD har tagit fram en lista. Som finns här.

Det är oacceptabelt att så många organisationer bedriver oseriös verksamhet. Det riskerar att man kanske också ifrågasätter även de organisationer som verkligen gör ett fantastiskt arbete för att hjälpa utsatta människor på många sätt världen över. Ingen nämnd, ingen glömd.
Men även här behöver vi ifrågasätta vem som vi ger våra pengar till.

Nu blev det alldeles för långt igen. Och städningen väntar.

Folkpartister och julklappar

Jag hade inte tänkt skriva något i kväll. Hemkommen efter att ha lyssnat på Jill Johnsson på Stora torget i Borås. Jag var inte ensam. På sommaren brukar Borås ha "sommartorsdagar" med underhållning på torget. Nu inleddes en ny sed med en vintertorsdag också.

Dessförinnan hade jag avverkat det sista mötet för året i kommundelsnämnden. Som inleddes med invigning av en datasal i en skola, Myråsskolan, och fortsatte med skönsång av femteklassare. Följt av sedvanligt möte med mycket innehåll.

Men när jag hittar rubriken "Folkpartisterna julens förlorare" i DN var jag tvungen att skriva några kommentarer. Självklart trodde jag först det handlade om den trista opinionsmätning som kom idag. Där fp backat. Men jag försöker som vanligt tänka positivt. När det går framåt är jag glad och när det går bakåt struntar jag i det och tänker att det är långt (ganska i alla fall) till nästa val. Men självklart måste ändå läget tas på allvar.

Men det artikeln handlade om var att folkpartister ger bort julklappar för större belopp än de får för. En mycket besynnerlig undersökning. Vad har partitillhörighet med att göra hur mycket julklappar man köper. Många gånger är det ju så att de som tillhör en familj har samma partitillhörighet. Och då tar ju det ut vartannat. Hälften är vinnare och hälften förlorare.

Jag tror att det har med andra saker att göra hur mycket julklappar man köper. Jag tror att det är så att föräldrar köper mer till sina barn. Oavsett ålder. På grund av att man fått en stabilare ekonomi. Åtminstone fram till pensionen. Sedan beror det också på vilken inställning man har till julen.

Summa summarum. Den här undersökning kunde nog varit ogjord. Och den gjordes bara bland stockholmare. Och man kanske inte ska kalla någon för förlorare. Det är också värdefullt att ge.

Trygghet på olika sätt

Den vackra rimfrosten igår har ersatts med ett ogenomträngligt grådis. Innearbetarväder. Helt klart. Eller mulet?

Först några rader om dagens rubriker.

Den mest uppmärksammade nyheten idag tror jag blir den som presenteras i SvD med rubriken."Sjuka får ledigt för att söka jobb."
Jag har inte läst förslaget men jag tror och hoppas att det har kommit till för att hjälpa och stötta människor att snabbt komma tillbaka efter en sjukdom. Inte att göra tillvaron svårare för redan svårt utsatta människor. (DN)

Det viktigaste måste hela tiden vara att se till vilken arbetsförmåga man har, inte hur sjuk man är. Jag tror att kan man utföra åtminstone någon liten arbetsuppgift, om det så bara är på 5 %, så är det positivt för den enskilde. Att vara sjukskriven är faktiskt likställt med att vara utanför. Förslaget innebär, tror jag i alla fall, att man nu ska se till varje individs behov för att komma tillbaka.

Och att få en möjlighet att söka nytt jobb även om man är sjukskriven men ändå ha tryggheten kvar borde man se just som en möjlighet.

Men hela tiden är det arbetsförmågan som är det viktiga. Problemet har varit att det funnits ett mycket stelbent system med procentsatser hit eller dit som man kan vara sjukskriven. Jag vet inte hur de kommer att göras om men jag hoppas i varje fall att det blir betydligt fler nivåer. För det ska finnas plats för alla efter vars och ens förmåga. Då blir förändringarna en möjlighet och en trygghet. Att någon bryr sig.

Ett annat förslag som presenteras idag i form av en utredning, med Barbro Westerholm (fp) i spetsen, är att det ska införas ett nytt begrepp när det gäller äldres boende. "Trygghetsboende." (SvD)

Jag tycker att det är ett mycket bra ordval. Tanken är att de nya trygghetsboendena ska vara likartade gamla tidens ålderdomshem. Men det ordet sprider inte någon positiv klang så det nya begreppet känns välkommet.

Idag finns inget mellanting för äldre som har hemtjänst och ett särskilt boende, som mer eller mindre liknar ett sjukhem.

Många äldre känner sig otrygga att bo hemma men är för friska för att få en särskilt boende plats. Den föreslagna typen av boende är då ett bra alternativ. Något som folkpartiet gått i spetsen för. Läs fp:s kampanjbroschyr här.

Borås stad har också gjort en del för att skapa trygghet i boendet genom att satsa på projektet bokvämt. Det vill säga bok bekvämt och tryggt hela livet. Här finns lite mer om detta.

Nu har jag nog inte tid att sitta och skriva mer. Julen väntar.

UppdateringsPS.
Precis som jag förutsåg så kritiserar oppositionen regeringens förslag om sjukskrivningar (SvD) men vad är det som säger att enskilda ska slås ut utan rehabilitering. Se möjligheterna för den enskilde i stället. Att få en chans att komma tillbaka till arbetslivet. Och varför gjorde inte den socialdemokratiska regeringen något under alla år för att motverka de skenande sjukskrivningstalen.

Övervakning på gott och ont

Idag har dimman resulterat i pyttesmå snöflingor. Egentligen nog rimfrost. Inte mycket men onekligen blir det lite ljusare när träden blivit lite vitare. Och med julmusik på så infinner sig lite julstämning.

Får väl sätta fart med det som blev kvar av papperssorteringen. Men hinner nog skriva några rader om dagens rubriker.

Bedrövlig är historien om killen som har en styvpappa som anlitar Bandidos för att kräva in en skuld, som egentligen inte är en skuld, på fem tusen kronor. Killen hade betalat sin mormors begravning med 25 000 kronor och tyckte att hans mamma kunde stå för kostnaden för gravstenen. Mammans sambo betalar men kräver sedan via Bandidos sonen för 60 gånger beloppet. (SvD)

Under pistolhot lovar sonen betala men riggar samtidigt upp en videokamera som filmar händelsen när han betalar och polisen kan efter telefonavlyssning gripa dem.

Jag förstår om förhållandet mellan mamman och sonen inte var den bästa. Den är säkert inte bättre nu när denne sett till att hennes sambo blivit åtalad.

Men det är onekligen glädjande att de som pressat sonen på pengar blivit åtalade. Förhoppningsvis blir det rejäla straff. Att polisen kunde gripa dem visar att det är viktigt att polisen får de hjälpmedel de behöver för att komma åt den grova brottsligheten. Även om det ibland betyder inskränkningar i den personliga integriteten. Men det är viktigt att påpeka att alla sådana inskränkningar används med mycket stor restriktivitet.
Den möjlighet till buggning vid misstanke om allvarliga brott, som införs från och med nästa år måste användas med omdöme och godkännande av domstol. Men jag tror att behovet finns.

Den personliga integriteten diskuteras också i ett annat sammanhang idag. Två kända friidrottare, Carolina Klüft och ­Stefan, föreslår att friidrottare ska övervakas via GPS eller ett datachip inopererat under huden för att motverka doping. (SvD, DN, Aftonbladet)
Visst är doping en trist historia. Att man måste stoppa i sig tabletter och annat för att höja sin prestationsförmåga. Och något har gått väldigt snett när det gäller idrotten. Jag förstår att de idrottare som vill vara "rena" tycker att något måste göras. Men att gå så långt som att operera in datachips i kroppen känns overkligt. Även en offentlig person, som en idrottsman eller kvinna som tävlar för sitt land är, måste få ha ett privatliv. Däremot öppna dopingtester och hårdare straff om man inte ställer upp för test kan vara rimligt. Hårdare straff när man ertappas kan också vara en lösning.

Men absolut nej till inopererande av datachips. Vem blir det härnäst som ska övervakas? Det räcker att kossor och andra djur kan räknas uppe från rymden. Och att man kan se var mobiltelefoner befinner sig. Och mycket mer.

Däremot tycker jag inte det är lika farligt med övervakningskameror som är utplacerade på ett offentligt ställe och man ser klart och tydligt att det finns en övervakningskamera där. För att förhindra brott.

Nu får jag väl se till att mina papper kommer på rätt plats. Än så länge är det bara jag som har koll på mina papper.

Ännu närmare jul och skolavslutning

Pappren är nästa färdigsorterade (se tidigare blogg). Fick ge mig iväg till sista mötet för året med Borås Energi nät innan jag var riktigt klar. Med efterföljande samkväm tillsammans med hela personalen. Det vill säga julmat och julsånger. Trivsamt men mättsamt.

Hade tänkt kommentera Jan Björklunds inlägg på SvD om skolavslutningar i kyrkan men hann inte. Gör det nu i stället.

Jag tycker han har helt rätt i sin artikel. Ingen har sagt att vi ska skrota alla våra gamla traditioner bara för att vi inte ska ha kristendomsundervisning i skolan.

Som jag skrivit förut. Den som inte tror på det religiösa budskapet kan ändå se det som en tradition värd att bevaras.

I vår stressade och jäktade tid behöver vi dessutom en stunds stillhet och eftertanke. Och jag tror faktiskt inte de som kommit hit och har en annan religion förstår. Det är nog tyvärr infödda som i ett försök att vara tillmötesgående hamnar snett i sin välvilja.

Jag tror att vi måste bevara gamla traditioner. Ingen far illa av att tända ett ljus och sjunga Stilla Natt eller nu tändas tusen juleljus. Att inte få ha kvar traditioner man levt med i många år kan många fara illa av. Oavsett om man är troende eller inte.

Julen närmar sig

Nu är det nog dags att inse att det är jul om några dagar. Inte för jag gör så mycket extra men det känns ändå bra med ett kontor med färre pappershögar. Eller åtminstone någorlunda ordning på högarna. Köttbullarna ska också göras liksom smörkolan. Fast blockchokladen var slut i affären igår. Men det finns ju fler affärer så det är väl bara att ge sig ut på jakt.

Likaså måste julklappar köpas. Några i alla fall till barnbarnen. Julgran är ett måste.

Jag tror ändå att jag ändå har en måttfull inställning till julen. Städa bort dammtussarna måste man ju göra oavsett om det är jul eller inte.

Annars fylls tidningarnas hemsidor med reportage inför julen. Vilka julklappar som går hem men också om den stress som många drabbas av.

Platt-TV köper vi svenskar som aldrig förr.(DN) För 7 miljarder under året. Måste erkänna att jag själv köpt en liten en. Att ha i köket. Beroende av att den gamla gick sönder. Och det är där jag mest tittar på TV. Inte så mycMen att bara byta för bytandets egen skull är ett slöseri med jordens resurser. Visst håller köphetsen hjulen igång men vi kanske borde tänka ytterligare en gång om vi verkligen behöver prylen.

SvD har haft en intressant artikelserie om shopping (varför använder vi inget svenskt ord förresten). Idag finns en sammanställning över vad läsarna tycker. En del av kommentarerna gör mig upprörd. Som denna.

"Att handla billigt ­eller på rea tilltalar mig inte alls, då känner jag
mig underklassig. Jag skulle aldrig drömma om att sätta på mig en kopia av ett
designerplagg och jag föraktar folk som gör det. Eller som ser billiga ut över
huvud taget. "

Vilken inställning. Hur kan man förakta människor som inte har råd att köpa dyra design kläder. Som kanske knappt har råd med mat för dagen.

En kommentar som manar till verklig eftertanke är Olgas. Hon kommer från Sovjet och efterlyser glädjen att äta en sur apelsin mitt i vintern efter timmars köande. Nu vill jag väl inte stå i kö flera timmar för en sur apelsin och jag vill nog kunna välja om jag vill ha blodapelsin eller en vanlig apelsin. Liksom jag vill kunna välja om jag vill kaviar med dill eller utan. Men att inte ta allt för givet. Och känna tacksamhet och glädje att jag faktiskt har förmånen att kunna äta mig mätt.

GPS har utsetts till årets julklapp. Men enligt en SIFO-undersökning så är det inte alls det svenska folket vill ha. Utan upplevelser. Jag håller med. Visst kan en GPS vara bra men jag har inte riktigt förstått vitsen att lita på en konstgjord manick som talar om vart man ska köra. Det har ju visat sig att man kan hamna väldigt fel och råka illa ut. Och det lär vara flera år gamla kartor där hela områden saknas. (DN)

Dofter är och har nog alltid varit en populär julklapp. Försäljningen ökar varje år enligt DN.
Det är bara att hoppas att dofterna används med försiktighet. För alla allergikers skull.
Tyvärr är det inte alla som förstått att man kan ta på sig en doft som bara anas, inte, som jag råkade ut för en gång, stinker så att hela tågkupén förvandlades till en parfymaffär. Mina nysningar kom som ett brev på posten.
Jag är ändå kanske inte den som drabbas allra värst. Det finns de som får riktiga attacker. Kanske till och med med livet som insats.

Men som sagt julen är det viktigaste nu. Tidningarna är fulla av nya recept på senap och hur julkalkonen blir bäst. Man kan till och med sätta pengar på om julen blir vit eller grön. (SvD) På tre olika orter. Göteborg, Stockholm och Lund. Säg vad man inte kan slå vad om.

Nu ska jag börja med pappershögarna.

Kvinnor i världen

Även om det stundtals är dåligt med jämställdheten här i Sverige så har vi mycket långt kvar till den situation många kvinnor ute i världen måste leva under.

Igår skrev jag om kvinnors situation i Irak. Att de lever under starkt förtryck från männen. Har knappt rätt att gå i skola och kan straffas med döden för att de bär fel kläder.

Idag kan vi läsa i media om den 19-åriga kvinna som utsattes för massvåldtäkt i Saudiarabien. Och blev straffad med piskrapp och fängelse. Hon befann sig innan våldtäkten tillsammans med en man, som inte var hennes släkting, i en bil och hade dessutom "fräckheten" att överklaga domen först varför straffet blev hårdare.

Nu har hon blivit benådad av kungen. (SvD, DN)

Det är skrämmande att männens makt är så stor. Men manliga religiösa ledare förstärker den. Imamer och påvar (ok det finns bara en men det finns nog också en del småpåvar)

Visst ska vi kämpa för att få ett mer jämställt samhälle i Sverige och framför allt motverka mäns våld mot kvinnor. Men vi får inte glömma bort att kämpa för kvinnans rättigheter även internationellt.
Så länge som en stor del av världens befolkning lever under förtryck är det långt till fred på jorden. Och oavsett om vi bor långt uppe i norr och har levat i fred mycket länge så påverkas även vår tillvaro. Och så är det mycket upprörande att veta att kvinnor, som också är människor av kött och blod, behandlas på ett så nedvärderande sätt.

Kunskap och utbildning är ett viktigt medel för att öka medvetenhet både bland män och kvinnor. Och ett steg mot demokrati.

Konsumtionsdiskussionen fortsätter

Den här veckan får väl gå lite i julens tecken. Julgran och julgodis och julklappar. Det har jag inte köpt en enda. Och bara två kvällsmöten. Lite förberedelsearbete för kommande kurser måste jag också hinna med.

Hoppas hinna ifatt mig själv. Det har varit lite mycket det sista. Ok. Kanske också självförvållat.

Igår gjorde jag i stort sett debut på bowlingbanan. Kompisarna från majoriteten i kommundelsnämnden i Brämhult hade match. Jag tyckte jag gjorde bra ifrån mig med tanke på att jag i stort sett inte testat detta förut. Tre strikes tror jag det var. På två serier. Och inte Kul att träffas lite utanför politiken också.

Sandareds TK fick som väntat silver i elitserien i tennis. Det var svårt att ta igen 5-1 i förlust men det är ändå en hedrande plats. Och fredagens nagelbitning kommer jag sent att glömma.

Jag tror nog att jag är en person som är mer för upplevelser än att köpa saker. Jag får nog snarare panik när jag måste ut och shoppa än känner lust och blir uppiggad. Men enligt en artikel i SvD så säger forskaren Tim Kasser att inte heller drivs materialisten av lust. Det är mer en fråga om plikt.

Tim Kasser påstår också att den som strävar efter att tjäna pengar och handla oftare lider av depression och oro. Han menar att det ligger i den mänskliga naturen att skaffa sig prylar och samla på hög. Men förr höll religion och samhälle tillbaka ha-begäret. Idag så hejas vårt konsumtionsbegär på i stället.

Jag håller med honom att konsumtion inte ger lycka. Visst kan även jag bli uppiggad av något snyggt klädesplagg. Eller någon praktisk och användbar pryl. Men jag tycker att det är mycket roligare att lösa en knivig sudoku eller grotta ner mig i ett dataproblem än att springa på stan och shoppa. Att lösa sudoku tillfredsställer det fjärde grundläggande behovet enligt Kasser.

Enligt Kasser finns det fyra grundläggande behov.

En viss nivå materiell levnadsstandard för att överleva.
Självkänsla
Närhet och tillhörighet
Självbestämmande och atuonomi. Det vill säga glömma måsten ibland.

Får man inte dessa behov tillfredsställda på ett normalt sätt så är konsumtion ett bra substitut.

Det är en lite skrämmande men intressant artikel som tål att läsas i sin helhet. Onekligen manar den till eftertanke. Vilket behov är det jag själv ersätter med shopping?

Nu ska jag grotta ner mig ett dataprogram. Tillfredsställer behov fyra samtidigt som det i sin förlängning tillfredsställer behov ett. Det vill säga intäkter så jag kan köpa mat för dagen.

Jul och mat

En vecka kvar till julafton. Och bara två julbord kvar. I år har det varit exceptionellt. Hittills fyra. Det blir väl så när man är med i mycket. I och för sig har inget varit av gigantisk storlek men visst borde man kunna umgås före jul utan att nödvändigtvis äta massor med mat.
Och hellre inget alls än Findus microtallrik som inte verkar vara någon hit. Bra att DN varnar så jag slipper åka på en nit. Hade väl inte tänkt pröva ändå. Även om jag är dålig på att göra köttbullar resten av året (Mamma Scans duger bra) så till jul blir det riktigt hemgjorda köttbullar. Liksom Jansson. Och knäck och smörkola.

En annan tradition som jag inte kan vara utan är julgranen. Jag klär den med gamla kulor som kommer från min mormor och fåglar som kommer från mitt eget barndomshem. Oftast har jag något nytt varje år. Men de gamla grejorna har hedersplatsen. Det är mitt sätt att minnas de som inte längre finns här på jorden. Och väva ihop nutid och dåtid.

Så återkommer ständigt den stora frågan. Hur kan vi i västvärlden frossa i mat och prylar till jul när det finns människor som inte har mat för dagen utan svälter året om.
Vi kanske kunde äta lite mindre, köpa lite mindre dyra julklappar, ge lite mer pengar till hjälporganisationer och bry oss om varandra lite mer. Det blir julkänsla ändå. Kanske en bättre jul till och med. Med lite mindre dåligt samvete.

Likartad frågeställning är om man ska använda livsmedel till drivmedel. DN har haft uppmärksammade artiklar. Med illustrationer hur mycket livsmedel som används för att driva en bil och hur länge vetet som går åt för att tillverka 50 liter etanol räcker i energi till en kvinna, 43 dagar.

Jag håller med Sten Ebbersten, professor emeritus vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet att det är skrämmande siffror. (DN) Denne menar också att vi måste dämpa vår konsumtion och tänka mer i kretsloppstermer och ekologi. I tid. Annars riskerar vi att tvingas använda regleringar som i värsta fall kan leda till planekonomi. En utveckling som vore förödande. När ett fåtal människor bestämmer hur majoriteten ska leva. Så långt från liberalism och människans egen kraft att ta itu med sin situation man kan komma.

Om man dessutom läser denna artikel om vad man ska hälla i tanken blir tanken mycket förvirrad. Det verkar i alla fall som om biogas är det som gäller. Det är energiforskare Pål Börjesson vid Lunds universitet som svarar på en rad frågor om vad som är bäst.

Kan inte glömma reportaget om kvinnorna i Irak som jag skrev om i mitt förra blogginlägg.

Kvinnor i Irak

Började att skriva om julmat idag. Men tittade sedan på TV4:s Nyhetsmorgon och lyssnade till Expressen journalisten Terese Cristiansson och en representant från Kvinna till Kvinna. Och då kändes tramsskrivande om julbord fullständigt ovidkommande. Sparar det till senare.

Expressenjournalisten har varit i Bagdad i fjorton dagar och berättar om kvinnornas situation där. Från att ha varit ganska fria före kriget med möjlighet att arbeta så lever de nu i förtryck under religiösa lagar och de kvinnor som vågar säga ifrån lever i ständigt dödshot. Det pågår ett krig mot kvinnor som skrivs mycket litet om.

Kvinnor tvingas sälja sina barn för att kunna överleva och framförallt i hopp om att barnen ska få en bättre framtid. Kvinnor fängslas och torteras tills de skriver under saker den inte gjort. Kvinnor straffas för saker som män inte straffas för. Deras barn är med dem i fängelset. Jag ställer mig samma fråga som i TV-programmet. Vilken generation människor kommer att växa upp i Irak. En liten pojkes enda önskan var att bli militär så han kan skydda sin familj.

I somras var det aktuellt att skicka tillbaka kvinnor till Irak som sökt asyl i Sverige. Jag hoppas verkligen det inte längre är aktuellt.

Här finns mer om kvinnornas situation i Irak på Kvinna till kvinnas hemsida. Och här och här finns några artiklar i Expressen. Det är verkligen berättelser som griper mig ända in i hjärteroten.

Det är fruktansvärt att kvinnor fortfarande på 2000-talet behandlas som om de vore djur. Men med män som religiösa ledare tillåts kvinnorna förtryckas. Alltifrån påven till fundamentalistiska imamer.

Uppdatering: Läser nu att irakiska trupper tagit över Basra-provinsen från engelska trupper. (SvD, DN) Britterna ser det som ett stort framsteg. Men för vem? Inte för kvinnorna i alla fall. Cirka 50 kvinnor har dödats senaste tiden på grund av att de burit "fel kläder", dvs inte heltäckande slöja. Här från Ekot.
Det är talibanliknande islamiströrelse som härjar. Kvinnor ska helst inte gå i skola eller arbeta.

Hur man kan vara glad att lämna ifrån sig ett område under sådana förutsättningar är för mig ofattbart.

Match i Sandared och på Bali

Veckans sena kvällar sitter i kroppen. Lite trött är jag men idag måste det bli en lång promenad i en blek vintersol.

Hela kvällen igår tillbringade jag i Sandareds tennishall och tittade på elittennis. En spännande tillställning som dock slutade med 5-1 i förlust till Sandared. Men det var många nagelbitarstunder. Och stundtals också riktigt rolig underhållning. Trots förlusten. Strax före elva var det slut.

Världen går väl inte under av en förlorad tennismatch även om det känns bittert. Betydligt allvarligare men lika spännande var matchen som pågick på Bali vid den pågående klimatkonferensen. Skulle man komma fram till ett avtal.

Det är glädjande att USA till slut gav med sig så att det åtminstone blev en acceptabel kompromiss. Det gäller nu bara att man kommer fram till ett konkret avtal 2009. Men ändå ett steg att världens alla länder är överens om att något måste göras i tid för att rädda jorden. (SvD, DN) Men nu gäller det också att agera i de olika länderna. Prata går ju bra men det är i handling det gäller. (SvD)

För att återvända till idrotten. Diskussionen om tidig elitsatsning går vidare. Nu föreslår idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) i Stockholm att man genom att ge extra föreningsbidrag till tonåringar ska kunna hålla ungdomar kvar inom verksamheten även om de bara tränar någon gång i veckan. För att bidra till en bättre folkhälsa. Och som jag ser det också bidra till att ungdomar har någon meningsfull sysselsättning i stället för att driva på stan. (SvD)

Men både elit och bredd behövs. För att stimulera barn och ungdomar måste det finnas föredömen. Igår kväll möttes elit och bredd. De yngre ungdomarna i klubben var bollkallar och de lite äldre tjänstgjorde som linjedomare. Det gick inte att ta fel på stoltheten när de tågade in på planen tillsammans med spelarna.

För att inte tala om entusiasmen hos de äldre damerna som förra veckan satt på golvet i hallen och spelade tärning om julklappar (Efter en och halv timmes tennis förstås) nu ivrigt hejade på de som verkligen kan spela. Självklart får man inspiration. Men tröttsamt var det.

Nu ska jag i alla fall ge mig ut i solskenet.

Fredag i slow-motion

Fredagsmorgon och jag har defragmenterat min dator. Känns som om det var välbehövligt. Antingen är det bara tro eller också är det verklighet att datorn tänker snabbare.

Får väl rensa bort lite skräp också. Så kanske det går ännu fortare.

Själv tänker jag ta det lite i slow-motion idag. I eftermiddagen elittennis i Sandared. Annars inte mycket.

Klimatförhandlingarna på Bali verkar också gå i slow-motion. Få se hur de slutar. Det verkar som om det nu lagts ett kompromissförslag för att få med USA. (SvD)Visst är det viktigt att ha med USA men det är bekymmersamt att de inte inser det allvarliga i läget. Det är bra att EU verkar stå på sig.

Om inte de stora länderna tar sitt ansvar finns risken att också andra struntar i att minska utsläppen. Varför ska vi spara energi och leva sparsamt och tänka på klimatet när det ändå är en droppe i havet och andra struntar i det?

Debatten om specialidrottsträning rullar vidare. Nu är det SOK:s sportchef Glenn Östh som ger sin syn på saken. Han menar att mycket intensiv träning i tidiga år men på barnens villkor. Fattas bara annat att det skulle vara på någon annans villkor än barnens. (SvD)

Självklart ska barn få träna mycket om de vill det men det får inte bli så att det blir ett tvång eller att barnen inte hinner vara barn och syssla med annat. När man växer upp är det mycket som ska hinnas med. Grunden för resten av livet läggs.
Det får heller inte bli så att barnens kroppar blir utslitna i förtid. Eller att det blir någon sorts sorteringssystem i för tidig ålder.

Jag tycker att det är viktigt att det finns både elitidrott och breddidrott. Det ena kan inte leva utan det andra. Och jag tror Sverige är ganska unikt när det gäller föreningsverksamhet och ideellt arbete inom idrottens värld. Låt det ideella arbetet få leva kvar. En artikel tidigare i veckan handlade om fotbollsföreningen Boo där barnen sorteras ut vid nio års ålder. Eftersom det dessutom kostar 9000 för föräldrarna som får sina barn godtagna så kan man väl säga att de "köper" sig fria från att skjutsa mm. Risken finns väl också i ett sådant fall att föräldrarna inte blir lika delaktiga. Här lämnar man verkligen över fostran till någon annan. Läs här mina kommentarer till denna artikel.

Till sist.

Det är märkligt att Migrationsverket alltid vet bäst om olika oroshärdar i världen. Nu påstår man där att det trots att FN säger att konflikten i Somalia är en av de värsta i världen så pågår ingen inre väpnad konflikt. Häromsistens var det samma sak med Irak. Hur kan en myndighet i Sverige veta bättre än en världsorganisation? Otroligt. (SvD, DN)

Med sådana beslut är det inte konstigt att människor inte vill återvända efter ett avslagsbeslut. Det är helt enkelt rädda. Det må utredas hur mycket som helst hur man ska få avvisade flyktingar att återvända. Så länge som det saknas rättssäkerhet i och tilltro till asylprocessen kommer rädda människor som att de inte blivit trodda eller lyssnade på att vägra att återvända. (SvD)

Klimat och sexhandel

Kan nog inte hålla mig borta från att kommentera några av kvällens rubriker innan sängdags. I morgon får jag sova hur länge jag vill. Bara jag är i Sandared halv fyra på eftermiddagen för att hjälpa till inför kvällens final i elitserien i tennis. Fast jag kanske ska jobba lite framför datorn i morgon även om jag behöver lite vila.

Klimatmötet på Bali fortsätter nu med de politiska överläggningarna. Men det går tydligen trögt. Och jag blir bekymrad över att det finns personer som inte tror på att vi står inför något klimathot över huvud taget. Det är till att stoppa huvudet i sanden. När det finns tydliga bevis. Glaciärer som smälter. Permafrost som går ur jorden. Och börjar släppa ut koldioxid. Arktiska områden som smälter och isbjörnar som inte kan livnära sig för födan simmar ut i havet för tidigt. Alltmer våldsamma naturkatastrofer.

En liten tröst i sammanhanget är dock att Sveriges utsläpp minskar. (SvD) Orsak till detta säger Naturvårdsverket är bland annat ökad fjärrvärmeanvändning och fler dieslar och miljöbilar.

En annan fråga som berör mig är den att prostitutionen ökar enligt Socialstyrelsen (SvD). Det är sorgligt att det finns män som utnyttjar unga kvinnor genom att köpa sex. I många fall är det säkert så att kvinnorna har blivit sålda hit till Sverige. De har fått hjälp att komma till Sverige på falska premisser med löfte om jobb. Ett annat slags jobb. Och det är skrämmande att kanske vanliga familjefäder utsätter oskyldiga kvinnor för sådan förnedring. Ett citat ur rapporten

"Till exempel sade en sexsäljare intervjuad i denna kartläggning att sexköpare kan vara män som är mitt i karriären, män som har valt bort att ha förhållanden, män med småbarn eller äldre gifta män med ett avdomnat sexliv. Intervjuade sexsäljare beskriver sexköpare som allt mellan "mångmiljardärer, adelsmän, affärsmän, 'vanliga Svenssons', arbetare och 'rika tanter'"

Ja det finns även kvinnor som köper sex men de är i minoritet.

Numera säljs mycket sex via nätet. Borås är ett område där det förekommer nätprostitution enligt Socialstyrelsens rapport. Och det verkar stämma. Radio Sjuhärad i Borås gjorde en påhittad annons om en 27-åring som sålde sex. Inom det första dygnet svarade 19 män. Och inom två veckor 31 stycken.

Det är ett brott att köpa sex men tyvärr säger polisen i Göteborg som handlägger dessa ärenden att de inte hinner med. Mycket trist.

Sovdags.

Årets sista kommunfullmäktige

Så var då sista kommunfullmäktigemötet avklarat för det här året.

Det tog bara fyra timmar idag. Det verkade som debattviljan hos de flesta var ganska avslagen efter alla budgetmöten. Och de flesta av frågorna som avhandlades idag hade också diskuterats under budgetdebatten. Vissa frågor är dock oundvikligt att diskutera när sverigedemokraterna sitter i församlingen. Idag fanns två med. Ett om flyktingmottagande och ett som handlade om en korkad motion som sverigedemokraterna lagt. De tror att de som kommit till Sverige kommer att lära sig svenska språket fortare om de får komma på den fest som kommunen anordnar för nya svenska medborgare. De som inte klarar ett språktest ska inte få gå på denna fest enligt sd:s förslag.

Det är att grovt misstänkliggöra och underskatta de människor som kommit till Sverige hela långa vägen under stora umbäranden. Flyende från krig och förföljelse.

Jag tror inte incitamentet att lära sig språket är en fest utan jag tror att viljan att få ett jobb och bli delaktig i samhället är den viktigaste drivkraften. Det skulle vara intressant att se en fråga från sverigedemokraterna som förbättrar integrationen på ett konstruktivt sätt.

Sedan är jag så trött på sd:s mantra om massinvandring. Och alla andra statistiker de alltid tolkar för att den ska gynna deras egna åsikter. Kommunalrådet Lena Palmén (s) gjorde ett jättebra inlägg där hon läste högt från BRÅ:s hemsida. Om att saker och ting inte alltid är som sd låter påskina.

 

Ett litet mellanspel

Passar på att skriva några rader mellan kurs och fullmäktige. Andra för den här veckan.
Har inte hunnit tidigare. Inte ens kommentera dagens debattartikel i DN där migrationsministern anger hur han vill ha framtida asylmottagning.
Jag håller fullständigt med att man måste hitta morötter för att få de asylsökande att vilja bo någon annan stans än på de platser där det redan bor många invandrare och saknas både jobb och bostäder.
Gör en inventering av orterna i landet. Jag är övertygad om att det finns orter där det saknas arbetskraft. Jag förstår att man vill vara nära eventuella släktingar men det kanske ska finnas någon extra stimulans som gör det möjligt att åka och hälsa på.

Jag får skriva mer när jag kommer hem från fullmäktige. Det finns en del att kommentera.

Den senaste opinionsmätningen från SCB till exempel. (DN, SvD) En viss glädje att fp fortfarande är det tredje största partiet och något plus sedan maj. Men varken fp:s siffror eller alliansens i övrigt är något att hoppa högt över. Den enda trösten är att det är långt till nästa val och att oppositionen får sina siffror på att inte göra eller säga något. Åtminstone väldigt lite i alla fall.

Nu är det bäst jag rusar till fullmäktige.

Fullmäktige dag tre

Nyss hemkommen från tredje dagens budgetfullmäktige. Idag höll vi "bara" på fem och en halv timme. Totalt blir det väl en budgetdebatt på ungefär 30 timmar. Fullständigt vansinnigt.

Trots de många timmarna idag var debatten ganska avslagen. Och då var det ändå de mjuka nämnderna, kommundelsnämnderna och socialnämnden som diskuterades.

Något som nästan inte alls diskuterades var äldreomsorgen. Inom kommundelarna var det i huvudsak skola och barnomsorg som diskuterades. Såvitt jag kan minnas i alla fall.

Sedan kom ju förstås alla voteringar. På punkter i (s) och (v) budgetar där vi egentligen tycker precis som de. I olika textförslag. Men ändå röstar vi emot. Till exempel vill majoriteten ha både öppna förskolor och familjecentraler i varje kommundel. Men i vårt alternativ står det att vårt mål är. I S-budgeten att vi "ska" ha. Hårklyveri med ord. Så det blir nej till sossarnas förslag vid voteringen.

Och vem vill ha kö till barnomsorgen? Även detta voterades det om.
Tack och lov att vi har en ny fin voteringsanläggning. Där även ersättarna har rätt att begära ordet.

Faktiskt kom förslaget om ersättarnas yttranderätt en gång i tiden från mig. Fp skrev en motion och sedan genomfördes möjligheten vid en förhandling inför valet 2002.

Nåväl nu är det bara att ladda om inför torsdagen då nästa ordinarie kommunfullmäktigemöte går av stapeln.

Men först några möten i morgon.

Hässleringen

I morse när jag vaknade var jag tämligen trött. Hade svårt att somna och vaknade tidigt.

Men tröttheten gick snart över. Jag deltog i ett morgonmöte med inblandade i Hässleringen i vår kommundel. Ett projekt inom det urbana utvecklingsarbetet, tidigare Storstadssatsningen.

Så många eldsjälar som berättade om sin del i det arbete som pågår på Hässleholmen för att förbättra för de boende där inom många områden.

Två ungdomar från ett nystartat ungdomsråd berättade vad de ville göra med sin stadsdel. För att få slut på fördomar och negativa attityder. Och för att stärka självförtroendet och kunskapen hos de ungdomar som bor här.

Ett projekt som ska skapa kontakt mellan studerande vid högskolan elever i vid Fjärdingsskolan i åldrarna 8-12 år. För att skapa goda förebilder och för att på sikt bredda rekryteringen till högre studier.

Trygghetsvandringar där alla berörda finns med. Öppen skola där föräldrar och barn träffas efter skoltid och gör aktiviteter tillsammans.

Ett planerat brottsförebyggande råd.

Ett projekt för att öka möjligheten för de som idag saknar arbete att komma in på arbetsmarknaden är också på gång. Jätteviktigt.

Och en hel del mer.
Det känns positivt att det händer så mycket på området som idag är ett av de områden som har negativ klang på många håll. Visst finns det problem och det är inget som ska sopas under mattan. Men det finns också många positiva krafter som jobbar för en förbättring. Dessa krafter måste få stöd från alla håll.

Lite fakta:

Hässleringen består av fem målområden.

Ökad förvärvsfrekvens och minskat försörjningsstöd
Språkutveckling och skolresultat
Attraktiva och trygga stadsdelar
Demokrati och delaktighet
Folkhälsa
Ökad tillväxt

Mer om det urbana utvecklingsarbetet finns att läsa här och mer om Hässleringen här.

Barn ska inte tvingas

Barn ska röra på sig. Det tror jag nästan alla är överens om. Men hur det ska gå till finns det delade meningar om.

Det som idag beskrivs i SvD om fotbollsklubben Boo som sorterar ut barn redan i 9-årsåldern för att specialtränas känns åtminstone för mig väldigt fel. Och jag förstår de föräldrar som tar sina barn från klubben. Det hela är också förenat med kostnader enligt artikeln. Så alla föräldrar har inte råd.

Barn måste få en chans att vara barn. Och de måste ges möjlighet att pröva på flera idrotter inom de bestämmer sig för en. Jag tror också att de barn som pressas hårt tidigt riskerar att sluta helt om de inte blir tillräckligt bra.

Och man kan gå miste om en talang som dyker upp senare i livet, när han eller hon som sorterades bort i unga år utvecklats, kanske både kroppsligt och själsligt.

Jag tycker självklart det ska finnas både elit- och breddsatsning men elitsatsningen måste påbörjas senare i livet. När ungdomen själv kan ta ställning och inte påverkas av tvingande föräldrar som ser en ny Zlatan i sin son eller Marta i sin dotter. Jag har sett en hel del skrikande och rytande föräldrar inom tennisen. Och därmed gråtande barn.

Det får inte vara så. Om man inte tycker att det är roligt att träna (i alla fall oftast) och tävla ska ingen tvinga en till det.

Kuba ingen demokrati precis

Hur kan någon tycka att ett land som sätter unga kvinnor i husarrest och fråntar dem deras pass och visum är ett bra land? Men tyvärr finns det även människor här i Sverige som tycker att Kuba är drömmarnas land.

Kvinnorna som är medlemmar i liberala ungdomsförbundet deltog i en demonstration tillsammans med kubanska kvinnor vars män fängslats på grund av deras politiska aktiviteter. (SvD)

Folkpartiet och dess biståndsorganisation SILC har jobbat för demokrati och mänskliga rättigheter på Kuba länge. Silc är en liberal stiftelse som arbetar med demokratibistånd. Med mål att stärka organisationer och personer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.
Tillsammans med KIC, kristdemokraternas motsvarande organisation, drivs Kubafonden för att stötta fångar och deras familjer på Kuba som fängslats på grund av deras engagemang för demokrati. Här finns mer information om Kubafonden och här mer om Kuba.

Heder åt kvinnorna som kämpar för mänskliga rättigheter. Och Kuba måste släppa dem genast.

Instämmer i ledarbloggen på SvD.

" De krampaktiga försöken att stävja framväxten av en opposition är ett flagrant brott mot de mänskliga rättigheterna. Att kommunisterna känner sig hotade av liberala svenskar i tjugoårsåldern understryker enbart hur tydligt det är att de är medvetna om att klockan snart klämtar för diktaturen."

Shopping till varje pris

Har egentligen inte tid att skriva just nu men jag råkade gå in på SvD och läsa om mamman som köper kläder till sig och sina små barn för mellan 5000 och 10000 kronor per månad. När det finns människor som inte har råd att köpa för den summan ens per år.

Och att köpa 4 barnvagnar till ett barn bara för att man hela tiden hittar bättre. Det finns de som inte har råd med en.

Och att ägna tiden med barnen åt att gå på stan och handla i stället för att "ha tråkigt hemma".

Det vore väl bättre att ta hand om barnen och se till att de får upplevelser som passar dem i stället för att gå och shoppa och fika med andra lediga mammor. Visst det måste också vara tillåtet att umgås med andra mammor.

Och den shoppande mamman kanske låter barnen få sin del också. Och att det är tillåtet att kladda på Gant-tröjan. Hoppas jag i alla fall för barnens skull.

Jag kan inte hjälpa att jag blir illa berörd när jag läser en sådan här artikel. Jag missunnar ingen att ha gott om pengar och kunna lägga ut dessa på kläder. Men på något sätt är det attityden. Att man inte är medveten om att det finns andra människor som knappt kan unna sig och sina barn några kläder alls, än mindre semesterresor, ens inom Sverige.

Och att erkänna att det finns en modehysteri i skolan som gör att barn som inte har märkeskläder blir mobbade är att vika sig. I stället för att stå upp för att kläder inte är så viktigt så ser man till att inte ens egna barn faller på det utan bidrar till hysterin.

Och sedan att det beror på kläderna om man syns eller inte. Det måste väl vara bättre att synas genom att åstadkomma något bra. Till exempel för andra människor.

Men det framgår ju inte av artikeln. Shoppingmamman kanske gör det också.

Sedan finns det ju många andra aspekter. Visst gör handel att hjulen rullar men det bidrar också till miljöförstöringen och klimatförsämring. Men det är ju en annan historia. Eller?

Trafiksäkerhet på tapeten

Det är mörkt ute nu. Verkligen. Trots att klockan är över åtta så är det kolsvart utanför fönstret. Men om bara några dagar, ja, lite mer än en vecka, så vänder det och vi går mot ljusare tider. Känns hoppfullt. Tillsammans med ljuset kommer också tulpanerna. Något som jag inte kan vara utan när våren börjar närma sig.
Nåväl. Det ska bli jul först. Och allra först en intensiv vecka på mötesfronten. Och en hel del jobb som fått vänta tidigare.

Dessutom får jag inte missa finalen i Elitserien i tennis i Sandared på fredag. Barnbarns födelsedagskalas bidrog till att jag inte kunde se semifinalen igår när de lyckades ta sig till finalen. (BT)
Ett stort grattis till Sandareds TK.

Några kommentarer om dagens händelser hinner jag dock med.

I lördags blev en mormor och hennes barnbarn överkörda av en bilist på ett övergångsställe. (SvD) Enligt en undersökning från VTI, Väg och transportforskningsinstitutet, har antalet fotgängare som skadats svårt när de blivit påkörda på övergångsställen ökat med mellan 5 och 10 procent sedan lagen om att bilar måste stanna för fotgängare infördes.
NTF – Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, har statistik på att minst tio personer dödats vid övergångsställen hittills i år.

Självklart är det så att det är viktigt med lägre hastigheter vid övergångsställen. Men bevare oss från fler gupp som NTF föreslår enligt DN. Men gärna hastighetsbegränsning. Och blinkande skyltar som talar om att du kör för fort.

Sedan tycker jag att den som tänker gå över en gata ändå måste göra det som vi alla som är lite äldre, och som mina barnbarn, 4 och 6 år, kan. Titta först åt vänster sedan åt höger och sedan åt vänster igen. Eller om det nu var tvärtom. Det viktigaste är att man tittar åt båda hållen och inte bara kliver rakt ut i gatan. I synnerhet vintertid när det kan vara svårt för bilister att stanna ens i 30 km hastighet. Även en fotgängare har ett ansvar.

Men hur ska man göra när folk går ut i gatan trots att det inte finns övergångsställe? I mörker och utan reflexer.
Det händer nästan varje gång jag passerar Fjärdingsskolan på Hässleholmen på morgonen. Någon har bråttom till bussen. Det finns en tunnel under vägen men många utnyttjar inte denna av olika orsaker. En bättring är på väg ryktas det. Men det löser nog inte problemet. Det kommer att springa folk över vägen ändå om inget annat görs. Staket mitt i vägen eller åtminstone hastighetsbegränsning. Med blinkade skyltar som säger att "Du kör för fort". Ska någon behöva bli påkörd innan något händer.
Varför är det ingen hastighetsbegränsning? Vägen går ju faktiskt utanför en skola.

Mer trafik.

Vägverket vill ha en GPS-mottagare som talar om var och när och hur du befinner dig, dvs hur fort du kör. Belöningen ska bli sänkta försäkringspremier om du kör lagenligt. Vägverket framhåller dock att det inte är fråga om central övervakning utan att det krävs manuell avläsning och att det är en frivillig möjlighet. (SvD)

Med sådana premisser kan det väl vara ett positivt förslag. Att själv kunna påverka sina försäkringspremier. Skulle säkert bidra till att sänka hastigheten. Åtminstone hos en del.

Nej tack till operation dörrknackning

Det knastrar inte längre under fötterna på köksgolvet. Det vill säga jag har farit fram med dammsugaren. Äntligen. Det är inte jättestädat men det går att ta sig fram i huset numera. Får väl lägga in ett kol till jul. När jag har mera tid.
Den här veckan är det visserligen bara en halvdags kurs men en hel del arbete ändå och möten varenda kväll. Och sena lär väl fullmäktigemötena bli.

Idag är det i alla fall firandet av mittemellan barnbarnet som gäller. Elittennis i Sandared får vara liksom den stora julmarknaden på Åhaga, som brukar vara trevlig.

Och inte heller tänker jag gå ut och knacka dörr som vänsterpartiledaren Lars Ohly tänker göra. (SvD) Visst är det viktigt med direktkontakt med medborgarna men jag har inte riktigt anammat idén att gå och ringa på hemma hos folk. Jag tycker att i sitt hem ska man kunna få vara i fred utan att någon kommer och prackar på en någon åsikt.
Apropå det. Jag har ännu inte kommit mig för att ringa Nix så jag får fortfarande telefonsamtal hem från enträgna säljare som jag aldrig träffat i hela mitt och som undrar hur jag mår och hur min dag är och varför jag inte vill köpa just det han erbjuder. Eller vilken annan leverantör jag har idag. Det ska han eller hon rent ut sagt skita i.

Åter till operation dörrknackning. Förutom att jag inte vill att någon ska komma hem till mig och fråga vad jag tycker så finns det också uppenbara risker. Med tanke på hur äldre (och även andra) idag blir lurade att öppna dörren. Hur ska han eller hon veta vilka avsikter den som ringer på har. Om det är en politiker som vill sälja sitt budskap eller en skojare som vill stjäla pengar. (Ok. Jag vet att det finns de som tycker att politiker är skojare. )

Däremot är det viktigt att träffa medborgarna på gator och torg och på alla andra platser där människor finns. Och våga ta diskussionen. Även om det är obehagliga beslut som diskuteras.

Och flygblad är också ok.

Demonstrationer och bananer

Även denna dag har gått i ett enda fläng. Först med pepparkakor och kampanjmaterial på Hässletorg. Sedan snabbt hem för att packa väskan inför eftermiddagens och kvällens begivenhet tillsammans med damerna i Sandareds tennisklubb. Först några timmars tennisspel och sedan julmat och sånger och julklappsutdelning. Eller rättare sagt lottning med hjälp av tärning. Jättekul som vanligt.

Jag tror att vi är ett mycket ovanligt gäng som träffas. Alla bjuder på sig själva och ingen är rädd för att göra bort sig. Man brukar säga att ett skratt förlänger livet. Vi la nog till åtskilliga år till våra liv i kväll.

Lika roligt är det inte överallt i vårt avlånga land. Demonstrationerna blev trots allt av i Salem utanför Stockholm. Trots att polisens tillstånd överklagats till länsrätten och länsrätten lagt tillståndet på is så valde kammarrätten att ändå tillåta demonstrationerna av nazister och antirasister på vänsterkanten. Med förstörelse, bränder och en mängd omhändertagna som resultat. Om man ska tro media så var det de vänsterextrema som orsakade den största förödelsen. (SvD, DN)
Med vetskap om vad som hänt tidigare år borde polisen inte gett tillstånd till demonstrationerna. I det här fallet är det nog medborgarnas säkerhet som ska gå i första hand. Även om jag inser att det är ett stort steg att inskränka yttrande- och mötesfriheten.

Men det är beklagligt att det ska behövas så stora polisresurser för att någon ska få genomföra en lagstiftad rättighet.

Jag tycker hemskt illa om nazistiska och andra högerextrema åsikter. Och jag hade gärna sett att de inte demonstrerat över huvud taget . Men de motverkas inte genom att andra grupper begår kriminella handlingar. I stället gäller det att slå hål på de myter som de högerextrema grupperna för fram.

Det är inte heller särskilt roligt att läsa om hur arbetare vid bananplantager behandlas. (SvD)Hur kvinnor tvingas ha sex med arbetsledare för att få jobb och långa arbetsdagar. Hoppas att man verkligen går till botten med detta för att få det bekräftat eller dementerat. Och att åtminstone svenska konsumenter vägrar köpa bananer från Dole eller Chiquita som tydligen är de största bovarna. Själv köper jag alltid kravbananer eller helst rättvisemärkta. Förhoppningsvis jobbar bananarbetarna på de plantager som odlar kravmärkt eller rättvisemärkt under rimliga villkor. Sedan får jag "kli" i munnen när jag äter banan så jag avstår helst från banan över huvudtaget.

Barn som far illa

Även om jag nog kanske borde åka och införskaffa födelsedagspresenten till barnbarnet och börja städa måste jag nog ändå kommentera några av dagens rubriker.

Jag blir mycket illa berörd när jag läser om början på rättegången mot de fem pojkar som misshandlade en annan pojke till döds. (SvD, DN)

Jag har så svårt att förstå hur det kan gå så långt så att fem man står och sparkar på en annan människa tills denne får så allvarliga skador att han avlider. Det är för mig fullständigt ofattbart. Att en människa kan vara sjuk och begå våldsdåd kan vara förståeligt men att fem personer som befinner sig på samma plats begår ett vansinnesdåd förstår jag inte. Vad rör sig i huvudet på killarna? Är det grupptryck? Det är bara frågetecken för mig. Jag kan inte tro att någon är i grunden så ofattbart ond.

Ett skäl till att någon beter sig på ett ofattbart sätt är kanske att man själv farit illa som barn. Därmed inte sagt att det skulle ha varit så i det nämnda fallet.

En forskare, Madeleine Cocozzas, har konstaterat att fyra av tio anmälningar om barn som far illa avskrivs nästan direkt trots att det finns allvarliga misstankar om missförhållanden. (SvD)

Det är skrämmande siffror. Och jag håller med Coccozzas att det är fel att unga nyutexminerade socionomer kan få hand om så allvarliga fall utan specialkompetens.

Det är bra att det nu blir en utredning om hur socialtjänsten kan hjälpa utsatta barn utan medgivande från föräldrarna. Det måste finnas en möjlighet för barn med föräldrar som inte kan ta hand om dem att få hjälp. En psykiskt sjuk förälder eller en missbrukande förälder ser kanske inte alltid sitt barns bästa. Eller tror att de kan ta hand om sina barn.

Det är dock oerhört viktigt att man inte kränker människor. Vare sig föräldrarna eller barnen. Men barnens bästa måste komma i första rummet.

Mer om barn. Som inte är barn längre. Det handlar förstås om historien om unga flickor som var 13-14 år under 70-talet och som utnyttjades som prostituerade. Jag har ingen uppfattning om vad som är sant eller osant i historien. (SvD) Vilka som utnyttjade dem. Om det var politiker eller bara "vanliga" familjefäder som behövde en "dessert" efter en affärsmiddag.

Oavsett vilket är det oacceptabelt att barn utnyttjades på detta sätt och det är bra att JK ändå undersöker varför det inte väcktes åtal för "otukt med barn", som det hette på den tiden. (SvD)

Kommundelarnas vara eller inte vara

En lugn och skön morgon. Den första på riktigt länge. Ingen kurs och inget möte.

Men jag har förstås ändå en hel del att ta tag i. Städa. Dammet stiger upp till fotknölarna efter flera mycket intensiva veckor utan tid till att städa. Födelsedagspresent till barnbarnet ska inhandlas. Plus en massa annat som inte hunnits med.

Och skriva blogg i lugn och ro. Det har varit dåligt med det sista tiden. Några hastigt nedkrafsade rader har varit det som gällt.

Lokalt har diskussionen om kommundelar fått fart. Borås är en av få städer som har kommundelar kvar. Tanken med kommundelar är god. Att politikerna och besluten ska komma närmare invånarna. Men det är ändå så att det finns en gemensam kaka inom kommunen som ska delas på något sätt. Och alltid blir det någon som känner sig förfördelad.

Jag tror att det är rätt fokus som man går in i när man nu ska utreda hur organisationen ska se ut. Att se till medborgarnas bästa. Där man får mest och bäst service för pengarna. Sedan är det ointressant hur organisationen ser ut. Det är viktigt att varenda sten vänds.
Sedan kan jag tycka att det inte är fel att under tiden utnyttja möjligheter till samverkan mellan kommundelar för att åstadkomma effektivitetsvinster och minska kostnaden för skattebetalarna. Och framförallt dela med sig av erfarenheter. Men eftersom (s) inte vill ha några som helst förändringar i den nuvarande organisationen under resten av mandatperioden så stoppar det alla förslag till förbättringar. (BT)
Det är lite tråkigt att det tydligen inte blir något av med en samverkan inom skolan mellan Brämhults och Dalsjöfors kommundelar med gemensam ansvarig. Jag tror att det kunde ha medfört utveckling för båda kommundelarna. Och sparat en del kostnader.

Utan att föregå utredningen har jag dock en synpunkt att det vore bra om introduktion av nyanlända till Sverige inte finns på socialnämndens bord. Det sänder alldeles fel signaler. Visst behöver de nyanlända stöd och hjälp i början. Men det ska vara stöd och hjälp så att de snabbt kommer in i samhället. Och får ett arbete i stället för att leva på socialbidrag.

Juleljusen får brinna

Skulle egentligen befinna mig i sängen nu men kan inte låta bli att skriva några rader igen om rektorn som fick ge sig. (SvD, SvD1)

Det vill säga det är numera fritt fram för både Tusen tända juleljus och avslutning i kyrkan.

Som jag skrev häromdagen: Det gäller att se saken från dess rätta sida. Den som inte tror på det religiösa budskapet kan ändå se det som en tradition värd att bevaras.

I vår stressade och jäktade tid behöver vi dessutom en stunds stillhet och eftertanke. Och det behövs verkligen tändas många ljus över en värld som lever under hot från krig, förstörelse och klimat.

Mer jämställt inom politiken

Hinner nog några rader innan det är dags att åka till Göteborg. Känner mig lite trött. Igår var jag så trött så jag fick ta en liten lur mitt på dagen. Det är inte bra för dygnsrytmen. Ok. Jag blev pigg så ja kunde arbeta men å andra sidan hade jag svårt att sova när jag skulle.

Men kaffet har gjort sitt och duschen gör resten. Slipper jag sedan köer i Göteborg så kan det bli en bra dag med Office 2007.

Bland dagens nyheter kan läsas att moderaterna ska ha hälften kvinnor på de fyra första platserna på EU-parlamentslistan. (SvD) Det kan säkert fungera bra i ett val där kandidater kommer från hela landet. Annars är jag i grunden mot kvotering. Det är viktigt att det blir fler kvinnor i politiken men vi ska inte väljas bara på grund av att vi är kvinnor.
Till sist är det kompetensen som ska avgöra. Sedan finns det mycket som kan göras för att göra den politiska världen mer kvinnovänlig så att det finns kvinnor som vill ställa upp.

Det gäller både sammträdesformer (Borås budgetmöten är ju ett skräckexempel) men också attityder. Männen måste också släppa in kvinnor i sin lilla interna cirkel. De allra flesta tyr sig till sina likar. Det vore konstigt om det skulle vara annorlunda i det politiska livet.
Eftersom det idag är flest män som sitter på de viktigaste posterna ligger ett stort ansvar på dessa att låta även kvinnor vara med. Inte bara som "kuttersmycken" utan också med reell makt.

Inga tända julejus

Har egentligen inte tid att skriva just nu men när jag läser om en skola i Blekinge där rektorn inte ens vill att det ska sjungas sånger om tomten än mindre de gamla vanliga julsångerna blir jag riktigt upprörd. (SvD)

Visst. Jag vet att skolan ska vara neutral när det gäller religion. Men ingen har sagt att vi ska skrota alla våra gamla traditioner. Om man nu inte tror på det kristna budskapet kan man väl se skolavslutningar med Den blomstertid nu kommer och Nu tändas tusen juleljus som en fin tradition värd att bevara.

Vi har alldeles för få traditioner kvar.

Och hur man ska kunna sjunga julsånger utan tomteinnehåll är för mig en gåta. Jag förmodar att rektorn som vill skrota sångerna också skrotar julklappar och gran och allt annat. I annat fall är han inkonsekvent. Julklappar kommer ju med tomten. Eller?

Omtänk i vård och drivmedel

Igår var nog första dagen på jättelänge som jag inte skrev något alls på bloggen. Det kändes lite tomt men jag höll på med olika förberedelser hela dagen förutom det traditionella kyrkobesöket första advent. Sedan fanns det ingen inspiration och kreativitet kvar.
Egentligen har jag inte tid nu heller. Ska strax iväg och kursa. Men jag kunde inte motstå att kommentera kristdemokraternas senaste utspel.

Att i stället som de förespråkade i valet att momsen på bensin skulle sänkas vill man nu höja bensinskatten. Sent ska syndaren vakna. (DN, Svd)
Att den föreslagna momssänkningen inte ens var praktiskt genomförbar enligt EU-regler bekymrade inte kd det minsta. Men de fick säkert en hel del röster på detta. Och fp som inte ville sänka bensinskatten fick utstå en hel del spott och spe för detta.

Men det är klokt att satsa på skatten. Tyvärr drabbar det mig och alla andra som måste åka en bit för att jobba men ett högre reseavdrag kan kompensera detta. Arbetsresor måste gå "skadesfria" eftersom de i en del fall är oundvikliga om det är arbetslinjen som ska gälla. Sedan kan man självklart diskutera var gränsen går samhällsekonomiskt och miljömässigthur långt man ska behöva resa.
Och moderaterna lägger om sin vårdpolitik. (DN) Det är inte ägandeformen numer som är den viktigaste utan kvalitén på vården. I och för sig också ett välkommet beslut men det är skrämmande om man tidigare fullständigt struntat i kvalitétstänkande och bara sett till ägarfrågan.
Självklart är det så att det är kvalitén som är det viktigaste. Man ska inte privatisera och sälja ut bara för säljandets egen skull utan för att det är bäst för alla parter. för inget säger att en privat vårdgivare är bättre men inget säger heller tvärtom.

Världsaidsdagen

När jag i förra inlägget i bloggen kollad "i-kanten" nyheterna hittade jag en som handlar om att den kinesiska polisen ska sluta gripa kvinnor som har kondomer på sig. Man har använt kondomerna som bevis för att kvinnan är prostituerad. Anledningen till att man nu ska se annorlunda på saken är den pågående kampanjen för att bekämpa spridningen av aids och HIV. (DN)

Blev då påmind om att det är aids-dagen idag. Och insåg att jag inte bara kunde hålla mig till "i-kanten" nyheter. Det finns ett angeläget ämne att påminna om idag.
I ett reportage i SvD berättar Ophelia Haanyama Ørum om sitt liv i hiv-epidemins skugga. Hade hon inte testat sig i tid hade hon inte levt idag. Tack vare bromsmediciner. En tankeväckande artikel.
Sverige har idag 4 300 kända fall. Och antalet fall ökar. Enligt överläkare Anders Blaxhult vid Smittskyddsinstitutet (SvD) så beror ökning av hiv och andra sexuellt överförda sjukdomar bland annat på att människor tar större risker i sitt sexliv. Särskilt bland unga. Det kan ha att göra med att sexualundervisningen i skolorna varit eftersatt. Något som nu förbättras.

Jag kan självklart inte heller låta bli att minnas mitt, och fyra andra kvinnliga riksdagsledamöters, besök i Indien 2003 där vi bland annat besökte ett litet aidssjukhus som drevs med frivilliga medel.
Det är möjligt att inställningen är annorlunda nu men då ville politikerna inte kännas vid att det fanns ett aids-problem. En uttryckte sig ungefär som att en aids-epidemi var ett sätt för "högre makter" att motverka att vi blev för många människor på jorden.

På det lilla sjuhuset träffade vi föreståndaren som själv var hiv-positiv men haft turen att få tillgång till bromsmediciner. Något som inte alla hade råd och tillgång till. Samtidigt som vi talade med honom låg hans bäste vän död i källaren. Han hade dött i aids under natten. Det var ett omskakande besök på sjukhuset. Vi träffade flera unga kvinnor. Men den jag kommer ihåg mest är den lilla flickan på bilden som blev överlycklig när hon fick klistermärken att klistra på sitt gipsade ben.

Jag vet inte hur många som idag lever av dem vi träffade där. Men det var ett besök som jag aldrig kommer att glömma.

När jag tänker på hur påven och andra motverkar användning av preventivmedel som kondomer blir jag rosenrasande. Även om det kanske inte räddar alla skulle det kunna rädda många.