måndag 12 februari 2018

Sätt stopp för vänsterns jakt på välfärdsföretagen

Nu är det nog dags att börja blogga igen. Valrörelsen är igång och att skriva ner det som retar upp en är ett bra sätt att undvika hjärtinfarkt.  Idag behövdes det till exempel.
Vänsterpartiet förnekar sig aldrig. Nu är jakten på vinster i välfärden igång igen.
Självklart ska de skattepengar som avsätts till vård och omsorg gå till denna. Men ett företag kan inte gå runt utan att redovisa vinst. Däremot tillåts verksamhet i kommunal regi  gå med hur mycket förluster som helst.
Enligt många experter inom ekonomi skulle det framlagda förslaget, på grund av hur förslaget är utformat, bidra till att många företag som idag bedriver äldreomsorg eller fristående skolor eller personlig assistans tvingas lägga ner. Förmodligen kan enbart de största bolagen överleva. De mindre företagen som driver hemtjänst, äldreboenden, vårdcentraler, skolor eller personlig assistans skulle försvinna. Många med särskilt profilerad verksamhet.

Även de organisationer inom idéburen sektor som bedriver välfärdstjänster är kritiska till vinsttak och menar att även deras verksamheter skulle tvingas lägga ner.
Det som ska vara avgörande är kvalitén. 
Det påstås att personalen har sämre villkor hos de privata utförarna. Men det stämmer inte enligt många undersökningar. Självklart ska kommunen vara en av utförarna inom äldreomsorgen och andra välfärdstjänster men inte den enda. Det är genom konkurrens och valfrihet som verksamheter blir bättre. Både för dem som använder tjänsterna och för dem som jobbar i verksamheten.
Idag är det så att privata utförare måste kunna påvisa att verksamheten drivs med kvalitet. Det behöver inte de kommunala utförarna. Trots att riksdagen gett ett uppdrag till regeringen att även offentligt drivna verksamheter ska kvalitetskontrolleras så vägrar regeringen att införa ett sådant förslag. Det ska vara kvalitetskontroll på alla verksamheter oavsett utförare.
En dålig verksamhet kan inte överleva. Välfärdsföretagen precis som alla andra företag måste tillhandahålla tjänster som kunder eller omsorgstagare  är nöjda med annars är det bara att lägga ner.  För kommunen är det bara att höja skatten för att få  mer pengar. Frågan blir också vem som ska ta över den verksamhet som idag bedrivs av privata utförare när dessa går i konkurs.
Stoppa förslaget i papperskorgen. 
PS. Den vinst som ska vara tillåten är kopplad till hur mycket pengar man satsat i till exempel byggnader och annat man kan ta på. De verksamheter det handlar om kanske hyr lokaler. Det är personer som sköter verksamheten. Därför är det mindre företag som råkar mest illa ut med förslaget och som måste slå igen först. Då vill det till att kommunen står redo. Vilket jag betvivlar att den är. Åtminstone i Borås. Där finns mycket att ta tag i redan som det är. Med en vänsterpartist i täten. 
Sa någon något om att kasta sten i glashus. 

onsdag 15 november 2017

Jag kandiderar till riksdagen igen

Elva år har gått sedan jag fick packa ihop mina papper och saker och lämna riksdagsarbetet. Det var ingen rolig dag men snart var jag engagerad i kommunpolitik igen och under de år som gått har jag varit med och påverkat Borås kommunpolitik en hel del. Nu känner jag det är dags igen att kandidera för ännu en mandatperiod i riksdagen. Jag har mer att ge.
När mänskliga rättigheter sätts åt sidan och samhällsklimatet blivit allt hårdare behövs motkrafter. Jag vill vara en sådan motkraft. Frihet, valfrihet och trygghet är mina värdeord.
Människor måste ha frihet att leva sina liv som de själva vill så länge inte någon annans frihet begränsas. En frihet är att ha ett jobb. Det behövs bra villkor för företagande. Väl fungerande och växande företag skapar jobb och ökade skatteintäkter. Detta ger möjlighet till en bra skola och gamla och personer med funktionsnedsättning får goda livsvillkor. En annan frihet är att få älska och umgås med vem man vill. Hbtq-personers rättigheter måste förbättras. Flickor och pojkar som lever i hederskulturer måste få sina rättigheter att leva sina egna liv utan kontrollerande omgivning. LSS måste åter bli som det var tänkt. 
Med de utmaningar som samhället står inför idag måste också civilsamhället vara delaktig i samhällsutvecklingen.  
Kort sagt. Mänskliga rättigheter måste alltid råda.
Idag börjar den rådgivande omröstningen till valet. Jag lämnade kvar en sak i förvar hos en riksdagskollega när jag lämnade riksdagen, en tulpanvas. Det är dags att återta den. 

lördag 11 november 2017

Äntligen börjar Borås tala om hedersvåld och förtryck

Politik är en tålamodsprövande verksamhet. Men med tjat och ihärdighet blir det ofta resultat. Ett sådant resultat upplevde jag igår när det anordnades en konferens i Borås stad kring hedersvåld och förtryck med över 300 deltagare. Redan 2014 motionerade jag till kommunfullmäktige att en resurs skulle tillsättas för att samordna arbetet mot hedersvåld  och förtryck. Nu kommer en sådan tjänst att tillsättas. 
Det är en viktig tjänst som behövs. Det handlar om att alla ska kunna leva sina liv som de själva vill. Flickor ska kunna umgås med vem de vill och deras bröder ska inte behöva ärärövervaka dem. HBTQ-personer ska också kunna älska vem hen vill. Därför är jag ganska nöjd nu. Mycket tjat i fullmäktige och sociala medier har det blivit men det har varit värt det. 
Detta omnämns också i ledaren i Borås tidning.

"Ett i Borås känt uttryck för oviljan att ta i detta jämställdhetshinder har varit de rödgrönas bromsande av Liberalernas flera år gamla förslag om att tillsätta en särskild heltidsanställd expertfunktion för att samordna kommunens arbete mot hedersförtryck. Men droppen har som bekant urholkat stenen, och nu finns funktionen med i de styrandes budgetförslag för 2018. Bra. 

Tjatandet har säkert också spelat en roll för att den konferens om hedersvåld- och förtryck som kommunen (nya CKS-enheten och arbetslivsförvaltningen) tillsammans med länsstyrelsen och Svenska kyrkan arrangerade under gårdagen med över 300 deltagare. "

Här hela ledarartikeln.

Här också en artikel där jag uttalar mig om den nya tjänsten. 

torsdag 27 april 2017

Enkel fråga om tunnlarna på Hässleholmen

Ställer idag en enkel fråga i kommunfullmäktige

Enkel fråga till ordförande i Kulturnämnden Sara Andersson

Utsmyckning av tunnlar på Hässleholmen
Runt omkring i Borås finns tunnlar under gator och vägar. Ofta är de inte särskilt vackra. Många är dåligt upplysta och/eller undanskymda. De är inte direkt inbjudande att gå igenom. Diskussion pågår kontinuerligt om hur man ska göra tunnlarna mer attraktiva så att de också används i större utsträckning. Lampor byts och buskage tas bort men det är dags att göra något mer.
I februari 2014 bifölls en motion från Liberalerna som innebär att tunnlar på Hässleholmen ska utsmyckas med teckningar och annan typ av gatukonst. I motionen föreslås att  barn och ungdomar ska vara delaktiga i utsmyckningen. Genom att göra barn och unga delaktiga i utformningen av sin miljö kan dessa känna större ansvar att hålla sin omgivning ren och snygg. Dessutom kan tunnlarna locka till sig besökare som inte bor på området. Det kan bidra till att statusen på Hässleholmen lyfts.
Kulturnämnden fick uppdraget att genomföra projektet under förutsättning att det fanns extern finansiering. Till exempel från Västra Götalandsregionen.
Nu har det gått tre år och tunnlarna är fortfarande lika grå och trista. Snart kommer ett sommarlov då många unga saknar sysselsättning. Att använda sommarlovet till att genomföra projektet skulle passa bra.
Min fråga är
Kommer projektet att genomföras och i så fall när?

Anne-Marie Ekström, Liberalerna

Ett exempel som var inspirationen från en tunnel i Borås vänort Vejle i Danmark


onsdag 15 februari 2017

På vilka sätt omformar den moderna tekniken landskapsbilden? (1943)

Jag har hittat min mammas uppsatsbok från 1942-43. Det var då brinnande krig utanför Sveriges gränser och min mamma var 18 år och gick på handelsskola. Trots att mina morföräldrar tillhörde arbetarklass, morfar skogsarbetare och mormor hemmafru, lät de min mamma studera. Ovanligt på den tiden.
Tänker lägga ut några av uppsatserna. Det är intressant att se hur man som ung tänkte på den tiden.

Börjar med den tekniska utvecklingen. Lite intressant att jämföra med det som händer idag inom den digitala revolutionen. Samtidigt innehåller uppsatsen en fundering kring rikets allvarliga situation 1943.

"På vilka sätt omformar den moderna tekniken landskapsbilden? (Skrivet 1943)

Om man ser på en bild av ett landskap, sådant det var för exempelvis 150 år sedan och jämför denna med samma landskap i nuvarande tid, finner man att betydande förändringar ha ägt rum. Vad är det som har åstadkommit detta, frågar man sig. Det är den moderna tekniken, som har satt sin prägel på landskapet. Men på vad sätt sker detta.
De moderna uppfinningar som människan har gjort, ha i hög grad bidragit till att ge landskapet ett annat utseende. Om man tänker på alla telegraf- och telefonlinjer, som går fram genom bygderna, så åstadkomma ju de tillsammans med kraftledningarna, att man får det intrycket, att människan med sin uppfinningsrikedom faktiskt kan omvandla naturens utseende.
Men också på andra sätt omformas landskapsbilden av den moderna tekniken. Exempelvis på byggnadskonstens område ha stora framsteg gjorts. Forna tiders kojor och ryggåsstugor ha ersatts av funkishus. Många gånger har kanske landskapet i någon mån förfulats av dessa fyrkantiga lådhus som ha undanträngt de idylliska röda stugorna. Men tiden har krav på komfort i alla avseenden och tar ej hänsyn till att det rent idylliska kanske försvinner.
Om man färdas fram genom ett landskap, så märker man också på andra förändringar den moderna teknikens framsteg. De förr mycket krokiga och backiga vägarna ha byggts om och ersatts av raka, jämna och asfalterade körbanor. Framrusande bilar, bussar och cyklar ge landskapet en livlig prägel. Även i de största obygderna gå järnvägslinjerna fram. De vittna om hög kultur och bidraga till att de stora skogarna som de genomskära, förlora sitt skrämmande utseende.
Så har den moderna tekniken på otaliga sätt omformat och omformar ännu landskapsbilden. Vi tycka kanske, att nu då utvecklingen gått så långt, skulle vi ej behöva några nya uppfinningar utan vi kunde klara oss med de maskiner och andra medel, som vi ha. Vi tycka kanske till och med att uppfinningsrikedomen varit för stor. Alla krigsvapen t ex, de äro ju endast av ondo. Men vi får hoppas att framtiden kommer med uppfinningar, som stanna i stället i det nyttiga arbetets tjänst och att vår landskapsbild ej behöver störas av bullrande tanks och smattrande kulsprutor."

tisdag 20 december 2016

Motion om att kartlägga hedersförtryck i skolan

Idag har Anna Svalander och jag lämnat en motion till kommunfullmäktige i Borås att man måste kartlägga hedersförtryck i Borås skolor. 
Motion till kommunfullmäktige i Borås
Kartlägg hedersrelaterat våld och förtryck i skolorna i Borå
I maj 2016 bifölls en motion från Liberalerna i kommunfullmäktige med innebörden att en strateg för att motverka hedersvåld och förtryck skulle tillsättas. Hedersvåld och förtryck har rapporterats från många håll i Sverige. Att hedersvåld och förtryck också finns i Borås är troligt och det behövs en kartläggning av hur hedersvåld och förtryck är utbrett i Borås. 
Det handlar om att flickor och kvinnor, men också pojkar, inte får leva sina liv som de själva vill. De har inte rätt att välja vem de älskar. De övervakas av familj, släkt eller av självutnämnda moralväktare. Deras liv styrs i detalj. Kläder, umgänge och utbildningsval kontrolleras. De tvingas till oskuldskontroller, tvångs – och barnäktenskap.
De som trotsar dessa patriarkala levnadsstrukturer löper stora risker. De hotas, utsätts för våld och vissa får till och med betala med sitt liv. Det senaste året har flertalet fall av barnäktenskap uppmärksammats bland asylsökande barn. Det handlar främst om flickor som kommit hit som bortgifta och placerats under samma tak med äldre män de gifts bort med i hemlandet eller under flykten till Sverige. 
Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är komplext och berör många olika offentliga och civila aktörer. Skolan, socialtjänsten, landstinget, polisen och frivilligorganisationer har alla sina roller. 
Skolan har en viktig roll i arbetet mot hedersförtryck. Skolan, inklusive skolhälsovården måste ha ett tydligt uppdrag att arbeta med frågor om jämställdhet och hedersproblematik. Därför måste arbetet intensifieras och barnperspektivet i arbetet förstärkas. 
Skolan är också den viktigaste nyckeln för flickor och pojkar att frigöra sig från hedersförtryck. Går det bra för barnen i skolan innebär det också att fler kan vidareutbilda sig, skaffa jobb, bli ekonomiskt oberoende och på sikt leder det till att de kan ta sig ur ofria liv.
Ett avgörande verktyg för ett framgångsrikt arbete mot hedersrelaterat våld är tillgången till bra och aktuell statistik. Vi måste skaffa oss kunskap i Borås kring dessa frågor. Därför är det viktigt med kartläggning för att se hur stort problemet är i vår kommun. För när vi får bra underlag blir det också lättare att vidta rätt sorts åtgärder för att hjälpa och stödja de utsatta.
 Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansvara för att

alla skolor ska kartlägga förekomsten av hedersrelaterat våld- och förtryck.
de elever som är utsatta för våld och hedersförtryck får stöd och hjälp.
skolans personal utbildas så att det finns förmåga att göra riskbedömningar och kompetens att hjälpa utsatta elever.

Anna Svalander, Liberalerna
Anne-Marie Ekström, Liberalerna

Frågar hur Borås stad hanterar HBTQ-frågor

Idag har jag lämnat in en interpellation (lite längre fråga) till kommunfullmäktige som handlar om
hur Borås stad hanterar HBTQ-frågor.
I januari 2014 lämnade Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) in en motion med förslag att Borås stad ska ta fram en HBTQ-policy. Motionen blev besvarad i januari 2016 med att någon HBTQ-policy inte behövs. I stället ska enligt beslutet en översyn göras av befintliga styrdokument i Borås stad  i syfte att synliggöra HBTQ-perspektivet. Uppdraget tilldelades dock ingen ansvarig utförare.
Självklart är det viktigt att befintliga styrdokument också har ett HBTQ-perspektiv men det räcker inte. Det behövs ett samlande dokument. En policy eller ett program.
I den bästa av världar skulle ingen HBTQ-policy eller program behövas men tyvärr finns det fortfarande diskriminerande och negativa attityder mot HBTQ-personer. Det är därför viktigt att kunskapen om HBTQ-personers situation och villkor finns inom kommunal verksamhet. Av två skäl. Dels för att personer som arbetar inom kommunen och som hör till gruppen HBTQ-personer ska kunna känna sig välkomna och våga vara den hen är och inte behöva låtsas vara någon annan. Dels för att anställda som möter medborgarna i kommunen ska kunna ha ett korrekt bemötande. Särskilt viktigt är detta inom skolan och skolundervisningen liksom inom vård- och omsorg.
Många beslut har vid olika tillfällen tagits i kommunfullmäktige i Borås om bland annat att all personal ska utbildas. Likaså har beslutats att HBTQ-kompetens ska ökas inom föreningslivet och att HBTQ-utbildning ska finnas i skolan. Vid samma kommunfullmäktige som motionen om HBTQ-policy i princip avslogs beslöt kommunfullmäktige att kommunstyrelsen ska utreda konsekvenserna för HBTQ-certifiering av verksamheter i Borås stad och vilka verksamheter som kan vara aktuella.
År 2016 anordnades Pride för första gången i Borås. På vilket sätt som Borås stad ska delta i ett sådant arrangemang bör också finnas med i en policy eller program.
Lämpligast hade varit att först ta fram en policy eller ett program för hur HBTQ-frågorna ska inrymmas i Borås stads verksamheter innan man beslutar att HBTQ-certifiera verksamheter. Det måste bli tydligare så alla är överens om vad som ska göras och vem som har ansvar och när det ska göras. Det behövs både en policy/program och en handlingsplan som kan följas upp. 
Redan 2005 fattades beslut att all personal ska genomgå utbildning i HBT-frågor. Varför bara pratas det om att det ska göras. Fortfarande elva år efter beslutet. Om det funnits en policy/program med en handlingsplan som anger vad som ska göras och vem som är ansvarig hade kanske redan mycket gjorts.

Jag ställer därför följande frågor till ansvarigt kommunalråd Malin Carlsson
Är det de rödgrönas avsikt att alla anställda ska få en HBTQ-utbildning? I så fall finns det någon plan för hur denna utbildning ska gå till?
Har någon utredning kommit igång kring HBTQ-certifiering?
Har någon översyn av befintliga styrdokument för att synliggöra HBTQ-perspektivet påbörjats? 
Har någon uppföljning gjorts kring beslutet att öka kompetensen kring HBTQ-frågor inom föreningslivet?
Finns det någon policy för Borås stads deltagande i Pride i Borås?
Har de rödgröna för avsikt att samla Borås stads HBTQ-politik i ett samlat dokument som policy eller program med därtill hörande handlingsplan?