onsdag 28 september 2016

Fråga om tillgänglighet i Borås stads sammanträdeslokaler

Idag lämnar jag in en fråga inför kommunfullmäktige i Borås i morgon till kommunalrådet Malin Carlsson hur det ser ut med tillgängligheten när det gäller hörhjälpmedel i kommunens sammanträdeslokaler.

"Borås stad fick 2015 pris för att vi är bäst i Europa när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Borås stad delar själv ut pris till företag som har ansträngt sig att utforma sina lokaler så att de är tillgängliga för alla.
Men hur står det till i våra egna lokaler? Hur många sammanträdesrum har hörselslinga till exempel? 
Alltfler personer idag har någon form av hörselnedsättning. I Sverige totalt uppskattas antalet personer som lider av nedsatt hörsel till 1,4 miljoner. Att inte kunna höra ordentligt bidrar till att man kanske inte kan uppfatta allt som sägs på ett rätt sätt. Om inte nämndledamöter uppfattar det som sägs på ett nämndmöte är det ett hot mot demokratin.
Eftersom vi har sammanträden öppna för allmänheten och med frågestund innebär det att sammanträdeslokaler där nämndmöten hålls också borde anses som offentliga lokaler. Självklart borde det då finnas hörselslinga och högtalaranordning i sådana lokaler. 
Mina frågor är därför 
- Är alla sammanträdesrum där nämndsammanträden hålls försedda med hörselslinga och högtalaranläggning?
- Om inte. När kommer de sammanträdesrum som saknar denna utrustning att vara utrustade med hörselslinga och högtalaranläggning. 
Anne-Marie Ekström
Liberalerna"
 

lördag 2 juli 2016

Borås första Pride

Idag har Borås första Prideparad gått genom Borås. Ett otroligt hav av regnbågsfalggor slingrade sig genom Borås. Och många stod vid sidan och tittade på. Fantastiskt att så många ställde upp för att manifestera allas rätt till att vara den hen är och och få älska den hen är. Det handlar om mänskliga rättigheter. 
Dessutom har politiska partier och andra organisationer funnits i Stadsparken under två dagar. Jag har deltagit i en debatt och Robert Hannah, liberal riksdagsledamot från Göteborg har samtalat med Hans Linde , vänsterpartistisk riksdagsledamot från Göteborg kring HBTQ-flyktingar. Det hela började med en ivigning i samband med första "Sommartorsdagen" på Stora Torget med bland annat Elisabeth Ohlson Wallin. Och Diamond dogs dragshow. 
Pride är både fest och allvar. 
Trött är jag efter tre intensiva dagar. Men så fantastiskt det varit. Jag har länge önskat att också Borås ska ha en Prideparad. Den överträffade alla förväntningar. 
Får väl ta bort regnbågsnaglarna. Nu är det Almedalen som gäller. Men lär bli Mångfaldsparad på torsdag. Och sedan är det Stockholm Pride om tre veckor. Då åker regnbågsfärgerna på på naglarna och boan kommer ut ur garderoben. För att manifestera att alla har rätt att vara den hen är och älska den hen vill. 
  





torsdag 16 juni 2016

Kommunen måste kommunicera med drabbade företag vid förändringar

Idag har jag lämnat in en motion till kommunfullmäktige i Borås som handlar om hur kommunen ska kommunicera med företagare som kan bli drabbade när kommunen gör större förändringar i gator mm.


Kontinuerligt sker förändringar i gatunätet i Borås. Gator stängs av för ombyggnation eller dylikt. För närvarande, juni 2016, görs omfattande omläggning i centrala Borås och affärsverksamheter vid aktuella gator riskerar förlorade intäkter på grund av problem för kunder att ta sig till affärerna.

År 2014 gjordes en omfattande ombyggnad av gator på Norrby. Ombyggnaden pågick en längre tid. De företag som låg vid den aktuella gatan förlorade intäkter på grund av att deras kunder inte kom fram till affärerna. Enligt uppgift fick de vetskap om ombyggnaden i ett sent skede varför de inte ens kunde planera för händelsen.

Mindre företag har ofta små marginaler varför det kan bli förödande om man under en längre tid inte får några intäkter alls eller betydligt lägre än normalt. Vår välfärd bygger på att det finns företag, små och stora, som skapar jobb och inbringar skattepengar.

Det offentliga måste värna de välståndsbildande krafterna. Den som fattar beslut inom kommunen måste vara medveten om hur en enskild näringsidkare kan drabbas ekonomiskt. Företag som drabbas av någon kommunal åtgärd måste få vetskap om detta i ett tidigt skede för att åtminstone kunna planera sin verksamhet.

När någon större ombyggnad ska göras måste kommunen göra en analys av vilka företag som drabbas och på vilket sätt. Detta måste kommuniceras med de enskilda näringsidkarna. Om det visar sig att det blir alldeles för stora konsekvenser för enskilda näringsidkare måste Borås Stad i samråd med de drabbade undersöka om det finns alternativ till den planerade ombyggnationen som gör konsekvenserna mindre kännbara för affärsidkarna. 

Mot bakgrund av ovan föreslår jag Kommunfullmäktige besluta

 Tekniska nämnden i samverkan med Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda formerna för hur Borås Stad ska kommunicera med enskilda näringsidkare vid större ombyggnationer i staden och vid andra liknande situationer som påtagligt berör enskilda näringsidkare.

 

fredag 1 april 2016

Dags att börja blogga igen

Förr passade jag alltid på att blogga när jag åkte tåg. Numera är jag ganska dålig på att blogga överhuvudtaget. Men kanske dags att börja igen. Det är alltid skönt att skriva av sig när man är irriterad eller för den delen glad och lycklig. Och jag har mycket att skriva om. Igår var jag med tennisveteranerna (ålder ca 65-90) och spelade mot Lerums perenner. Vann min mixed-match. Att årsrika rör sig är oerhört viktigt. Liksom att årsrika överhuvudtaget har ett innehållsrikt liv. Här kan välfärdsbokslut för äldre, som jag bidragit till att vi ska genomföra i Borås, bidra för att se vad som behöver göras. När det gäller just hälsa och att röra på sig kan jag själv ju bidra genom mitt engagemang i Boråskorpen. 
Idag åker jag just nu genom tunneln i Hallandsåsen på väg mot Höör för att träffa AU i HBT-liberaler. Har blivit vald till 2:e vice ordförande i nämnda nätverk som är ett nätverk kring Liberalerna. HBTQ-frågor är ju superaktuella nu i Borås när Borås ska ha sin första egna Pride. Ska bli riktigt roligt. Det är viktigt att alla får vara den hen är. 
Tidigare i veckan var det möte i Regionens Servicenämnd och därtill kopplat studiebesök på Skövdedepån som levererar diabetesmaterial och stomipåsar till dem som behöver. Utan Regionservice skulle inte Västra Götalandsregionen fungera. Förutom det nyss nämnda så sköter Regionservice all mat och städ och tvätt och andra hjälmedel som rullstolar, kryckor mm. Viktiga funktioner för en bra sjukvård. 
Dagen idag började för övrigt med en springrunda i strålande sol och lite krispig luft.
Nu börjar tåget närma sig bytesstation nr 2. Så jag stannar för nu. 



onsdag 27 januari 2016

Vi får aldrig glömma

"Enligt en sammanställning från första april 1942 till femtonde september 1943 fanns det beslagtagna kontanter, utländsk valuta, ädla metaller och juveler till ett sammanlagt värde av 132 miljoner Mark. Året efter blev transporterna som allra mest omfattande..."

Ett citat från pjäsen Rannsakningen, skriven av Peter Weiss. Denna pjäs som bygger på autentiska dokument från en rättegång i Frankfurt mot nazister spelades av Riksteatern på ett antal orter i landet med "vanliga" personer i vittnenas roller. Jag var ett av de vittnena.
Idag på Förintelsens dag är det dags att minnas. Jag tog fram mitt gamla manus och hittade just citatet ovan som idag känns mer aktuellt än någonsin när Danmark har beslutat att beslagta flyktingars ägodelar. Det är förstås inte samma syfte eller omfattning som i nazityskland. Det är med avsikten att den som kommer till landet som flykting ska betala för sig om man har värdesaker och pengar med sig. I och för sig inte fel.
Men... Just hanteringen att visitera flyktingar för lätt tanken till det som hände under Förintelsen. Det ger mig rysningar. Människovärdet förminskas. Människor som utstått mycket lidande på sin väg bort från krig får med lagens rätt utstå än mer lidande och kränkande behandling. Jag tror att de allra flesta som flyr vill göra rätt för sig.
Kanske det är dags att Rannsakningen spelas åter igen på landets teatrar. För att påminna om hur det kan gå om man steg för steg gör det svårare för flyktingar att få skydd. Hur allt som inte är bra till slut skylls på flyktingar. Det var så det började med judarna i Tyskland.
Låt oss idag tänka efter. Är vi på väg åt samma fel håll? Skyller vi på flyktingarna att äldre far illa eller att förskoleklasserna är för stora? Jag tror ju och hoppas att vi inte går så långt att vi tar till den lösning som nazisterna gjorde när de ville bli av med judarna.
Det finns andra lösningar som vi måste prata om och som alltför ofta drunknar i resonemang om volymer. Framförallt att vi kommer att behöva dem som kommer hit. Sverige står inför en utmaning med allt fler som ska bli försörjda av allt färre med tanke på åldersfördelningen. Vi måste prata om kompletterande utbildning, yrkespraktik, skatter som stänger ute nyanlända mm i stället för hur vi ska göra det svårare att komma hit och få skydd från kriget.
Låt denna dag bli en dag då vi rannsakar oss själva hur vi vill ha det. Ett öppet eller slutet land.

torsdag 31 december 2015

Tankar på årets sista dag

Idag fick jag en liten hjälpreda. När jag skulle torka av borden efter lunchen på flyktingförläggningen. En liten tjej som ville lära sig svenska. Liksom hennes mamma. Familjen kom från Syrien. Med fingrar och lite svenska kunde jag förklara att jag hade ett barn och tre barnbarn och hur gamla de var. Och att jag bodde i Borås.
En annan dag träffade jag en person från Syrien som varit i Sverige i ett och ett halvt år och pratade jättebra svenska. Han jobbade extra på förläggningen i helgerna medan han läste svenska. En välutbildad person som vi kan få mycket glädje av i Sverige. Han var ingenjör. Han hade redan fått uppehållstillstånd. 
Att hjälpa till som volontär några timmar varannan dag på flyktingförläggningen med att servera mat är inte särskilt betungande men ger perspektiv på tillvaron. Första kvällen jag varit där, kvällen före julafton, hade jag mycket att fundera över. Jag kunde åka hem till mitt eget hem, äta vilken mat jag ville och hur mycket jag ville, titta på vilket TV-program jag ville och förstå vad som sägs, sova i min egen säng och inte behöva dela sovrum med 60 andra. Och inte ha med mig traumatiska minnen när nära och kära fallit offer för bomber eller våldtäkter utan kunna träffa familjen på julafton och ha det trevligt.
Det finns så oerhört mycket att vara tacksam för. Att ha haft turen att födas i ett demokratiskt land med gott om plats och en fin natur. Vi har rätt att tycka i stort sett vad vi vill utan att bli utsatta för tortyr eller annan bestraffning. Så länge vi inte skadar någon annan. Vi har fria val där myndiga får rösta. Vi bryter åsikter med ord och inte med svärd. Detta är något vi måste värna. Och inte låta egoismen stå framför.
Det stora antalet människor på flykt skapar utmaningar. Låt oss i stället ta oss an dessa utmaningar i stället för att sätta stopp och rulla ut hinder. Att inta en positiv attityd i stället för att rada upp problem tjänar vi alla på. 

Det finns kraft hos dem som tagit sig hela långa vägen från Syrien eller något annat land långt borta. Det kanske är det som skrämmer en del som inte ens i fantasin kan föreställa sig hur det är att lämna allt man äger och har och allt som är vant för att ge sig ut i båtar på Medelhavet eller över berg och floder.
Låt oss hoppas att 2016 blir ett bättre år med mer fred och frihet. 
Lyssna på fredsbjörnen. 

Var mot dina medmänniskor som du själv vill bli bemött!


Gott Nytt År



lördag 14 november 2015

Vaknar till en annorlunda värld

Vaknar till en annorlunda värld. Terrorn har slagit till igen. Många döda och skadade i Paris. Jag har så svårt att förstå hur människor är funtade som kallblodigt och hänsynslöst släcker andra människors liv. Hur kan människor av kött och blod bli så hjärntvättade att de tror att de gör något gott när de mördar?
Jag lever själv men känner mig oftast inte ensam. Men igår kväll när jag fattat vad som hänt i Paris kände jag mig väldigt ensam. 
Jag känner med alla som förlorat någon anhörig eller vän men också med parisarna och franska folket. 
Men det gäller att inte ge efter för terrorn. Visst kan rädslan slå rot men det hjälper inte att hata. Det handlar om att ur det hemska och fruktansvärda hitta något som kan leda framåt. Det öppna och fria och demokratiska samhället måste värnas.
Kanske också förståelsen ökar för varför människor flyr från länder, som varje dag utsätts för terrorattacker.