Nu är det nog dags att inse att det är jul om några dagar. Inte för jag gör så mycket extra men det känns ändå bra med ett kontor med färre pappershögar. Eller åtminstone någorlunda ordning på högarna. Köttbullarna ska också göras liksom smörkolan. Fast blockchokladen var slut i affären igår. Men det finns ju fler affärer så det är väl bara att ge sig ut på jakt.
Likaså måste julklappar köpas. Några i alla fall till barnbarnen. Julgran är ett måste.
Jag tror ändå att jag ändå har en måttfull inställning till julen. Städa bort dammtussarna måste man ju göra oavsett om det är jul eller inte.
Annars fylls tidningarnas hemsidor med reportage inför julen. Vilka julklappar som går hem men också om den stress som många drabbas av.
Platt-TV köper vi svenskar som aldrig förr.(DN) För 7 miljarder under året. Måste erkänna att jag själv köpt en liten en. Att ha i köket. Beroende av att den gamla gick sönder. Och det är där jag mest tittar på TV. Inte så mycMen att bara byta för bytandets egen skull är ett slöseri med jordens resurser. Visst håller köphetsen hjulen igång men vi kanske borde tänka ytterligare en gång om vi verkligen behöver prylen.
SvD har haft en intressant artikelserie om shopping (varför använder vi inget svenskt ord förresten). Idag finns en sammanställning över vad läsarna tycker. En del av kommentarerna gör mig upprörd. Som denna.
"Att handla billigt eller på rea tilltalar mig inte alls, då känner jag
mig underklassig. Jag skulle aldrig drömma om att sätta på mig en kopia av ett
designerplagg och jag föraktar folk som gör det. Eller som ser billiga ut över
huvud taget. "
Vilken inställning. Hur kan man förakta människor som inte har råd att köpa dyra design kläder. Som kanske knappt har råd med mat för dagen.
En kommentar som manar till verklig eftertanke är Olgas. Hon kommer från Sovjet och efterlyser glädjen att äta en sur apelsin mitt i vintern efter timmars köande. Nu vill jag väl inte stå i kö flera timmar för en sur apelsin och jag vill nog kunna välja om jag vill ha blodapelsin eller en vanlig apelsin. Liksom jag vill kunna välja om jag vill kaviar med dill eller utan. Men att inte ta allt för givet. Och känna tacksamhet och glädje att jag faktiskt har förmånen att kunna äta mig mätt.
GPS har utsetts till årets julklapp. Men enligt en SIFO-undersökning så är det inte alls det svenska folket vill ha. Utan upplevelser. Jag håller med. Visst kan en GPS vara bra men jag har inte riktigt förstått vitsen att lita på en konstgjord manick som talar om vart man ska köra. Det har ju visat sig att man kan hamna väldigt fel och råka illa ut. Och det lär vara flera år gamla kartor där hela områden saknas. (DN)
Dofter är och har nog alltid varit en populär julklapp. Försäljningen ökar varje år enligt DN.
Det är bara att hoppas att dofterna används med försiktighet. För alla allergikers skull.
Tyvärr är det inte alla som förstått att man kan ta på sig en doft som bara anas, inte, som jag råkade ut för en gång, stinker så att hela tågkupén förvandlades till en parfymaffär. Mina nysningar kom som ett brev på posten.
Jag är ändå kanske inte den som drabbas allra värst. Det finns de som får riktiga attacker. Kanske till och med med livet som insats.
Men som sagt julen är det viktigaste nu. Tidningarna är fulla av nya recept på senap och hur julkalkonen blir bäst. Man kan till och med sätta pengar på om julen blir vit eller grön. (SvD) På tre olika orter. Göteborg, Stockholm och Lund. Säg vad man inte kan slå vad om.
Nu ska jag börja med pappershögarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar