Så blev det med den “tyckfridagen”

Har haft en bara vara dag. Lång frukost framför TV:n med Wordfeud, Facebook och Twitter nära till hands. Gav mig själv också en “tyckfrihetsdag” som i alla fall varade till efter tolv. I stort sett.

Tills jag tog en liten tur ner till stan. Det skulle vara Fairtrade-aktiviteter. Men det jag hittade var ett litet tält på torget där det inte var särskilt stor aktivitet. Överhuvudtaget var det lite rörelse på stan. Inte kan man tro att Borås centrum har blivit Årets stadskärna. Inte med den bristen på sjudande liv en vanlig lördagsförmiddag. Men det finns ju andra tider som tur är. Med marknader, adventsfirande, sommartorsdagar och en hel del annat.

Och idag var lördag före lönen. Får väl kolla nästa lördag om det är annorlunda då. Men något som kanske skulle få några fler att stanna till i centrum, i stället för att åka vidare till Knalleland, är att göra parkeringarna gratis på lördagar. Förr fanns det många gratisparkeringar. Idag endast några få som ligger avsides.

Något annat som också bröt “tyckfriheten” är tankarna kring det här med att politikens olika arenor ska avspegla befolkningen. Idag blev det aktuellt vid Moderaternas partistämma när några ville utöka partistyrelsen med en person för att låta en riksdagsledamot med utländsk bakgrund ta plats. I och för sig är jag emot kvotering, oavsett vilken grupp det handlar om, men frågan är principiell och mycket större. (DN, SVT)

Jag har tidigare skrivit om fritidspolitikens villkor som blivit allt tuffare med många möten både dagar, kvällar och helger. Med risk att det bara blir pensionärer och/eller heltidspolitiker som kan ägna sig åt politisk verksamhet och med ett resultat där man glömmer bort hur det är att vara barnfamilj.

Det är inte så lätt att som småbarnsförälder hinna med både jobb, politik och barn. Frågan är vilket är bäst. Att ha möten på kvällstid eller dagtid. Antingen blir jobbet lidande eller barnen. Det krävs att arbetsgivare har en tillåtande attityd när det gäller att ge ledigt för politisk aktivitet, vilket man har rätt till,  och att själva jobbet också tillåter det. Och att man får betalt för utebliven arbetsförtjänst vilket inte är självklart i alla kommuner. Man ska åtminstone inte förlora ekonomiskt på att vara politiskt aktiv.

Framförallt måste politiskt arbete uppvärderas. Det borde vara en merit att någon gång varit engagerad i samhällsbyggandet som fritidspolitiker.

Det behövs attitydförändringar och översyn av villkor för att få fler yngre och småbarnsföräldrar engagerade inom politiken. De behövs.

Så här i höstmörkret behövs en sommarsolnedgång att drömma tillbaka till.

Bloggvärlden och demokrati

Kunde inte hålla mig borta från bloggandet.

Ok. Jag är väl stressad då som Aftonbladet skriver. Att bloggandet har blivit en ny sorts kvinnostress. Jag känner definitivt inte stressen att behöva skriva var annan timma. Hur sjutton hinner någon med det och dessutom sköta ett jobb? Jag skriver för att det är roligt och för att "skriva av mig" när jag blir arg. Visst kan jag väl känna ibland att jag kanske borde skriva något fast jag saknar inspiration eller ämne att skriva om. Så ett eller annat tugg i tomme kanske det blivit på bloggen men det mesta skriver jag på när jag verkligen vill skriva.

Och nu kunde jag inte låta bli att skriva några rader. Dels detta om kvinnostressen enligt Aftonbladet. Jag tror att man får ta det för vad det är. Precis som med allting annat väljer man själv om man ska bli stressad av att skriva. Klart är det ens jobb att skriva kanske det är lite annorlunda. Men då har man förhoppningsvis också betalt för det. Tyvärr är det så att vi kvinnor ställer högre krav på oss själva, även till viss del samhället, oavsett om det gäller att prestera blogginlägg eller prestera i det dagliga arbetet. Förresten det är väl när man har ledigt man har tid att skriva mer. Eller?

Den andra artikeln påstår att det bara är män mellan 18-35 år som bloggar. Med tanke på den förstnämnda artikeln är debattskrivaren i SvD nog ute och seglar en del. Han skulle kanske tagit reda på fakta. Även om jag vid en snabb blick på de mest länkade bloggarna inom området politk på Bloggportalen kan konstatera att nog de flesta ägs av någon av manligt kön.

Nåväl det må vara vad det vill med detta. Artikelförfattaren uppmanar också, på grund av den påstådda snedfördelningen, att bloggarna är inget att bry sig om. Jag håller inte med honom. Bloggvärlden har kommit för att stanna och ger möjligheter för betydligt fler människor att kunna uttrycka sina åsikter än tidningarnas begränsade utrymme på debattsidor gör. Och jag tycker att det är bra att det debatteras. Och politiker ska ha ett stort öra och lyssna till de åsikter som kommer fram.

Men jag håller med honom i sakfrågan.

Det är trots allt bara ett fåtal som skriver politiska bloggar. På Aftonbladets bloggportal är det 4467 som är registrerade, även om just detta inte är en måttstock. Men det var 5,5 miljoner som röstade i förra valet.

Det är oerhört viktigt att värna den allmänna rösträtten. Så att alla de 5,5 miljonerna människor (gärna lite fler eftersom inte alla röstberättigade röstade) har en möjlighet att påverka..

Allmän rösträtt är något som människor fick strida hårt för i början på 1900-talet. Kvinnorna fick det allra sist. Tidigare fick bara de som hade pengar möjlighet att välja.
För mig är det oerhört viktigt att folkets vilja avgörs genom allmänna val. Där allas röster väger lika tungt. Sedan finns det en hel del som jag tycker behöver förändras precis. Mer lyssnande politiker som finns ute i verkligheten. Till exempel. Det finns mycket annat som kan bidra till en mer levande demokrati.


Men principen en person – en röst får vi aldrig göra avkall på. Då är vi illa ute. Då faller demokratin. För demokrati är inte att alla kan få just sin vilja igenom. Ok. Man ska ha valfrihet och man ska kunna bestämma så mycket som möjligt själv så länge som det inte skadar en själv eller någon annan.
Och för att ett samhälle ska kunna fungera behövs det vissa regler som är gemensamma och som alla ska följa. Det finns kanske de lagar man inte gillar men de ska ändå följas.

Men självklart ska debatten i bloggvärlden rasa vidare och självklart ska man lyssna till de åsikter som förs fram.
Men bloggvärlden får inte vara den som bestämmer hur beslut ska fattas. Det är hela svenska folket som avgör vem som ska styra landet. Sedan får svenska folket avsätta dem som misskött sig vid nästa val.
Rösträtten är lika viktig som att värna den enskilda personens integritet.

Politikens villkor

Det är inte lätt att matcha alla vänsterinlägg som hamnar på Borås bloggportal. Det behövs fler majoritetsbloggare. Inte för att jag tror att så jättemånga medborgare utanför den "närmast sörjande skaran" har hittat till portalen men det blir ändå en mycket ensidig bild av politiken i Borås. I stort sett bara oppositionspolitik.

Dessutom "premieras" många korta inlägg jämfört med få men längre. Om portalen ska ha någon verklig betydelse behövs något göras.

Ett alternativ för att få fler att skriva kanske kunde vara, att de som inte har en egen blogg och inte vill ha det skaffar en gemensam partiblogg. Som komplement till de egna bloggarna. Så kan vem som helst av fullmäktigeledamöterna skriva av sig utan att behöva känna något tvång att skriva. Men ändå ha möjligheten att ge svar på tal när det dyker upp någon fråga han eller hon är engagerad i.

Och bloggportalen kan bli ett medel för att få fler medborgare intresserade av samhällsfrågor. Idag har många litet förtroende för politiker. Utan att för den skull tala om vad de vill ha i stället.
Det är viktigt att politiker möter medborgarna och berättar om sin vardag. Att de allra flesta som har engagerat sig politiskt är fritidspolitiker och lägger ned stora delar av sin fritid för att demokratin ska fungera. Att de beslut som fattas handlar om att försöka se till helheten när det gäller att fördela våra gemensamma pengar oavsett om det gäller landet, regionen eller kommunen. Det handlar om att prioritera. Sedan har vi olika uppfattningar hur vi ska prioritera men det hör till demokratin och tycker man något är fel får man se till att någon annan blir vald vid nästa val.

Som förtroendevald har man fått ett förtroende. Och det förtroendet ska man förvalta efter bästa förmåga. Men politiker är inga övermänniskor. Och som fritidspolitiker är det inte alltid så lätt att kombinera ett arbete och att vara politiskt engagerad. Ibland måste man ställa upp också på dagtid och ta ledigt från jobbet. Något som kanske inte alltid ses med blida ögon av arbetsgivaren. Familjen får också ofta sitta emellan med många kvällar upptagna av möten. Ibland även helger eftersom det egna partiet också förväntar att man ska delta i olika helgmöten och kampanjer.

En bra artikel om en fritidspolitikers vardag kan läsas på SvD idag. Om en kvinna som inte orkade med utan tvingades sluta. Och hon är inte ensam. 6,8 % av de som blev förtroendevalda efter valet 2006 har redan hoppat av. Fler artiklar om detta finns i SvD.

Risken finns att det blir en alltmer politisk "elit" som styr samhället. Jag önskar att fler, inte färre, engagerade sig i samhällsutvecklingen. Jag tror att man skulle få en större förståelse för att man som politiker måste ta hänsyn till många. Det är inte bara den "grupp" som jag just nu tillhör som har behov. Visst ska man säga ifrån när man tycker något är fel. Och gärna demonstrera. Men när det går till personangrepp och hot har det gått för långt. Men möte mellan medborgare och politiker är viktig.

Jag tycker dock inte att det ska gå så långt som till att man ska ha någon form av plikt som en del har föreslagit. Jag tillhör dem som ändå tror på partiernas och ideologiernas överlevnad. Men det ställer också krav på partierna. Det är som kan utläsas i en av artiklarna i SvD inte alltid så lätt att gå i takt med medlemmarnas åsikter på en föränderlig opinionsmarknad.

Jaha. Det här inlägget blev inte som jag tänkt när jag började med Borås bloggportal. När jag redan hade skrivit om fritidspolitikers situation hittade jag artiklarna på SvD. Och nu har halva söndagsförmiddagen gått.

Mer jämställt inom politiken

Hinner nog några rader innan det är dags att åka till Göteborg. Känner mig lite trött. Igår var jag så trött så jag fick ta en liten lur mitt på dagen. Det är inte bra för dygnsrytmen. Ok. Jag blev pigg så ja kunde arbeta men å andra sidan hade jag svårt att sova när jag skulle.

Men kaffet har gjort sitt och duschen gör resten. Slipper jag sedan köer i Göteborg så kan det bli en bra dag med Office 2007.

Bland dagens nyheter kan läsas att moderaterna ska ha hälften kvinnor på de fyra första platserna på EU-parlamentslistan. (SvD) Det kan säkert fungera bra i ett val där kandidater kommer från hela landet. Annars är jag i grunden mot kvotering. Det är viktigt att det blir fler kvinnor i politiken men vi ska inte väljas bara på grund av att vi är kvinnor.
Till sist är det kompetensen som ska avgöra. Sedan finns det mycket som kan göras för att göra den politiska världen mer kvinnovänlig så att det finns kvinnor som vill ställa upp.

Det gäller både sammträdesformer (Borås budgetmöten är ju ett skräckexempel) men också attityder. Männen måste också släppa in kvinnor i sin lilla interna cirkel. De allra flesta tyr sig till sina likar. Det vore konstigt om det skulle vara annorlunda i det politiska livet.
Eftersom det idag är flest män som sitter på de viktigaste posterna ligger ett stort ansvar på dessa att låta även kvinnor vara med. Inte bara som "kuttersmycken" utan också med reell makt.

Skattefusk igen

Vet inte riktigt vart dagen tog vägen idag. Sysslade med bokföring på förmiddagen och läste handlingar till mötet i kväll på eftermiddagen. I styrelsen i Borås Energi Nät AB som jag blev invald i i våras.

Det är inte så mycket politik det handlar om där utan mest teknik. Elnät och kommunikationsnät. Mycket nytt i början, men intressant.
Något som är på gång att påbörjas just nu är utbyte av alla elmätare i Borås. För att alla ska kunna få betala den faktiska förbrukningen av sin elström kontinuerligt. Inte som idag få betala för en uppskattad förbrukning. Och sedan få en justering i efterhand. Detta är något som kommer att påverka alla boråsare.

Har annars inte riktigt känt för att skriva idag. Skattefusk och svartarbete står mig upp i halsen. Och det politikerförakt det för med sig.
Men ibland går media lite väl långt. Att ringa runt en söndagskväll till riksdagsledamöter och fråga om de någon gång i hela sitt liv anlitat svart arbetskraft tycker jag är överdrivet och man kan undra om det verkligen är sanna svar som avgetts. Självklart ska alla, inklusive riksdagsledamöter, följa lagarna. Men riksdagsledamöter är också människor och kan ha gjort något fel någon gång i sitt liv. Innan det ens fanns en tanke på att de skulle bli politiker. Ett eventuellt snedsteg i unga år ska ingen behöva stå till svars för hela livet.
Det som måste vara avgörande är om det pågår kontinuerligt och är satt i system. Och attityden. Det kan inte vara så att bara för att man tycker att skatterna är för höga så får man strunta i dem. Eller att låta bli att betala TV-licens.

Det är allvarligt, om detta att politiker fuskar, för med sig att alla andra tycker att det är ok att fiffla. Även om jag tror att det nog finns många som skulle köpa tjänster svart ändå. Och man kan inte som enskild person skylla ifrån sig att politiker fuskar. "Då kan jag göra det också".
För det första så är det så att det allra flesta politiker inte fuskar. Jag hoppas det i alla fall. För det andra har varje person ett eget ansvar. Man kan själv välja. Och om man är missnöjd med de politiker som finns så får man väl själv ställa upp och göra det bättre. (DN, SvD)

Att statsministern lovar bot och bättring i egna led är väl men jag tror att det är en viktig fråga för alla partier. Vad förväntas av en förtroendevald? (DN, SvD) Det är viktigt att tänka efter innan man gör något.

Ibland blir man också själv ställd inför påverkan från andra. Som kanske inte alla gånger är lätt att stå emot. Till mina släktingars förtrytelse vägrade jag att gå med på en tvivelaktig grej i samband med ett arv. Det var inget olagligt men inte i mitt tycke särskilt moraliskt rätt. Jag satt ju också i skatteutskottet. Att undvika arvsskatt (på den tiden den fortfarande fanns) genom ett kryphål i lagen. Jag fick en särlösning och betalade snällt och lydigt min arvsskatt. Många tyckte nog jag var korkad.

Jag hoppas att det börjar diskuteras politik snart i stället för politiker. Visst ska politiker synas i sömmarna men också vad han eller hon gör med sitt politiska uppdrag.
Jag är rädd att det kommer att bli allt färre personer som vill bli förtroendevalda. Ifrågasättandet och misstänkliggörandet gör att man tröttnar. Jag har funderat både en och två gånger om jag skulle strunta i all politik och koncentrera mig helt och hållet på företaget. Men jag kan nog ändå inte hålla mig borta från det politiska. Det finns många viktiga frågor kvar att jobba för. Återkommer senare i veckan bland annat med rapport från ett möte om ett eventuellt brottsförebyggande råd i min kommundel, Brämhult.
Avslutar nu min något förvirrade historia. För att vara utsövd i morgon när jag ska gå på frukostmöte med Brämhulta företagarförening.

Kaos både här och där

Häromdagen brakade ju min lilla bärbara datordisk ihop. Dels har jag bilder på den. Men det som var värre var att jag konstaterade att jag hade sparat förberedelserna till kursen jag ska ha på onsdag på den också. Så nu blir det att teckna ner dem igen. Som tur är har jag ju morgondagen på mig.

Så ställd man är när inte datoriet fungerar. Om jag åtminstone skrivit ut det hela men inte ens det hade jag gjort.
En del av de bilder jag tappat har jag dock lagt på min blogg så de kan jag hämta hem igen.

Så varför ska jag klaga. Det finns värre saker.

Omvärlden väntar med spänning och kanske skräck vad som ska hända i Burma. Idag marscherade över 100 000 människor med munkarna i spetsen för mänskliga rättigheter. Jag hoppas verkligen att det kommer att sluta fredligt.(DN, SvD)

Kaos är det också i kommunfullmäktige i Sundbyberg (SvD)sedan två moderater hoppat av och gått över till sossarna. För mig är det fullkomligt obegripligt att de här två avhopparna sitter kvar i fullmäktige sedan de bytt sida. Att de inte har någon skam i kroppen. De bidrar inte till att förbättra statusen för politiker över huvud taget.

Även det parti som det gått över till borde reagera. Det är inte fair mot medborgarna som röstat på ett alliansstyre i Sundbyberg.
Tråkigt att Nina Lundström(fp) inte blev ny kommunstyrelseordförande. En duktig och kompetent kvinna.

Till sist. En sak som jag inte riktigt förstår men kanske någon kan förklara. Vad nyttar det till att förbjuda medlemskap i kriminella gäng som rikspolischefen vill . Vad spelar det för roll om man är medlem eller bara sympatisör? Och vem håller i medlemsregistret. Det är väl lika illa vilket. (DN)

Manifestation och trädgårdsmingel

Sen kväll efter en lång dag.

Först manifestation för afghaner. Sverige tänker skicka tillbaka personer till Afghanistan som för ett år sedan fick tillfälligt uppehållstillstånd med motiveringen att det var en besvärlig situation i landet. Nu är läget ännu värre men trots det så tänker man sända tillbaka ensamstående män dit. Så sent som idag dödades flera civila när talibanstyrkor bombades. Om hur många som dödades går meningarna isär.(SvD, DN)

På Utrikesdepartementet uppmanar man människor att inte åka till Afghanistan. Men de som en gång flytt därifrån ska tvingas tillbaka. Lite dubbelmoral kan man tycka.
Lokalradion, Radio Sjuhärad gjorde också hembesök med anledning av detta. Här kan man lyssna till vad jag sa.

Sedan har jag varit på trädgårdsmingel med politik hos Anita Brodén (fp), riksdagsledamot från Sollebrunn. En trevlig tradition som hon haft i flera år. Tårta och politik i en härlig blandning.

Nu har klockan blivit mycket så det är nog sängdags. I morgon är en dag med många nyheter. Många nya lagar träder i kraft. Men det får jag väl återkomma till.

Godnatt.

Värme och moraliska politiker

Tröttheten börjar komma efter en intensiv dag. Se min tidigare blogg. Koltrasten ger sig dock inte. Den fortsätter att kvittra fast det är kväll.

Jag är glad att jag inte befinner mig i södra Europa. Där lär det vara hett. 40 grader på Balkan och i Aten. Och det lär bli ännu varmare. (DN) Frågan är om detta är början på en stegvis ökad temperatur i samband med klimatförändringar. Det kan ju vara så varmt i sydeuropa ibland. Men brukar det vara så tidigt?

I Sverige handlar nyheterna mest om midsommarfirandet och hemfärden därifrån. Långa bilköer. (DN, SvD)

Dessutom presenteras några opinionsundersökningar. En vanlig partiundersökning, en undersökning som visar förtroende för ministrar och en undersökning som visar vilka förväntningar har på politikers moral.
Den första, partiundersökningen, visar att bland annat folkpartiet går framåt lite och s tappar. Men tyvärr ligger oppositionen före regeringspartierna. Men det är långt till val så det hinner säkert rätta till sig. (SvD, DN)

Det är i alla fall glädjande att fp nu i flera opinionsmätningar går uppåt. En bidragande orsak kan säkert vara att ett partibyte är på gång.
Skolminister Jan Björklund, som troligen blir ny partiledare, är också den av ministrarna som väljarna har mest förtroende för enligt en undersökning som TV4 gjort. (DN, SvD)
Det är ju också inom skolområdet som många nya förslag har lagts och som tydligen faller medborgarna i smaken. Läs hela sammanställningen av ministrarnas poäng här.

Som sagt finns redovisat ytterligare en undersökning. Det är en dyster läsning för en politiker. Men jag vill väl inte påstå att jag är överraskad.
I en ny mätning från FSI, Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier, kräver sju av tio väljare att politikerna ska en högre moral än vanligt folk. Samtidigt har sju av tio väljare lågt förtroende för politiker. Denna mätning kommenteras av Henrik Brors i DN.

Det är beklagligt att det är så lågt förtroende för politiker. Men man kan också ställa sig frågan varför väljarna väljer så "usla" människor som ska representera dem. Varför väljer man inte att själv engagera sig politiskt.
När jag själv blev politiker var det just på grund av att jag var sur på politiker.
Sedan finns det mycket inom det politiska väsendet som jag kan kritisera. Men jag lär inte få någon ändring om jag bara sitter och gnäller.
Sedan kan man verkligen undra vilka övermänniskor som man vill se som politiker. De ska ha högre moral än andra (och helst inte få betalt). Vad innebär det egentligen? Att politiker ska följa lagen? Ska inte alla göra det? Jag skulle vilja veta vad det är man vill.

Det som irriterar mig mest är att man pratar om politiker som en enda stor homogen massa. Det finns heltidspolitiker, kommunalråd och riksdagsledamöter till exempel. Men de allra flesta är fritidspolitiker som ägnar en stor del av sin fritid åt att läsa handlingar och sätta sig in i alla ärenden. När andra umgås med familjen eller går på bio.

Sedan finns det i alla politiska församlingar en majoritet och en opposition. Och ibland kan man inte försvara de beslut som en majoritet fattar om man själv befinner sig i opposition. Men ändå så talar man om att politikerna (i en enda klump) har fattat det och det beslutet. Media bidrar faktiskt till detta också.

Jag önskar att alla någon gång under sitt liv fick sitta med i en nämnd och fatta beslut som i många fall inte är lätta och som ibland gör att man till och med mår dåligt. Det är ju faktiskt så att de skattepengar som vi alla betalar ska användas till väldigt mycket. Och ibland måste man prioritera. Sedan får ju var och en försöka påverka andra.

Jag skulle också önska att det fanns mera kunskap bland svenska folket hur styret av landet och kommuner fungerar. Jag tror att politikerföraktet många gånger bottnar i att man inte vet hur det fungerar och vilka förutsättningar som gäller för politiker på olika nivåer.

Hoppsan. Det blev en riktigt lång utläggning. När jag började var jag trött men vartefter jag ilsknade till så blev jag piggare. Men nu är det nog i alla fall dags att sova.

Perssons historia och politikerförakt

Så har då den omtalade dokumentären om Göran Persson börjat visas. Efter det första avsnittet så är det mest en beklagansvärd historia. Den bild som jag redan tidigare hade av Göran Persson fick jag bekräftad. Verkligheten var till och med värre än jag trodde. Hans sätt att se ner på andra människor, både motståndare, uttalandet om Carl Bildt till exempel, och partikamrater, nedlåtande omdöme om Mona Sahlin till exempel, är anmärkningsvärt och visar en mycket självgod person.
Att inte lita på sina egna närmaste visar ju också på att han är en man som är sig själv nok . Att inte informera Margot Wallström om förslag som gällde hennes eget departement med hänvisning till att det tillhörde valmanifestet tyder på att partiet under Perssons tid varit oerhört toppstyrt. Hans kommentarer om Erik Åsbrinks avhopp visar också på att han ser sig själv som den som inte gör fel utan det är alla andra som gör det. (DN och SvD)

Jag har inte själv haft något med honom att göra under riksdagsåren mer än att jag skakat hand (handfast) med honom ett par gånger men jag har åhört hur han "tryckt till" på ett nedlåtande sätt mina kollegor när det ställt frågor i samband med hans rapportering till riksdagen.

Jag tänker fortsätta att titta på dokumentären men jag tror inte att den bidrar till att minska det politikerförakt som finns i landet idag. Tyvärr. Den stärker den bild som många människor har om politiker. Att de lever i sin egen värld och tänker bara på sig själva. Och inte lyssnar på andra.

Även om Persson varit statsminister och regerat länge nu (för länge enligt min uppfattning) så är ändå programserien en sorglig historia. Tänk om det kunde göras en dokumentär om det arbete som många politiker utför för samhällets bästa i det tysta. Det gäller riksdagsledamöter som under veckorna lever borta från sina familjer och jobbar sena kvällar, både i Stockholm och när de är hemma. Som riksdagsledamot är man aldrig ledig. Om det inte också var roligt och utvecklande skulle inte många ställa upp på de villkoren.
Men det gäller också alla fritidspolitiker som sätter av mycket av fritiden och många kvällar till politiskt arbete. Och ibland ställs inför svåra val vad man ska prioritera. Tyvärr är ju de gemensamma pengarna begränsade. Man har inte råd med allt.
Ibland önskar jag att alla någon gång i livet själva får delta i det politiska arbetet. Så tror jag att synen på politiker skulle bli betydligt annorlunda.
Visst kan det finnas politiker som skor sig på andras bekostnad men jag tror att det är ett fåtal. Men tyvärr är det dessa som det skrivs om i media.
Det är dags för en annan rapportering från det politiska livet.

Ps.Det verkar som om Persson också sänker SVT:s server. Det gick inte att gå in på hemsidan nu. Det finns ju en mängd extramaterial om Persson. Fast för min del räcker de entimmeslånga programmen mer än nog.

Städning och vackra politiker och skatt på alkohol

Kan bara konstatera att jag lever hälsovådligt. Enligt en artikel i DN har en professor konstaterat att många kontor är hälsovådliga. Jag behöver ingen professor för att konstatera att mitt hemmakontor är dammigt. Men jag måste ju städa själv. Och det hinns ju inte med. Stolen lär vara den lortigaste enligt professorn. Min stol har jag nött ut tyget på. Men på Netto finns en stol i läder för 299:-. Den lär väl inte samla damm. Nåväl. Jag får väl plocka fram dammsugaren.

Sedan får jag väl göra några ansiktslyftningar också om jag tänker ställa upp i nästa val. Det sägs att väljarna vill ha vackra politiker. Skönheten går före kompetensen. Det har en annan forskare konstaterat, Henrik Jordahl. 266 riksdagsledamöter ska granskas i höst i en webbenkät. Finns här. Jag är glad att jag inte blir granskad.
Men det måste vara något som är galet om det är utseendet som är avgörande vem man lägger sin röst på i valet. Allt fler människor bestämmer sig sent vem de ska rösta på. Politiken blir allt mer ytlig och det är ofta tillfälligheter som påverkar valet. De senaste valen har olika partier åkt rutschkana upp och ner. Ett korkat uttalande från en partiledare eller någon skandal, stor eller liten besämmer vem som ska utföra det viktigta uppdraget att styra landet eller kommunen för fyra år framåt. Det känns inte rätt.

Men gå gärna in och delta i undersökningen som är på engelska. Jag har gjort det .Egentligen är nog inte mina svar riktigt objektiva eftersom en partikollega till mig fanns med och en motståndare som inte precis är min favorit.

Sedan kan bara konstateras att jag fick rätt i det jag skrev i min förra blogg om att moderaterna fick göra upp sinsemellan när det gäller alkoholpolitiken. Statsministern har talat och sagt att det visst inte ska bli någon skattesänkning, så moderaterna i riksdagen fick stå där med svansen mellan benen.