torsdag 27 april 2017

Enkel fråga om tunnlarna på Hässleholmen

Ställer idag en enkel fråga i kommunfullmäktige

Enkel fråga till ordförande i Kulturnämnden Sara Andersson

Utsmyckning av tunnlar på Hässleholmen
Runt omkring i Borås finns tunnlar under gator och vägar. Ofta är de inte särskilt vackra. Många är dåligt upplysta och/eller undanskymda. De är inte direkt inbjudande att gå igenom. Diskussion pågår kontinuerligt om hur man ska göra tunnlarna mer attraktiva så att de också används i större utsträckning. Lampor byts och buskage tas bort men det är dags att göra något mer.
I februari 2014 bifölls en motion från Liberalerna som innebär att tunnlar på Hässleholmen ska utsmyckas med teckningar och annan typ av gatukonst. I motionen föreslås att  barn och ungdomar ska vara delaktiga i utsmyckningen. Genom att göra barn och unga delaktiga i utformningen av sin miljö kan dessa känna större ansvar att hålla sin omgivning ren och snygg. Dessutom kan tunnlarna locka till sig besökare som inte bor på området. Det kan bidra till att statusen på Hässleholmen lyfts.
Kulturnämnden fick uppdraget att genomföra projektet under förutsättning att det fanns extern finansiering. Till exempel från Västra Götalandsregionen.
Nu har det gått tre år och tunnlarna är fortfarande lika grå och trista. Snart kommer ett sommarlov då många unga saknar sysselsättning. Att använda sommarlovet till att genomföra projektet skulle passa bra.
Min fråga är
Kommer projektet att genomföras och i så fall när?

Anne-Marie Ekström, Liberalerna

Ett exempel som var inspirationen från en tunnel i Borås vänort Vejle i Danmark


onsdag 15 februari 2017

På vilka sätt omformar den moderna tekniken landskapsbilden? (1943)

Jag har hittat min mammas uppsatsbok från 1942-43. Det var då brinnande krig utanför Sveriges gränser och min mamma var 18 år och gick på handelsskola. Trots att mina morföräldrar tillhörde arbetarklass, morfar skogsarbetare och mormor hemmafru, lät de min mamma studera. Ovanligt på den tiden.
Tänker lägga ut några av uppsatserna. Det är intressant att se hur man som ung tänkte på den tiden.

Börjar med den tekniska utvecklingen. Lite intressant att jämföra med det som händer idag inom den digitala revolutionen. Samtidigt innehåller uppsatsen en fundering kring rikets allvarliga situation 1943.

"På vilka sätt omformar den moderna tekniken landskapsbilden? (Skrivet 1943)

Om man ser på en bild av ett landskap, sådant det var för exempelvis 150 år sedan och jämför denna med samma landskap i nuvarande tid, finner man att betydande förändringar ha ägt rum. Vad är det som har åstadkommit detta, frågar man sig. Det är den moderna tekniken, som har satt sin prägel på landskapet. Men på vad sätt sker detta.
De moderna uppfinningar som människan har gjort, ha i hög grad bidragit till att ge landskapet ett annat utseende. Om man tänker på alla telegraf- och telefonlinjer, som går fram genom bygderna, så åstadkomma ju de tillsammans med kraftledningarna, att man får det intrycket, att människan med sin uppfinningsrikedom faktiskt kan omvandla naturens utseende.
Men också på andra sätt omformas landskapsbilden av den moderna tekniken. Exempelvis på byggnadskonstens område ha stora framsteg gjorts. Forna tiders kojor och ryggåsstugor ha ersatts av funkishus. Många gånger har kanske landskapet i någon mån förfulats av dessa fyrkantiga lådhus som ha undanträngt de idylliska röda stugorna. Men tiden har krav på komfort i alla avseenden och tar ej hänsyn till att det rent idylliska kanske försvinner.
Om man färdas fram genom ett landskap, så märker man också på andra förändringar den moderna teknikens framsteg. De förr mycket krokiga och backiga vägarna ha byggts om och ersatts av raka, jämna och asfalterade körbanor. Framrusande bilar, bussar och cyklar ge landskapet en livlig prägel. Även i de största obygderna gå järnvägslinjerna fram. De vittna om hög kultur och bidraga till att de stora skogarna som de genomskära, förlora sitt skrämmande utseende.
Så har den moderna tekniken på otaliga sätt omformat och omformar ännu landskapsbilden. Vi tycka kanske, att nu då utvecklingen gått så långt, skulle vi ej behöva några nya uppfinningar utan vi kunde klara oss med de maskiner och andra medel, som vi ha. Vi tycka kanske till och med att uppfinningsrikedomen varit för stor. Alla krigsvapen t ex, de äro ju endast av ondo. Men vi får hoppas att framtiden kommer med uppfinningar, som stanna i stället i det nyttiga arbetets tjänst och att vår landskapsbild ej behöver störas av bullrande tanks och smattrande kulsprutor."