Tre år kvar till nästa val

Det är tur det inte är val idag även om det är roligt att folkpartiets siffror stadigt går uppåt i varje opinionsmätning. Dagens 8,4 i SIFO är högre än valresultatet och fp är återigen tredje största parti. Det som är trist är att alliansregeringen totalt ligger kvar på samma låga siffror som i september. (SvD, GP, DN)

Trots att regeringen visar resultat så tappar man väljarstöd. Jag måste väl hålla med om att det är en del tuffa beslut som fattats och som kanske gör att människor känner sig oroliga inför framtiden.
Hur många är det inte som tar ut allt negativt i förskott. Innan det har hänt. Jag kan nog räkna mig till dem. Även om jag försöker jobba bort det. Det är bättre att glädjas åt det man har just nu i stället för att oroa sig för morgondagen. Jag menar då inte att man bara ska leva för dagen. Men ta vara på den.

Åter till alliansregeringen. Jag tror att den varit för dålig på att tala om varför man fattat det eller det beslutet. Man har inte talat tillräckligt om att det är de som idag står utanför arbetsmarknaden helt och hållet som ska få en möjlighet att komma in. Inte bara värna dem som redan finns där.

Man har helt enkelt talat för mycket om siffror och för lite om visioner. Vad målet är med politiken? Vilket Sverige vi vill ha? Detta skriver också GP:s ledarsida om idag.

Sedan tror jag att den senaste tidens strul med Carnegie-affären och alla turer kring fastighetsavgiften (eller om det nu är en skatt) bidragit till att regeringen tappar väljare.

Men som sagt. Det är inte val idag och det gäller nu att regeringen skapar de här visionerna så att svenskarna återfår framtidstron.
Det känns trots allt betydligt stabilare med fyra allianspartier som strävar åt samma håll än de tre partier som står på andra sidan och leker två slår den tredje eller vad det nu är de håller på med. Det kanske var den andre slår den tredje och den förste och störste står vid sidan av och tittar på och avvaktar resultatet.