torsdag 4 oktober 2007

Avvisning av kvinna till Irak

Igår avvisades en iransk kvinna som riskerar att straffas hårt när hon tvingas återvända till sin far och bröder som hela hennes liv har misshandlat och trakasserat henne.

Hon hämtades på sjukhuset av polis och fick inte kontakta sina svenska vänner förrän hon lämnat landet. Hon har varit starkt självmordsbenägen. Därför vistades hon på sjukhus.

Det är skrämmande hur vi behandlar våra medmänniskor. Att avvisa ensamstående kvinnor som riskerar förföljelse inom familjen ska inte förekomma. Det säger lagen. Att avvisa kvinnor till Iran där det pågår en upptrappning av trakasserierna mot kvinnor är fullständigt oacceptabelt.

Sättet att göra det på lämnar mycket övrigt att önska. Att hämta på sjukhus och inte låta personen ta farväl av sina vänner det är egentligen inte ett dugg bättre än det som östdiktaturerna ägnade sig åt innan muren föll. Se min blogg från igår.

Vi behandlar människorna som ska avvisas som om de begått ett brott. När det enda de gjort är att fly från förföljelse. Det spelar ingen roll om det är av den egna familjen eller av staten. Det är lika illa båda två. Och som sagt kvinnor som flyr från sina familjer har stöd i lagen att få stanna.

Jag hoppas att hon kommer att överleva i ett land där kvinnor kan stenas om de begått äktenskapsbrott. Den här kvinnan hade gift sig för att komma bort från männen i familjen.
Att hon får ett värdig liv i en framtid tvivlar jag starkt på. Men jag kommer att rapportera vad som händer. Läs mer i BT.

2 kommentarer:

Folkomrostning Nu! sa...

Hur menar du att en som ska avvisas borde behandlas, ska man inte avvisa dom som ska avvisas. Kom inte med ett jomen, tack.

Anonym sa...

Citat:
"Jag hoppas att hon kommer att överleva i ett land där kvinnor kan stenas om de begått äktenskapsbrott."
Liten fråga: Är det inte så att de kan stenas redan för att de haft fräckheten att bli våldtagna ?

Något annat när jag ändå är på gång.
Anne-Marie, du är ju en som menar att "multi-kulti är kul, betyder ju en massa roliga fester och berikning av vår kultur !"
Färsk erfarenhet:
Vi var på födelsedagskalas häromdagen. Min fru och jag var de första gästerna. Efter oss kom Mona som är muslim.
Hon kom emot oss och jag sträckte ut handen och presenterade mig. Tyvärr grep både handen och presentationen i luften för Mona
ignorerade mig och gick fram till min fru och pratade med henne. Mona föreslog att de skulle sätta sig i trädgården och prata. Kvar inne blev jag. Själv.
En halvtimme senare fick jag reda på att Mona hade gått.
Värdinnan förklarade för mig att "Mona är shia-muslim och får inte prata med eller vidröra främmande män". Trots att Mona har varit här i landet sedan 17 år håller hon benhårt på denna "etiketten".
Hon känner värdinnans man sedan 15 år och klassar honom alltjämt som "icke hälsningsbar".

Efteråt frågade jag mig på vad sätt Mona hade bidragit till en rolig fest eller hur min kultur hade berikats ?
Berättade episoden för en vän som är tandläkare. Han berättade då om kvinnor som trots tandvärk lämnat hans mottagning när de såg att han var en man.

Vänligen
Peter