fredag 29 februari 2008

En ömsesidig integration i en globaliserad värld

Debatten börjar ta lite fart på Borås stads bloggportal. Jag måste bemöta sverigedemokraten William Petzälls påstående om alla "naiva" politiker som bedrivit en "oansvarig" invandringspolitik.

Jag kan hålla med om att det borde ha gjorts mer för att de, som flytt till Sverige och som det är vår skyldighet att ta emot enligt konventioner vi skrivit på, skulle också ha fått en bättre introduktion i samhället. Så att man kommit in på arbetsmarknaden snabbare. Med den nya regeringen, med integrationsminister Nyamko Sabuni i spetsen, så är förbättringar på gång.

Men att skylla allt som inte är bra i samhället på att det är invandrarnas(hopklumpade i en enda stor massa) fel är att förnedra en stor grupp människor som bidrar till landets välfärd. Som arbetar och betalar skatt. För det är faktiskt så att många jobbar och lever ett helt vanligt liv i Sverige. När sverigedemokraterna argumenterar verkar det som om alla som kommer hit lever på bidrag och begår kriminella handlingar. När det enda de (de allra flesta i alla fall) vill är att skaffa sig ett jobb och försörja sig själva. Och komma in i samhället. Och det kommer människor med värdefulla kunskaper. Som vi inte tagit till vara.

Som liberal tror jag på att människan kan klara sig själv. Och det kan också de allra flesta av dem som under stora umbäranden tagit sig hit till Sverige. Men när man kommer till en ny värld måste man också ha vägledning. Jag undrar om William och hans partikamrater har funderat över vad konsekvensen skulle bli om den som kommer hit inte får någon introduktion eller utbildning i svenska. Jag kan bara spekulera. En sådan ordning skulle troligen innebära utökat svartarbete, riktiga ghetton där människor av samma ursprung sluter sig samman, fattigdom ökar risken för kriminalitet och en groende religiös fundamentalism. Vi har skrivit på konventioner om att vi ska ta emot dem som flyr från krig och förföljelse. Så människor kommer inte sluta med att komma hit. Då måste vi också hjälpa och stötta dem att få en så bra tillvaro som möjligt i sitt nya land.
Sedan har inte alla rätt att stanna men jag tror att systemet blivit rättssäkrare så att tilltron till besluten ökar och de som får avslag återvänder. Även om det alltid kommer att finnas tveksamma fall. Andra länder borde också självklart ta ett större ansvar. Och mer borde också göras i närområden. Men de som kommer hit ska tas emot på ett värdigt sätt. De som får stanna ska också få hjälp att komma in i samhället på ett bra sätt.

Jag tror på ett mångkulturellt samhälle där vi lär av varandra. Jag har ställt frågan många gånger. Vad är det som säger att just hur vi gör i Sverige är det allra bästa? Men visst ska vi bevara våra traditioner och kanske till och med förstärka dem. Jag tycker visst att man kan fira skolavslutning i kyrkan och jag tycker inte man ska införa sharialagar. Det är svenska lagar som gäller i Sverige. Men det är inte bara människor med annan trosuppfattning som vänder sig mot skolavslutning i kyrkan. Det finns det många svenskar som gör också. Och det är utanförskapet som ofta stärker det religiösa. Färre människor i utanförskap medverkar till färre fundamentalister. Därmed inte sagt att de som saknar arbete nödvändigtvis är fundamentalister.

Idag skriver Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag i en artikel i SvD att folkpartiet tycker att medverkan till barnäktenskap, dvs äktenskap när man är under 18 år, ska kriminaliseras. Jag håller med. Ingen ung flicka eller pojke ska kunna giftas bort mot sin vilja. De föräldrar som medverkar till detta ska veta att det är straffbart om de gifter bort sin minderåriga son eller dotter. Detta är ett förslag som folkpartiet ute i landet ska ta ställning till.

I Borås pågår mycket arbete för att förbättra integrationen med det främsta målet att fler människor ska få ett arbete. Arbetet med Hässleringen på Hässleholmen är ett exempel. Vuxenskolans arbete med Compass och Substral ett annat.

Till sist. Integrationen måste vara ömsesidig. Det gäller att ge och ta. Att människor kommer hit från andra länder kan vi inte stoppa. Då skulle vi stänga gränserna och isolera oss. Men vi lever på 2000-talet och inte på 1800-talet med häst och vagn. Det gäller att hitta lösningar för ett mångkulturellt samhälle i en globaliserad värld. Då kan man inte bara stå och säga nej hela tiden. Man måste komma med konstruktiva förslag själv. Och det saknar sverigedemokraterna totalt.

torsdag 28 februari 2008

Sent påkommet och härskartekniker

Jag upphör aldrig att förvånas. Helt plötsligt har socialdemokraterna (som styrt Sverige i 12 år) kommit på att småföretagarna har tuffa villkor. Vidare att arbetsmarknadspolitiken inte alltid varit den bästa. (Exempelvis otaliga datakurser som många tvingats att delta i till väldigt lite nytta. Får man inte användning direkt för sina kunskaper så är utbildningen nästan bortkastad.)
Att a-kassan faktiskt är en omställningsförsäkring och att den enskilde har ett eget ansvar att söka och ta arbete även inom områden man inte tidigare jobbat.
Att SFI-undervisningen inte alltid haft den höga kvalité den borde och att den i högre omfattning borde varvas med praktik.
Att det är viktigt att validera utbildningar från utlandet.
Att de offentliga arbetsgivarna borde vara föregångare att anställa fler personer med utländsk härkomst.
Att det är viktigt att stödja det lokala näringslivet.
Att företagande är viktigt och att fler än arbetslösa borde få stöd för att starta eget. (Något som särskilt s-boråsarna borde ta till sig.) Men det förstås. De som får starta eget utbildning måste få lära sig hur den svenska modellen fungerar. Ve den som inte har kollektivavtal. Detta finns att läsa i en debattartikel i DN idag.

Enligt min uppfattning ganska relevanta ställningstaganden och egentligen inget nytt. Men varför gjorde man inget eller i alla fall mycket lite under de 12 år som man satt vid makten. Situationen för många människor kanske sett annorlunda ut idag med färre i utanförskap.

En annan intressant artikel i DN handlar om härskartekniker. Redan på 70-talet identifierade den norska socialpsykologen Berit Ås fem härskartekniker som används för att skaffa sig makt. Osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Det har ansetts att teknikerna oftast använts av män mot kvinnor. En retorikkonsult, Elaine Berg, har en lite annan uppfattning och jag är nog beredd att hålla med. Teknikerna används även mot män av män men också av kvinnor både mot andra kvinnor och mot män.

Berg har också egna härskartekniker, finns här. Oavsett vilka härskarteknikerna är, kanske var och en, man som kvinna, borde fundera över om det är så att man någon gång kanske använt någon av dem.

Dessutom kan konstateras att idag verkar det bli sol. Och äntligen ska jag utnyttja min julklapp. Biljetten till My fair lady på Operan i Göteborg. Bara nu inte den lurande förkylningen slår till.

onsdag 27 februari 2008

Nytt debattforum?

Jag har insett att Borås stads nya bloggportal med bloggande fullmäktigeledamöter kommer att innebära att det verkligen gäller att hänga i med bloggandet. Det borde kunna bli lite av en intressant debattsida. Men då behövs det fler bloggare från den borgerliga sidan. (Jag kan hjälpa till att komma igång) Eftersom lokalpolitik blandas med rikspolitik (det går inte att komma ifrån)så innebär det att det idag blir ganska mycket övervikt mot vänsterkanten. Även om vi är "sams" med mp lokalt så är allianspartierna inte alltid det på riksnivå. Och som sagt en hel del av inläggen handlar om rikspolitik. Och en hel del annat också förresten. Så det får läsarna stå ut med. Min egen blogg är en "blandblogg" av lokal- och rikspolitik men också en del om mig själv. En och annan vandringsblogg med naturbilder brukar det också bli.

Här finns själva bloggportalen för den som är intresserad.

Några inlägg bland dagens måste jag nog kommentera.

För det första. Jag tror att Jan Björklunds fan-club har viktigare frågor att engagera sig i än att rösta på Sveriges snällaste partiledare. Och förresten. Vad betyder att vara snäll. Och vad säger att det bara är positivt att vara snäll? Den som vänder kappan efter vinden och håller med den han eller hon senast talade mig? Är han eller hon snäll eller är personen utan egen uppfattning? Och jag tycker att Jan Björklund är snäll. Men han har bestämda åsikter och det är inget fel.

Och vem har sagt att lärlingsutbildningen ska lösa individuella programmet. Det vill säga att elever inte kommer in på en nationell gymnasielinje. Problemet att eleverna inte hänger med i skolan ska lösas långt innan det blir dags att fundera över gymnasieutbildning. Målet är i alla fall det. Genom tidiga uppföljningar, som också delges föräldrarna, och stöd och stöttning till dem som behöver det redan från första klass ska det problemet lösas. Det går inte att vänta till nionde klass för att utvärdera elevens kunskapsnivå.

Apropå kunskap. Det ordet har sverigedemokraten helt och hållet glömt bort i sitt inlägg om skolan. Men det kanske inte är så viktigt. Kunskap kan ju bidra till att man ifrågasätter vissa partiers åsikter. Visst ska vi ha arbetsro i skolan. Och visst ska mobbningsoffer kunna känna sig trygga i skolan. Men man får inte heller glömma bort att även de som mobbar inte mår särskilt bra. Och behöver hjälp och stöd att komma in på rätt väg. Jag kan inte komma ifrån känslan att det är ett hårt och känslokallt samhälle sverigedemokraterna vill ha. Och så skulle jag vilja ha en förklaring av William vad "Familjen är hjärtats fosterland" betyder. Jag har läst om och om igen men förstår inget. (Sentensen finns på hans hemsida)

Sedan kan jag inte annat än att hålla med Ida om att det är bra att kommunens egna skolor attraherar dem som söker till gymnasiet. För den skull tycker jag inte det är fel att det finns alternativ. Så att de blivande gymnasieeleverna har ett val.

tisdag 26 februari 2008

Korta rader en blåsig tisdagsmorgon

Några korta rader. Varför gnäller Thomas Östros över att regeringen inte gjort något mot alkoläsk. Varför gjorde den förra regeringen inte något? De kan inte skylla på att frågan inte varit uppe på dagordningen. Åtminstone 2003 hade folkpartiet en reservation i skatteutskottet, som jag själv stod med på, att man borde ta itu med skatten på alkoläsk. Bland annat detta.

"Folkpartiet anser att Sverige inom EU bör verka för en tydlig definition av alkoläsk och att all alkoläsk beskattas enligt en gemensam skattesats."

Det blev nej från regeringspartiet. Sedan finns det mer i artikeln om Östros men det hinner jag inte med nu.

Det är glädjande att FN tänker bedriva kampanj mot kvinnovåld. Det är skrämmande siffror som förs fram i pressmeddelandet från FN att var tredje kvinna i världen någon gång under sin livstid blir slagna och/eller tvingade till sex. Förhoppningsvis ger kampanjen resultat men då behövs det att alla länder tar tag i problemet. Men när det finns våld mot kvinnor och flickor även i vårt upplysta land där kvinnor ändå vet att männen inte har rätt att slå. Hur ska då kvinnor som inte ens får gå i skolan kunna sätta sig upp mot sina män?

Dags att ge sig av.


 

måndag 25 februari 2008

Vad gör sverigedemokraterna för integrationen?

En dag utan kvällsmöte. Unikt. Unik var också trafiken i Göteborg. Nästan inga köer. Men i morgon ska det väl regna så då är det nog bäst att räkna med kö. Alltid är det några som kör ihop.
Som tur är verkar det också som om jag inte tappat rösten. Det såg lite illa ut efter lunch idag. Och utan röst ingen kurs och utan kurs inga pengar in. Alltså är jag rätt beroende av rösten även om det nog finns de som ibland önskar att jag skulle vara tyst.

Jag har gått in och lyssnat i efterhand på sverigedemokratens agitation i fullmäktige i torsdags. Jag har lyssnat flera gånger. Inte för att jag tycker att budskapet tilltalar mig men för att försöka analysera vad det är egentligen han säger. Och det är inte mycket som är sant. Utan mest förutfattade meningar och myter. Dessutom kallar han alla oss i fullmäktige för rasister. För att vår integrationspolitik skapar ett vi och dom. Ska de säga.
När det gäller modersmål så finns det många studier som visar på att det är oerhört viktigt att man har ett modersmål som man behärskar för att kunna lära sig flera språk. Det finns en rapport från skolverket (svenska). Flera språk – fler möjligheter. Rapporterna finns på skolverkets hemsida. Sedan är svenska också viktigt.

Min uppfattning är att invandrarföreningarna i mångt och mycket bidrar till att stötta sina landsmän för att komma in i det svenska samhället. I samband med arbetet på Hässleholmen i det som numera heter urbant utvecklingsarbete, förut storstadssatsningen, tror jag invandrarföreningarna är en bra resurs. Genom att de som varit en längre tid i Sverige och själva fått både jobb och svenska vänner kan vägleda och berätta för sina landsmän vad det är som gäller. Genom att föreningarna är en resurs är det inte heller fel att de får bidrag.

Men samtidigt måste också vi svenskar dra vårt strå till stacken. Integration är ömsesidig. Den som aldrig kommer ut på arbetsmarknaden eller träffar svenskar kan heller aldrig lära sig vad som gäller i det svenska samhället. Och är det inte naturligt att träffa sina landsmän när man är i ett främmande land. Jag tror nog att svenskar utomlands bildar föreningar och träffas och firar jul och midsommar på svenskt sätt. Så varför ska inte de som kommit till Sverige från ett annat land också få göra det.

Att hålla fast vid sina seder behöver inte betyda att man inte kan bli delaktig i samhället ändå.

Det jag inte blir klok på och som jag funderat över tidigare är vilka egna förslag sverigedemokraterna har för att förbättra integrationen. För att göra människorna mer delaktiga i samhället. De förslag de har att komma med är vad man inte ska göra. För mig känns deras uttalanden bara som tomt prat.

Dessutom misstänkliggör man människor som har kommit hit efter i de flesta fall stora umbäranden i sina hemländer. Som trots det inget hellre vill än att arbeta. Kanske för att glömma bort de traumatiska upplevelserna de haft i hemlandet.

Det saknas redan arbetskraft i landet på vissa håll. Och det kommer att behövas än mer arbetskraft. Och den kommer vi inte att kunna prestera själva.

Och sedan kanske vi ibland borde tänka efter om det alltid är vi svenskar själva som är bäst på allting. Kanske ställa ytterligheter mot varandra. Vilken kultur är bäst? Den som låter alla unga springa vind för våg och råka ut för alkoholmissbruk och könssjukdomar eller den som håller sina döttrar inomhus som inte får gå ut alls utan tvingas gifta sig med en man som familjen sett ut. Jag vill inte ha någotdera men jag menar att man måste tänka efter innan man ifrågasätter. Och vilket är trevligast att möta i en affär. En tjej som är urringad till tusen och har brallor korta så man nästan ser allt. Eller en tjej med slöja.

Det finns mycket att filosofera om men nu är det nog sovdags.

Inte säkert i Afghanistan

Hinner egentligen inte skriva. Bilköerna i Göteborg väntar. Om jag kunde skulle jag ta tåget men det skulle ta alldeles för lång tid eftersom jag ska rakt igenom hela stan. Och att tågen går är väl inte alltid så säkert. Väntar på en bättre järnväg men det lär väl inte bli under den tid jag är arbetande åtminstone. Den som tycker att trafiken är besvärlig på Kungsgatan i Borås i rusningstid. Åk till Göteborg i rusningstid så blir han eller hon botad.

Nåväl. Det var inte egentligen det jag skulle skriva. Jag läste en bra krönika i GP av Gert Gelotte som handlar om den goda viljan. Han skriver

" Att både FN och Afghanistans regering har vädjat till omvärlden att inte tvångsavvisa fler till Aghanistan borde räcka - om inte den goda viljan saknas"

Jag håller med. När UD avråder människor från att åka till Afghanistan så avvisar Sverige människor dit trots att FN avråder. Motivet från svenska myndigheter är att det är ganska säkert i Kabul så även om det är osäkrare i de asylsökandes egna delar av landet kan man avvisa till Kabul. En stad som enligt uppgift redan har 300 000 internflyktingar.

Att det är orättssäkert i Afghanistan visar också den dödsdom som en afghansk journalist fick på sig i en rättegång där denne inte fick advokathjälp, inte ens rätt att försvara sig själv. Brottet var att han hädat islam eftersom han laddat ner texter på nätet och visat sina studiekamrater. Han hade inte ens skrivit texterna själv. (SvD)

söndag 24 februari 2008

Söndag med sport och djurplågeri

Våren ska vara här enligt SMHI. Fast jag tycker ju inte förstås att det är någon skillnad mot hur det varit förut sedan i höstas. Samma gråa trista disiga väder. Ok. Det har varit några vackra dagar men de är inte många. Men vad gör väl det. Det finns inget dåligt väder. Bara dåliga kläder. Fast särskilt lockande att gå ut är det ju inte.

Som tur är finns det annat att göra inomhus. En del av dagen har gått åt att förbereda och i kväll bär det av till Sandared för tennis. Sedan är det tre kursdagar i Göteborg.

Hinner nog göra några nedslag i dagens nyhetsflora innan tennisen.

Som vanligt en söndag så är det inte bara jag som sportar. Jag tar väl aldrig ut någon stor seger i förväg. Men förväntningarna är enorma på våra svenska idrottsmän och kvinnor. Då blir besvikelsen desto större när det går åt pipsvängen. Och spekulationerna tar fart om vad som är problemet. Just nu är det lite si och så med segrarna i vinteridrotterna för de svenske. En fjärdeplats idag för stafettlaget på skidor är inte så tokigt.(SvD) Och jag tror att man måste förstå att även elitidrottare har svackor och kan få skador och bli sjuka.

Jag hinner inte se Kalla fakta i kväll eftersom jag spelar tennis då. Men jag tror inte jag hade gjort det i alla fall. Jag såg några inslag(eller rättare sagt hörde för jag ville inte titta) i morse om hur de klippte bort hud utan bedövning på får för att förhindra en skadeinsekt att få fäste. Det räckte som sagt att höra fårens skrin. Det kallas mulesing och görs på merinofår. Ingen klädkedja i Sverige kan garantera att de inte säljer kläder med merinoull där man använt denna mycket grymma metod. Rent djurplågeri.

Ibland tycker jag det är bra att det finns grävande reportrar som tar fram sådana här fakta. I och med reportaget tar flera klädkedjor avstånd från mulesing-metoden. Och reportaget har fyllt sitt syfte. (SvD, TV4)

Nu hinner jag inte mer. Tennisen väntar.

lördag 23 februari 2008

Vård till gömda flyktingar och lite till

Idag är jag riktigt stolt över mitt parti. Mer än vanligt. Folkpartiet liberalerna har tagit ställning för humaniteten. I dagens GP skriver representanter för folkpartiet att folkpartiets partiledning och riksdagsgrupp nu tar ställning för att gömda asylsökanden och papperslösa också ska ha rätt till sjukvård. Sverige har kritiserats av FN:s rapportör för människors rätt till hälsa, Paul Hunt för att vi inte lever upp till grundläggande humanitär nivå. Även Läkarförbundet m fl har varit kritiska.

Visst kan man tycka att de som lever gömda borde ha återvänt när de fått avslag på sin ansökan. Även om asylprocessen nu blivit mer rättssäker sedan migrationsdomstolarna kommit till så finns det människor vars skäl eller oro inte tagits på allvar. Dessa människor väljer att, i stället för att återvända till hemlandet, gå under jorden med alla de problem det innebär. Hänvisade till andra människors välvilja. Om man då dessutom blir sjuk så har man inte rätt till vård. Visserligen finns det idag organisationer som på frivillig basis hjälper till och det finns enskilda sjukhus som också ger gömda vård men alla människor som vistas i landet borde ha rätt till vård. I medmänsklighetens och humanitetens namn.

Att inte kunna ge vård ställer också läkare och annan sjukvårdspersonal inför etiska problem. Läkarens etik ska alltid gå ut på att främja hälsa och liv.

Jag hoppas nu verkligen att folkpartiet får med sig övriga partier så att frågan snabbt kan utredas. (SvD)

Lite roligt är det också att jag faktiskt var med på riksdagsgruppens möte när beslutet fattades. Som före detta riksdagsledamot har jag rätt att vara med på riksdagsgruppen fast utan yttranderätt förstås.

För övrigt kan konstateras stormen nu bedarrat även om träden utanför fönstret fortfarande rör på sig en hel del. Själv har jag kommit lindrigt undan. Inte ute på resa och jag bor inte på landet så jag riskerar elavbrott.

Med tanke på hur mycket det stormar numera borde det vara angeläget för elbolagen att gräva ner sina ledningar snabbare än kvickt. Den som blir utan ström mer än tolv timmar ska ju ersättas av elleverantören enligt ett lagbeslut. Nu tror jag inte att man kan "gräva ner" alla strömavbrott. De som bor avsides kanske får räkna med även i fortsättningen att de råkar ut för strömavbrott. Men jag tycker att det är något man själv måste vara medveten om, om man bosätter sig mitt ute i skogen. Det egna ansvaret måste finnas även här.

Jag blir upprörd när jag hör talas om barn som far illa. Det som gör mig än mer upprörd är när jag läser om små spädbarn som misshandlas av sina föräldrar. Idag finns en artikel i DN som berättar om föräldrar som förmodligen misshandlat sin två månader gamla dotter. Barnet har åtskilliga benfrakturer. Det finns inget mer oskyddat än ett litet barn som är helt och hållet utlämnat till de vuxna. Ibland undrar jag om det inte skulle behövas ett körkort också för att bli föräldrar.
I Aftonbladet finns också en artikel om två föräldrar i USA som spelade dataspel och kollade på video i åtta dagar och lät sin fem-månader gamla son svälta ihjäl fastspänd i en barnstol.

Det knyter sig i magen på mig när jag hör alla som talar om att ingen vet bättre än föräldrarna vad deras barn behöver. Lyckligtvis är det nog så att de flesta föräldrar också är bra föräldrar, även om jag inte är tvärsäker på att även dessa alltid vet vad som är bäst för deras barn. Men det finns barn som har föräldrar som till och med gör sina barn illa eller i allra värsta fall låter dem dö. Jag tycker nog att de som kategoriskt uttalar sig om att föräldrarna vet bäst borde nyansera sig till att säga "de flesta föräldrar".

Till sist kan bara konstateras att vi alla härstammar från Afrika. Det har man kommit fram till genom att studera DNA. (SvD) Så att människor söker sig bort till något annat ställe är inget nytt. Förflyttat sig har människan gjort i 90 000 år. Och vetskapen att alla har samma ursprung måste väl ställa till det för dem som tror att de som är födda i Sverige har någon särställning i världen.

Slut för nu.

fredag 22 februari 2008

Ät gärna fisk men inte torsk och än är det en bit kvar till vår

Nu blir det storm igen. Jag har snart tappat räkningen på alla stormar den här vintern. Vad jag vet har denna storm ännu inte fått något namn så den kanske inte är så farlig. Det är tydligen så att stormarna namnsätts i Norge om de är tillräckligt allvarliga. Men visst blåser det rejält redan. Småfåglarna har svårt att hålla sig kvar i björken utanför fönstret. Om jag vore småfågel skulle jag nog bli rätt sjösjuk. (DN, SvD) Nej, nu får jag sluta tramsa och gå över till att kommentera några av dagens rubriker innan jag ska iväg och revidera bokslutet för hörselskadades förening i Borås.

En intressant artikel handlar om Omega-3 fettet som ska vara hälsosamt. I artikeln kritiseras reklamen för sådana fetter. Enligt artikeln så krävs det 311 knäckemackor av sort Wasa sport plus om dagen för att få i sig lika mycket omega-3 som finns i en sillbit. Omega-3 fetterna som finns i fisk och raps och linfrö är olika. Fetterna från växtriket har inte alls samma effekt för hälsan som de fetter som finns i fet fisk . Den feta fisken har konstaterats vara bra för hjärtat.

Det är bra att sådana här skillnader klarläggs. Konsumenter tror ju ofta på reklamen. Och det är inte särskilt kul att tro att man får i sig nyttiga fetter som är bra för hjärtat när man käkar linfrö när det egentligen vore bättre att äta sill eller lax. Läs gärna hela artikeln i SvD. Finns också här (lite mer kortfattad)

Mer om mat har jag skrivit här. Inser att jag lagt av mig lite när det gäller att hänga med alla svängar vad som är bra och inte bra att stoppa i sig. Får väl återkomma till det.

Mer om fisk. Merparten av våra kända kattmatsmärken innehåller torsk och rödspätta. När diskussionen numera handlar om att avstå från torsk över huvud taget i människoföda, åtminstone om den kommer från de utfiskningshotade områdena, så är det mycket märkligt att det fortfarande finns torsk i kattmat. Producenterna kan inte direkt säga om torsken kommer från hotade områden men kommer att se över frågan. Vällovligt. Katterna om några måste väl vara angelägna om att det kommer att finnas fisk även i framtiden. Här en bild på mina katter jag hade en gång. Men som jag inte kunde ha kvar när jag pendlade till Stockholm.


Till sist. Det ska bli varmare men än är det vinter kvar. Så än är det inte vår. Precis som i visan när blåsippan i backen står. SvD symboliserar våren med en bild på en blåsippa. Blåsippor är verkligen en symbol för våren. Sedan sverigedemokraterna valde blåsippan som sin symbol har jag blandade känslor inför blomman. Men det kanske är så att när blåsippan blommar har vintern fortfarande ett rejält grepp. Precis som sverigedemokraterna drar med sig en kall vind där de drar fram.
Jag kommenterade inte igår sverigedemokraten William Petzälls iskalla och främlingsfientliga inlägg i fullmäktige där han talade om för alla oss andra "mångkulturalister" att vi inget begrep. Morgan gav honom ett bra svar.

torsdag 21 februari 2008

Ganska kort kommunfullmäktige

Det blev ett ganska kort kommunfullmäktige idag. Förvånansvärt. Det som nog tog den längsta tiden var alla enkla frågor till kommunalråden. Det blev inte ens debatt om de kooperativa familjenätverken. Däremot diskuterades om vi skulle tvinga gymnasieskolorna att hålla, i och för sig för eleverna frivilliga, kurser i feministiskt självförsvar. Själv deltog jag i debatten. Jag tycker inte att skolor ska tvingas att anordna kurser just i en viss teknik eller viss metod när det gäller att stärka flickors och pojkars självkänsla och självförtroende. Att diskutera frågor kring bemötande mot varandra ska skolan göra och tala om den värdegrund som finns. Ingen ska kränka någon annan. Efter vad jag förstått finns slag som riktas mot ögon och strupe med i de grepp som lärs ut i feministiskt självförsvar. Det känns inte speciellt bra att man ska lära sig att slå mot ögonen på varandra i skolan. Men den del som handlar just om att stärka självkänslan och våga säga ifrån har jag inget emot. Och det är klart att visst måste man försvara sig om man blir angripen. Det känns bara så fel att lära ut slag i skolan. Förebyggande och diskussioner hur man ska motverka att det uppstår en våldssituation känns mycket bättre.

Nu är det sovdags.

Skola och bussbälten, igen

Tiden bara rusar iväg. Egentligen skulle jag förbereda kurs men ägnat dagen åt annat. Som tur är finns det en helg. Frågan är om det är särskilt effektivt att samtidigt som jag skriver inlägg om feministiskt självförsvar till dagens fullmäktige lyssnar på webb-TV med skoldebatt. Men vi kvinnor kan ju göra flera saker samtidigt påstås det ju.

Det intressanta är att mp ändrat sin politik nu så att de kan acceptera betyg från årskurs nio för att skapa ett urvalsinstrument inför val till ytterligare utbildning. Ett stort steg från att inte ha accepterat betyg alls. Men det räcker inte. I nian är det för sent. Då finns det ingen chans för den, som halkat efter, att förbättra sitt betyg. Men bättre än inget. Nu står vänsterpartiet alldeles ensam. Men helt klart är att oppositionen är ganska oense om det mesta.

Till något annat som jag läste precis nu. Vägverket säger att det är ok att stå i buss även utanför tättbebyggt område. Helkorkat. Det finns en lag som säger att om det finns bälte på en sittplats i en buss så ska bältet vara på. Då är det fullständigt motsägelsefullt att de som lyckats få en sittplats får böta om de inte tar på sig bältet medan de riskerar att få stående personer över sig om bussen gör en hastig inbromsning av någon orsak. Jag håller med personen från NTF-Väst att det är fullständigt galet att det finns stående passagerare över huvud taget. (BT)

 

onsdag 20 februari 2008

Skatter, skola och skulder

Tillbaka hemma från storstadens vimmel. Ett gråkallt och disigt Stockholm. Men kul att träffa gamla riksdagskollegor. Och vara med på riksdagsgruppen med inslag av finansministerbesök. Fast orsaken till Stockholmsbesöket var ju Skatteverkets insynsråd. Intressant och spännande. Lite roligt att ha ett nationellt uppdrag, Och skatter är ju något som rör de flesta. En fråga som kom upp var varför inte fler använder e-tjänster. Och det kan man fråga sig. Det man också kan fråga sig, är varför inte alla betalar den skatt de borde.

Mer frågor. SvD:s läsarröster med anledning av serien om klass 9A tycker att det viktigaste för en bättre skola är skollokalerna och betygen. Visst är bra skollokaler viktigt. Men vem ska se till att eleverna lär sig det de ska, så de kan få betyg? Jag kan hålla med den som enligt artikeln tycker att föräldrarna också har ett ansvar när det gäller barnens skolgång. Det minsta man kan begära är att föräldrarna ska se till att barnen går till skolan.

Föräldrar har också ansvar att se till att deras barn inte går in i vuxenvärlden med obetalda skulder. Tyvärr blir det allt vanligare. Det är bra att man åtminstone börjar med en kartläggning av hur många barnen är. (DN)Oavsett om det är okunnighet eller ej hos föräldrarna så är det både oförståeligt och oacceptabelt att man utsätter sina barn för detta.

 

tisdag 19 februari 2008

Att köpa en hel by eller lägga ut ett bad på entreprenad

Egentligen hinner jag inte skriva men jag fick bara en fullständigt galen association. Tänk om det skulle komma någon och köpa hela Borås.
Vad är det mot en entreprenad av badhuset? (BT) Hur skulle motståndarna till alla former av att någon annan ska sköta driften av en verksamhet, som idag drivs av kommunen, agera då. Nu tror jag förstås inte att det kommer någon tysk, eller någon av annan nationalitet heller för den delen, och köper Borås. Men i Storbritannien har en tysk "köpt" den berömda byn som vi känner som "Midsomer" men som i verkligheten heter något annat, Hamleden. Enligt DN så är det nu slut med filminspelningar från byn eftersom han som köpt byn inte vill bli störd av filmteam.

Jag undrar bara hur man kan köpa en hel by. Och igen varför det är så svårt att se att det finns andra som kan driva en verksamhet lika bra eller kanske bättre än kommunen.

Nu hinner jag inte mer. Tåget till Stockholm lär inte vänta på mig.

måndag 18 februari 2008

Bad, svarta män och klimat

Känner mig rätt mör efter en dags kurs i racer-fart. Inga övningsuppgifter har vi hunnit med så jag har stått och pratat i 6 timmar i sträck. Fortsatte sedan av bara farten på gruppmötet inför kommundelsnämnden.

Fast då handlade det förstås inte om under vilken flik man hittar det eller det kommandot utan om allvarligare frågor som till exempel dagiskön. Fast lite spårade jag ur med en så oviktig fråga som att det finns tre svarta strikt klädda män på omslaget till vårt bokslut. Som om bara män sysslade med ekonomi. På onsdag deltar jag ju i första mötet med Skatteverkets insynsråd. Och skatteverket sysslar med pengar om någon trodde något annat och jag är kvinna. Men som sagt en oviktig fråga och jag missar ju tyvärr själva kommundelsnämndsmötet. Går inte att vara på två ställen samtidigt.

Tyvärr, måste jag också säga om vägvalets och miljöpartiets beslut att säga nej till att lägga ut badhuset på entreprenad. Och Johan, något kan vara en stolthet för kommunen även om det inte drivs av kommunen. Det finns många turistattraktioner som inte drivs av kommunen(BT)Det kanske också är så att en företagare med erfarenhet är bättre än kommunen att driva företag.

Vad har då hänt ute i världen medans jag stått och mässat om vad som finns var under Word-flikarna i 2007-versionen.

Klimatberedningen kunde inte komma överens. (SvD, DN)Tyvärr inte ens allianspartierna helt och hållet. Det är siffror som diskuteras. Vilket ska målet vara när det gäller minskning av koldioxidutsläppen. Egentligen är procentsiffrorna mindre intressanta. Visst är det viktigt att veta vad målet ska vara. Men det är än viktigare att komma fram till hur man ska minska koldioxidutsläppen. Det är helt rätt att satsa på tåg och därmed höghastighetståg mellan storstäderna. Men tågen måste drivas med något också. El antagligen. Därför är det viktigt att inte glömma bort kärnkraften som ett hjälpmedel att rädda klimatet. Även om man självklart måste ta med andra energikällor.

Inte för jag vet om snöovädret i Grekland och Turkiet beror på klimatförändringen men fundera kan jag. (DN)

Nu är jag trött och sängen väntar. Kanske några sidor innan jag somnar i boken I muntra damers sällskap. En i raden av böcker om MMa Ramotswe som driver Damernas detektivbyrå. Den som ännu inte läst böckerna har trevlig och underhållande läsning kvar. Mer om detta finns att läsa bland annat på Wikipedia.

söndag 17 februari 2008

Läraren en viktig person

Att läraren är en viktig person i klassrummet råder inget tvivel om. Och inte bara i klassrummet. För Sveriges framtid är det viktigt att skolan har bra och duktiga lärare. Det är i skolan som det växande släktet inhämtar färdigheter och kunskaper som de kommer att behöva i sitt fortsatta liv för att utveckla landet. Att då lärarutbildningen är ett av de sista alternativen för dem som söker in till universitet eller högskolor är inget bra tecken. Det borde vara de studenter som har allra högst betyg som ska vidarebefordra sina kunskaper till kommande elever. Inte de med de lägsta betygen.

Så är det idag i stor utsträckning. Några artiklar i dagens tidningar belyser detta.

Först vill jag påtala att jag tror att de allra flesta lärare gör ett bra arbete men dels finns det inget som inte kan göras bättre och dels är det tendensen som nu råder att läraryrket riskerar att bli sista chansen.

Den artikel som verkligen ger mig kalla kårar är en artikel i DN av Maciej Zaremba där hon tar upp fall där studenter vid Lärarhögskolan i Stockholm känt sig kränkta av att de blivit underkända. Elever som inte behärskar svenska har blivit avrådda från att fortsätta studierna vilket föranlett att de anmält skolan för diskriminering. Att avråda någon från att fortsätta studier för ett yrke han eller hon inte är lämplig för är inte diskriminering. Det är att rädda både den som utbildar sig och i fallet när det gäller lärare också eleverna. Det kan inte vara kränkning att inte bli godkänd.

Som grund för anmälan ligger Lagen om likabehandling vid högskolan. Det vill säga att ingen ska bli diskriminerad på grund av könstill­hörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Det är självklart riktigt att det ska vara så. Men det måste också finnas grundläggande krav för att bli lärare. Behärskar du inte svenska språket kan du inte bli svensklärare precis som den som inte har körkort inte kan bli bilskolelärare. Att stoppa någon då kallar i alla fall inte jag för diskriminering.

SvD:s ledare och ledarbloggar handlar idag också om hur viktigt det är att de allra bästa studenterna söker till lärarutbildningen. Ett av inläggen handlar om serien på Svt om klass 9A. Klassen som med de allra bästa lärarna ska höja sig från en av de sämsta klasserna i landet till en av de allra bästa. Jag brukar inte tycka om att man experimenterar med barn och unga. Men efter att ha sett första avsnittet så är jag verkligen imponerad. Lärarnas riskförbund har gett ut en rapport om vem blir vad och varför. Rapporten trycker på hur viktigt det är att det är attraktivt att bli lärare.

Jag förstår inte allt

Laddar inför en intensiv vecka. Där jag tyvärr missar en del. Det är bara att konstatera. Det går inte att vara överallt. Men i morgon kurs på dan och gruppmöte inför kommundelsnämnden på kvällen. Plus ett annat möte jag borde vara på. På tisdag missar jag gruppmötet inför fullmäktige för att hinna vara uppe i Stockholm på onsdag morgon för mitt första möte i Skatteverkets insynsråd. Tänk om Götalandsbanan fanns så kanske man kunde vara uppe i Stockholm till klockan 9 även om man åker samma dag. Kanske det hade gått med flyg men det är ju inte särskilt miljövänligt och jag hade kanske fått en miljöpartist på mig (förlåt, jag tycker faktiskt mer om att åka tåg och tycker också att kan man minska flygandet så ska man göra det). Men jag missar i alla fall inte fullmäktige.

Fast med tanke på en del debatter så kan man ibland både ha och mista fullmäktigemötena. Den här gången finns det flera ämnen som kan dra ut på tiden. Fast säker kan man aldrig vara. Ibland blir ett uttalande en tändande gnista som sätter fart på en debatt på flera timmar. Medan det man tror ska bli stor debatt går spårlöst förbi. Fast det sistnämnda händer inte så ofta förstås. Så förstår jag inte heller varför man måste säga samma sak flera gånger. Och varje fullmäktigemöte.

Det som i särklass skapar mest debatt är när kommunen ska låta någon annan sköta ansvaret för en verksamhet. I dagens Borås tidning är frågan om kommunen själva ska driva Stadsparksbadet eller om någon annan entreprenör ska göra det. Ramaskriet från sossarna kommer som ett brev på posten. Även här har jag svårt att förstå. Varför skulle just kommunen alltid vara bäst på att sköta driften? Kommunen är ingen företagare. Det är inte så att badet ska säljas ut utan det kommer fortfarande vara kommunen som är ansvarig. Det är märkligt att vänstersidan inte kan skilja på entreprenad och försäljning av kommunal verksamhet.

Något som också är märkligt är att alliansregeringen trots fler människor i arbete och ett rejält uppåtkliv på OECD:s välståndsliga, från 14:e till nionde plats (enligt GP:s ledare idag), inte lyckas attrahera väljarna. (SvD, Aftonbladet ) Och med en opposition, som leker två slår den tredje eller vad det nu är, och som inte kan komma med någon konkret politik vad de vill. Mer än att göra återställare. Men knappast kan de höja skatten för låg och medelinkomsttagare igen och då förstår jag inte hur man kan ha råd att göra återställare.

Jag håller fast vid min vanliga kommentar att det är bara en opinionsmätning och att det är på valdagen det gäller. Men det behövs ändå snart en återhämtning även i opinionsundersökningarna. Det är faktiskt bara drygt ett år kvar till Europa-parlamentsvalet och det är då den första sanningens minut kommer. Det är inte bara för alliansregeringen och oppositionen att kämpa mot varandra. De ska också se till att inte sverigedemokraterna och andra nationalistiska partier tar mark. Jag tror dock att regeringens politik på bland annat integrationsområdet för att bryta utanförskapet för många människor kommer att bidra till att både oppositionen besegras och de nationalistiska partierna hålls utanför. Ett sådant utanförskap välkomnar jag.

Nu får jag nog sluta skriva och ge mig ut i friska luften. Tar väl med kameran så kanske det blir någon vårbild.

lördag 16 februari 2008

Välfärd inte för alla

Ibland undrar jag vart medmänskligheten tagit vägen. När människor som fått avslag på sin asylansökan inte kan återvända till sina hemländer, eftersom deras hemländer inte tar emot dem, inte ens får hjälp med den nödvändigaste medicinen. Det förekommer i vår kommun, Borås. Visst kan man tycka att man ska återvända hem frivilligt när man fått avslag. Men vem återvänder frivilligt till Afghanistan där talibanerna gör nya framryckningar och journalister döms till döden. Eller till Irak eller till Somalia. Jag har skrivit mer om detta här. Där situationen är långt ifrån lugn. Jag kan inte förstå hur man kan behandla människor på det sättet. När en cancersjuk inte får sin medicin. Eller en kvinna som tvingats betala av matpengarna till sin förlossningsvård så hon måste gå till kyrkan för att få hjälp med mat. Det drar fram kalla vindar över landet.

Det finns självklart åtskilligt mer att göra för att förbättra för de människor som kommer hit. Så att dessa snabbt kommer in i samhället. Och med den nya regeringen med Nyamko Sabuni i spetsen har det börjat hända saker.

Det är inte heller så att alla har rätt att stanna. Men de här människorna som nu lever på det hela taget utanför samhället fick tillfälliga uppehållstillstånd i ett år men när detta gick ut, inte fick uppehållstillståndet förlängt trots att situationen i hemlandet inte på långa vägar har blivit bättre. Jag förstår om man är rädd för att återvända. Men den situation som nu uppstår när man hamnar utanför bidrar till både svartarbete och i värsta fall värre saker. Många har haft arbete men tvingats sluta arbeta i samband med att det tillfälliga uppehållstillståndet gått ut. Och framför allt många barn far illa.

Som tur är finns det hjälporganisationer som kyrkorna som stöttar familjerna men det borde inte vara så. Kommunen har ansvar för de människor som vistas i kommunen. Även om de kommer från Irak eller Somalia. Och vi kommer att behöva fler människor i landet. Redan idag finns det arbetsgivare som ropar efter arbetskraft men inte får någon.

I Borås gör Kyrkornas flyktingrådgivning ett fantastiskt arbete. Egentligen är uppgiften att hjälpa och stötta dem som har fått uppehållstillstånd men den mesta kraften har under det gångna året lagts mest på att stötta alla dessa som lever i en halvvärld. Även ekonomiskt. De kan inte återvända till sina hemländer men de kan inte heller starta ett nytt liv här i Borås.

fredag 15 februari 2008

Vem ska styra landet?

Solens första rödgula strålar lyser på grantopparna utanför fönstret. Även den kala björken blir vacker. Himlen är ännu så länge alldeles blå. Passar alldeles utmärkt för utomhusliv med barnbarnen som jag ska hälsa på om en liten stund. Så jag ska inte bli så långrandig med skrivandet.

Men jag har några gårdagsnyheter som jag tänkte kommentera. Fastnade i excel igår så jag hann inte skriva och så behövde jag nog lunga ner mig lite.

För att jag blev arg när jag såg SvD:s fråga till läsarna. Tror du att politikerna fuskar mer med frånvaron än andra? Ännu ett tillfälle för media att misstänkliggöra politiker. Och att klumpa ihop alla som på olika sätt är engagerade i samhällsfrågor. Politiker är ingen homogen skara. Det kan vara de som ägnar all sin tid åt politik till exempel riksdagsledamöter och kommunalråd eller de som sitter i någon nämnd och ägnar delar, kanske en stor del, av sin fritid till att läsa handlingar och gå på möten.

Politiker är verkligen ingen homogen grupp och det borde åtminstone journalister veta. Och det viktiga är ju att de som får förtroende att styra i landet eller i kommuner är vanliga människor. Och bland vanliga människor så finns det de som fuskar. Då är det inte märkligt om det finns de bland politikerna som också gör. Fast jag kan i och för sig tycka att om man har fått medborgarnas förtroende så har man ett större ansvar att göra saker rätt. Och jag försvarar inte de som inte gör det. Åker privata resor på riksdagens bekostnad eller dubbelarbetar likt en känd advokat.

Själva sakfrågan om varför politiker (heltidspolitiker förmodar jag och det är faktiskt inget yrke utan ett förtroendeuppdrag) och högre tjänstemän är friskast tror jag inte är så svårt att förklara. Det är svårt att vara borta. Ingen gör jobbet när man är sjuk. Ingen svarar på den personliga e-posten, ingen läser handlingarna till utskottsmötet eller skriver anförandet (kanske en del får hjälp). Läsa tidningarna för att hänga med vad som händer måste man göra ändå. Då försöker man i möjligaste mån släpa sig till arbetet eller sitter på sitt rum eller i hemmet och jobbar. Orkar man inte en dag så får man jobba desto mer när man är frisk. Att vara heltidspolitiker är inget åtta till fem jobb med reglerad arbetstid. När det blir det kan man ställa samma krav på politiker som andra men till dess så får man nog acceptera att det finns olikheter. Men som sagt fusk är inte acceptabelt från någon.

Sedan kan jag ibland fundera över vad de som inte gillar politiker vill ha i stället för det demokratiska samhälle vi har idag. Ska var och en betala den skatt han eller hon tycker de har råd med eller ska vi ha ständiga folkomröstningar om allt från var gatorna ska ligga till vem som ska ta hand om gamla mamma. Och ska de som tycker att deras barn ska gå i skola starta en egen skola. Eller vill vi att en eller fåtal ska bestämma allting. Som ser till att just de får det bra.

Nej jag tror nog att det demokratiska system vi har idag är bäst. Sedan kan det självklart förbättras. Men det skulle kännas bra om även media bidrog till att försvara det demokratiska systemet och inte bara bidrar till det alltmer ökande politikerföraktet. Berätta i stället om en riksdagsledamots vardag.

Jag vet att när jag beskrev min vecka för skolungdomar på besök i riksdagen så bara de undrade hur jag orkade med.

Nu hinner jag inte mer. Nu väntar barnbarnen.

torsdag 14 februari 2008

Inhumant försök

Kan inte låta bli att kommentera uppgiften att mannen som skulle avvisas till Eritrea är tillbaka i Sverige. Han blev inte insläppt. Tjänstemannen som skulle ta emot honom godtog inte handlingarna. (DN) Kommentaren från den medföljande polisen att det kan bero på "dagsformen" hos tjänstemannen om en person blir insläppt eller inte tycker jag talar sitt tydliga språk. Inte särskilt stabilt land. Snarare rättslöst. Vilket också Amnesty och UNHCR påpekat. Ingen bör skickas tillbaka dit enligt dessa organisationer.

Andra personer som avvisats till Eritrea har antingen torterats eller helt enkelt försvunnit. Att risken blir mindre för mannen att råka ut för tortyr när man nu ska försöka få andra handlingar från Eritreanska ambassaden är väl inte troligt. Tvärtom.

Sverige har fällts tolv gånger av FN:s tortyrkommitté för att vi skickat tillbaka asylsökande som riskerar tortyr. Det är verkligen dags att Sverige börjar värna mänskliga rättigheter. För att vi ska vara trovärdiga inför andra länder som vi kräver ska leva upp till dessa.

Jag undrar vart humaniteten tagit vägen. Och ska människor avvisas till vilket pris som helst. Då menar jag både det mänskliga och det rent ekonomiska.

Sol på alla hjärtans dag

Äntligen skiner solen. Från en blå himmel. Det var länge sedan. Kanske är det en kärlekshälsning från högre makter. Även om jag, som jag skrev igår, är skeptisk till det uppskruvade tempot kring Alla hjärtans dag så är det den dagen idag. Jag tycker att alla dagar ska vara Alla hjärtans dag i stället. Dagen har blivit för kommersiell och de som inte får några rosor eller kramar har fått ytterligare en dag att känna sig ensam på.

Nåväl.

Jag tänker i alla fall glädja mig åt dagens opinionsmätning från Skop där både gapet till oppositionen minskar och folkpartiet går framåt. (SvD, DN) Den som följt min blogg vet min inställning till opinionsmätningar. Går det bra så gläds jag åt dem men med insikten att det bara är en opinionsmätning. Går det dåligt så struntar jag i dem. Och de olika mätningarna svänger från opinionsinstitut till opinionsinstitut. Som jag skrivit många gånger förr. Det är först mätningen på valdagen som räknas.
Det året jag blev invald i riksdagen, 2002, och folkpartiet fick över 13 procent så låg partiets opinionssiffror mitt i sommaren under 4 % gränsen. Och en riksdagsplats var bara en dröm. Egentligen var det nog först veckan innan valet som det blev en möjlig realitet. Så mycket kan förändras tills valdagen.

Och hur alternativet till alliansen ser ut kommer vi förmodligen inte att få veta förrän efter valet eftersom de tre oppositionspartierna inte riktigt kommer överens. Två slår den tredje eller vad det nu är för lek de håller på med. Även om jag förstås tycker att det är bra att de håller på och bråkar med varandra så vore det väl mer angeläget för de tre partierna att försöka hitta minsta gemensamma nämnare. Men vänsterpartiet vill som alltid gå sin egen väg. Men som sagt låt dem hållas på med sitt bråk. Och förhoppningsvis får vi aldrig veta alternativet till alliansen ens efter valet. För självklart hoppas jag på en fortsättning för alliansen. Även om inte heller allianspartierna alltid är överens i alla frågor.

En annan sak som gladde mig att läsa i morse i GP är att även folkpartiet nu vill ha en utredning om vård för gömda flyktingar som vistas i Sverige. Sverige tillsammans med Österrike är det land i Europa som har sämst vård för papperslösa.
Sverige har fått kritik från FN för att inte även gömda får sjukvård. Det är en grundläggande mänsklig rättighet. Således bryter Sverige mot internationella konventioner. Och FN:s representant Paul Hunt påpekar att Sverige kämpar för mänskliga rättigheter ute i världen men glömmer bort att de ska också gälla för inhemskt bruk. Kritiken kommer inte bara från FN utan från svenska läkare och även Socialstyrelsen vill ha en utredning.
Detta diskuterades vid en hearing i riksdagen, anordnad av den Tvärpolitiska Flyktinggruppen. En grupp som jag själv var med och utvecklade. Hoppas att regeringen tar till sig kritiken och stoppar förslaget om försämrad vård för papperslösa i papperskorgen. Och tillsätter en utredning. Parlamentarisk med alla partier representerade.

onsdag 13 februari 2008

Alla hjärtans dag

Det blev sent även igår. Men den här gången skrev jag protokoll från lokalavdelningens årsmöte. Sedan jag kopplade in mitt nätverk i förrgår har jag börjat sköta Internetkontakten från min nya dator. Min gamla som bara är drygt ett år gammal går som ett tröskverk. Fast eftersom jag måste ha en himla många program i den, både gamla och nya programversioner av Office till exempel, är det kanske inte så konstigt.

Skriva tänker jag i alla fall göra från den gamla datorn. Där har jag ett tangentbord som nästan går av sig självt.

I dagarna handlar det mycket om hjärta. I morgon är det alla hjärtans dag. Varför kan det inte vara alla hjärtans dag alla dagar om året? Att människor bryr sig om varandra även resten av årets dagar. Varför ska man ge sin käresta en liten nallebjörn med hjärta på magen just den dagen? Det kanske vore bättre att hjälpa till hemma de övriga 364 eller i år 365 dagarna till exempel. Därmed inte sagt att den som ger bort nallebjörnen inte gör detta ändå. Och visst är det inte fel att vara snäll mot varandra. Eller ge varandra en liten blomma. Men just den uppskruvade stämningen kring Alla hjärtans dag vänder jag mig emot. Det finns många som inte har varken en käresta eller vänner. Och det finns många som har mer grundläggande behov.

De barn som riskerar eller har blivit vräkta från sina lägenheter kanske hellre hade velat att man fokuserar på att se till att alla har tak över huvudet. Det får bara inte förekomma att barn blir vräkta och skiljs från sina föräldrar. Hittills i år har 66 barn vräkts enligt en uppgift på TV igår. Det sociala måste gå in mycket tidigare och hjälpa de familjer som riskerar att råka illa ut.

Inte heller får killen från Eritrea som avvisades idag någon trevlig Alla hjärtans dag. Risken är väl stor att han när han anländer till ett av världens mest ofria länder hamnar i fängelse och kanske torterad i stället för att få en röd ros. (DN)

För dem som dött av drogen GHB upplever inte Alla hjärtans dag över huvud taget. GHB är en drog som orsakar större missbruksproblem än andra droger i Västsverige. Egentligen är det inte själva drogen GHB som är narkotikaklassad som är det stora problemet utan lösningsmedlen GBL eller Butandiol som omvandlas till GHB när de kommer in i kroppen. Under min riksdagstid skrev jag både motioner, frågor och interpellationer för att just butandiol och GBL skulle narkotikaklassificeras. Dessutom anordnade jag och mina borgerliga kollegor från min valkrets ett seminarium i riksdagen för att öka kunskapen om drogerna. Resultatet blev att GBL och Butandiol klassificerades som hälsofarliga ämnen. Men fortfarande är de inte narkotikaklassificerade. Det är dags att det händer något. Jag vet att det inte är lätt eftersom ämnena också har ett annat viktigt användningsområde, till exempel sanera klotter. (DN)

Visst måste vi bry oss om varandra. Men det måste vi göra alla dagar. Jag förstår den skola som förbjudit blomsterutdelning på Alla hjärtans dag . Det känns säkert för dem som inte får en enda ros medan andra får många. Även om det inte borde behöva gå så långt som till förbud. (DN)

Förbud för rosor är det också i Saudiarabien. Fast av andra orsaker. Det anses uppmana människor till omoraliska handlingar mellan icke gifta män och kvinnor att fira andra högtider än de muslimska. Särskilt den här. Men, som alltid när det införs förbud, så blomstrar(!) "svarta" rosor i stället. En ros blir fyra – fem gånger så dyr som normalt. E-post via nätet eller åka utomlands är andra alternativ. (DN)

Riktigt så illa ser väl inte jag firandet av Alla hjärtans dag så att det måste förbjudas. Men en tanke till dem som inte får en ros eller en klapp på kinden av någon som bryr sig kan man ändå kosta på sig i morgon.


 


 

tisdag 12 februari 2008

Lite till om politik

Kan inte låta bli att skriva några rader till om politik. Det är inte konstigt att människor blir avogt inställda till politik och politiker när man läser om de tre oppositionspartiernas som käbblar med varandra inför öppen ridå. Lars Ohly (v) säger att han inte vill. Han vill inte blanda upp partiets politik. Maria Wetterstrand (mp) säger att han måste, Marita Ulvskog(s) säger egentligen ingenting. Frågan gäller om samarbete mellan dessa tre partier inför valet 2010.

Hur ska väljarna veta vad som kommer att hända om de här tre partierna ska få styra landet igen? När de så öppet deklarerar hur oense de är. Ska de om de får makten igen, vilket jag verkligen inte hoppas, komma överens under sena nattimmar dagen innan budgeten ska presenteras för att undvika det nyvalshot som de har hängande över sig och landet. Vilken konstruktiv politik blir det av detta? Definitivt inte långsiktig.

Jag som håller på den andra sidan är förstås glad över att de inte kommer överens. Självklart finns det frågor också inom alliansen där partierna inte är överens men med god vilja går det att lösa det mesta. Även om inte alla beslut stämmer helt överens med mina åsikter så har samtidigt också en del av det jag tycker är viktigt genomförts. Och även om jag kan hålla med om att inte heller alliansens förslag alla gånger varit väl genomtänkta och regeringen fått tänka om så kommer fler i arbete och skolan håller på att förbättras .

Till sist. En eloge ska regeringen ha för att förslaget om att begränsning av sjukförsäkring togs bort. (SvD) Det hade varit oklokt att inte göra det när så många, även inom de egna leden var emot den.

Om politik och lite till

Det blev en sen natt igår så jag sov länge. Inte så att jag var ute och rumlade. Det brukar förresten inte finnas så mycket att rumla i en måndagskväll i Borås. Utan jag var och inhandlade ett trådlöst nätverk och lyckades installera detsamma. Det mesta gick bra med surfning och så men det finns lite annat kvar. Och det är så svårt att inte testa en sista gång och en sista gång. Får väl fråga någon som kan.

Annars kan jag berätta att jag upplevde något som jag nästan slutat hoppas på. Enid från Bosnien var och hälsade på. Jag har nog inte fattat det ännu att han är i Sverige. Den handlar om en ung man som varit med om det mesta. Han pappa och bror ligger i någon massgrav kring Srebrenica och han själv var nära att dödas av en granatattack vid en skola.

Trots jobb fick han avslag på sin asylansökan och tvingades återvända till Bosnien trots att hans arbetsgivare behövde honom och han mer än gärna vill jobba. Den långa historien kan läsas i tidigare
inlägg på min blogg. Nu är han till slut här och jobbar.

Vi pratade en del om situationen i Bosnien. Den är inte bra. Sedan freden slöts där så är det fortfarande överallt på alla nivåer tre personer som leder varje politiskt beslutsorgan. En bosniak, en kroat och en serb. Tala om effektiv styrning. Och landet är fortfarande uppdelat i två delar. En federation med kroater och bosniaker och en serbisk del, där invånarna förmodligen inget hellre vill än att bli införlivade med Serbien. I den delen ligger också Srebrenica där folkmordet på cirka 8000 män begicks 1995 och FN inte kunde ingripa. Utan stod och såg på. Och där just Enids bror och pappa försvann.

Mer om Bosnien finns på min hemsida. Några år gammal information från mina resor dit men jag tror att den stämmer ganska väl idag också. Situationen kanske är till och med något värre. Många unga flyr landet för arbete utomlands i stället för att vara med och bygga upp sitt eget hemland. Enligt Enid så fastnar mycket pengar som kommer in i landet från yttervärlden hos politikerna i stället för att komma befolkningen till del. Hur är det förresten med våra egna SIDA-pengar som satsas där?

Igår fick jag en kommentar på min blogg om att jag först skrev att jag skippade Agenda och såg Wallander-deckaren och sedan kom till bomberna ute i världen. Att det skulle betyda att deckaren var viktigare för mig än att hålla koll på världshändelser. Nu var jag kanske fel person att hoppa på. Eftersom jag nog mer än många andra försöker hålla reda på vad som händer. Bloggandet hjälper mig faktiskt genom att jag alltid skummar igenom dagens nyheter för att se om det är något som jag tycker känns intressant att kommentera. Dessutom tillbringar jag många kvällar i veckan på olika möten. Jag tror ingen människa mår bra av att inte ibland koppla av. Världen gick inte under för att jag inte såg Östros och Borg.
Jag tror inte heller världen går under för att studenterna inte vet att Bosse Ringholm är socialdemokrat. (SvD) Inte heller för att man inte känner alla riksdagsledamöter och ministrar. Även om man väl åtminstone bör känna till alla partiledare.
Men det är oroande att allt fler, i synnerhet studenter, har dålig koll på vad som händer och sker i samhället över huvud taget. Att man alltid väljer bort nyheter och samhällsprogram till förmån för underhållningsprogram. Självklart ska man se både Melodifestivalen och Wallander-deckare, om man vill. Men det behövs också nyheter.

Jag håller delvis med Leif Alsheimer, debattör, föreläsare och författare till boken Bildningsresan som i SvD:s artikel skyller på att kunskapsbristen om svensk politik beror på att utbildningen i hög grad går ut på att lära kortsiktigt.
Något som jag reagerat på är att skolor är så rädda för att släppa in politik i skolan. Visst skolan ska vara neutral. Och i samband med val är aktiviteterna höga på alla skolor. Valstugorna fylls med skolbarn i alla åldrar. Och det är jättebra. Men det kanske borde vara samma aktivitet varje år. Inte bara vart fjärde.

Nu kanske jag är ute och klampar i saker som jag inte vet. Det kan säkert ha förändrats på senare år. Men att varje skolelev varje år får möta politiker från alla partier vore kanske ett sätt att förändra intresset för politik och samhällsmedvetande. Kanske också ett sätt att motverka det alltmer gryende politikerföraktet. Att politiker inte är några konstiga marsmänniskor utan människor av kött och blod som har valt att ägna antingen sin hela tid, eller som de allra flesta, en del av eller hela sin fritid till att förändra samhället.

måndag 11 februari 2008

Måndagsblandning av tåg och asylpolitik och lite till

Ingen förändring i väderläget. Dis och dimma. Fast det kanske kan bli lite sol längre fram på dagen.

Jag såg inte debatten mellan Borg och östros igår. Jag måste erkänna att jag valde att titta på Wallander-deckaren i stället. Men jag förstår att jag inte missade så mycket. (SvD) Inga "köttbersguttalanden" som Pär Nuder var bra på eller dylikt. Och argumenten tror jag att jag kan . Och det lär väl bli fler debatter innan valet 2010.

Jag såg inte heller Sanna Kallurs världsrekord igår. GRATTIS! Det var välkommet efter en för övrigt usel sportsöndag. Ja, förutom Jonas Björkmans seger i Davis-Cup tennisen. Och mitt eget "superspel" (efter mina mått mätt) på tennisbanan igår kväll.

Några kommentarer om dagens rubriker i övrigt.

Äntligen har åtminstone diskussionen kommit igång om höghastighetstågen mellan Sveriges storstäder. (DN) Det har diskuterats i åratal, men väldigt lite har hänt. Det är först nu när klimathotet är överhängande som frågan får ny aktualitet. Borås finns ju på vägen mellan Göteborg och Stockholm och var järnvägen ska gå har hindrat Borås i sin planering. Men nu är det tydligen klart. När höghastighetstågen blir realitet behövs inte inrikesflyg mellan Stockholm och Göteborg. Jag själv har väl redan för länge sedan undvikit det alternativet. Och en snabb förbindelse mellan Borås och Göteborg kommer säkert att bidra till tillväxt i Borås. Och framförallt kan de överbelastade bussresorna med stående passagerare på motorvägen undvikas.

Bussresorna ja. Det är ju lag på att ha bussbältet på om det finns. Och jag tycker att visst ska man använda bältet om det finns. Men lagen fyller ju inte sitt syfte om det finns stående personer i en buss som kör i 90 km i timmen på motorvägen. Helt absurt. Antingen är det dags att se över lagen så att det inte blir tillåtet med stående passagerare när det är bälteslagen som gäller eller också dags att skrota den helt och hållet. Men informera om varför man ska bältet på. För jag tror att det är viktigt. Man har kommit fram till att fler personer skulle ha klarat sig bättre om de haft bältena på vid de olyckor som skett med bussar. Till och med liv hade kunnat räddas.

Nu ägnar tydligen polisen kraft åt att kolla om busspassagerare har bältena på. Det känns som ett oerhört slöseri med resurser. Polisen måste väl ha mycket mer angelägna uppgifter att ägna sig åt. Inte konstigt att det är brist på poliser. Men som sagt mer information är på sin plats.

Och migrationsministern vill korta väntetiden för asylsökande. (DN)Det är välkommet. Månader och år av sysslolös väntan som kännetecknat asylpolitiken är inget att eftersträva. Men det är viktigt att inte tidsaspekten i sig bidrar till att det inte görs en seriös asylprövning. För A och O i asylprocessen är att åtminstone de allra flesta känner att de fått sin sak prövad på ett rättssäkert och seriöst sätt. Annars minskar tilltron till hela processen. Och man måste ta människors rädsla och oro på allvar.

Jag har inte svårt att förstå att, de människor som kommer från världens oroshärdar som Irak, Afghanistan och Somalia, inte vill återvända dit nu. Även fast svenska myndigheter har sagt så. Jag har skrivit det förr och gör det igen. Varför tar man inte hänsyn till rekommendationer från FN:s flyktingorgan, UNHCR, som säger att man inte ska skicka tillbaka människor. Och hur kan svenska asylmyndigheter få avgöra om det är väpnad inre konflikt i ett land.

Nästan varje dag kommer det rapporter om nya bomber i Irak (DN) och de medborgargarden som ska hjälpa till att upprätthålla ordningen börjar tröttna. (DN) Detta gäller även de andra länderna. Mer har jag skrivit här.

Idag skriver också SvD att hjälporganisationen Läkare utan gränser lämnar Somalia efter att tre medarbetare dödats av en bilbomb. Somalia är en av världens värsta humanitära katastrofer. Och när läkare utan gränser lämnar landet så är detta i det närmaste tomt på hjälparbetare. Många flyktingar lever inom landet utan tak över huvudet. Och då undrar man varför avvisade somalier inte vill återvända dit. (DN)

söndag 10 februari 2008

Hittade inte så mycket vårtecken ute. Mest grått och dis och vattendroppar på trädgrenarna. Att det kommer blad så småningom kan man ändå ana.

Och ett några hundra meter långt skidspår där ett par tappra skidåkare körde runt. Snön var väl inte gnistrande vit men det är fantastiskt ändå att Ymer kan hålla öppet ett spår som det ändå går att åka på.



Och ett majestätiskt träd mitt i diset.











Det färgranna hittade jag vid en liten skogstjärn. 200 meter från vägen och några kilometer från närmaste sopstation. Det är märkligt att man kan åka ut och slänga ett lass sopor i skogen när det är så nära till dit, där man kan slänga skräp helt lagligt och gratis. Och dessutom fanns en del elektronik bland soporna. Och ett namn.
I Borås kostar det inget extra att slänga sopor på en återvinningscentral. Men någon tycker väl att det är någon annan som ska städa upp skiten. Eller är det så att det finns de som inte vet om att det finns återvinningscentraler. Den som slängt detta måste ju ha tagit bilen. För han eller hon kan väl inte ha burit dit skräpet. Alternativet är att det är någon från någon annan del av landet.

På ett sätt kan jag förstå dem som inte har en bil och kan köra iväg sina stora sopor. Förr ställdes ut containrar där man kunde slänga skräp men det görs inte längre. Det kanske skulle förbättra området kring de små sopstationerna i alla fall. Och kanske en rejäl informationskampanj på olika språk om vad man gör med sina sopor.

Glöm inte bort naturen

Det är skönt med en söndag när jag inte nödvändigtvis känner att jag måste förbereda. Så det får nog bli en promenad i grådiset när jag skrivit färdigt och kanske en eftermiddag med en bok. Vem vet.


Jag tycker om att vara ute i skogen men jag måste erkänna att det blivit mindre sedan datorn kom in i mitt liv. Det är tydligen så att jag inte är ensam om detta. Amerikanska forskare har konstaterat att friluftslivet har minskat i takt med att Internet och TV-spel gjort intrång i hemmen. (SvD)


Det är sorgligt om allt färre människor får ta del av naturupplevelser. Det riskerar att man inte känner för naturvård vilket kan bidra till att den biologiska mångfalden hotas. Och det är så att även en grådisig februaridag finns mycket att uppleva i naturen. Och vi i Sverige har ju verkligen nära till naturen. Även om man bor mitt inne i en storstad. Jag har förmånen att ha skogen utanför fönstret och tillgång till fina motionsspår och vandringsleder trots att jag bor i en ganska stor stad. Det är självklart så, att inte alla har det, men man behöver inte gå ut i storskogen för att uppleva naturen. Även mitt inne i Stockholm har man nära till naturen.


Fast det förstås. Om det primära i livet är pubar och krogar och hektiskt nöjesliv så blir väl inte mycket tid över för naturbesök efter shopping och utekvällar. Jag kan inte låta bli att referera till den debatt som tilldrog sig för någon vecka sedan om "kampen" mellan Stockholm och Göteborg. Där det diskuterades just vilket nöjesliv som finns. Att huvuddelen av Sveriges befolkning bor utanför de storstäderna nämndes över huvud taget inte. Jag skrev om det här.


Men något jag saknar är verkligen en härlig skidtur ut över en solbelyst myr. Med apelsinpaus. Eller in bland granarna. Får väl sätta in en bild från "förr".

Får väl ta med kameran ut och leta vårtecken i stället. Hittar jag något så kommer det in på bloggen.

lördag 9 februari 2008

Jämställdhet och skolk

Tänkte jag skulle skriva några rader innan kvällens stora begivenhet. Melodifestivalen. Lyssnade på kortversionerna på nätet igår. Ingen som fastnade så där direkt. Men det blir säkert annorlunda att se och höra hela låtarna.

Annars kan jag väl säga att dagen gått åt till att träffa kvinnor. Först var det folkpartikvinnor från vårt länsförbund som träffades och diskuterade över ämnet från kaffekokerska till kommunalråd. Det blev en intressant diskussion med en blandning av gammalt och nytt. Kerstin Wägnerud som tidigare varit kommunalråd i Borås berättade om sin erfarenhet. Vi kunde nog konstatera att det hänt en del med jämställdheten men att jämställdhetsarbetet är långtifrån färdigt. Och vi var alla av den uppfattningen att det behövs träffar som den idag men att jämställdhetsarbetet bäst bedrivs inom partiet inte inom någon kvinnoorganisation. Inget ont därmed sagt om liberala kvinnor och dess ordförande Birgitta Ohlsson som gör ett stort arbete för jämställdheten.

Sedan bar det av till Sandared och tennis med tjejgänget. Hur länge är man tjej förresten? Det verkar som om det håller i sig åtminstone till pensionsåldern.

Innan jag övergår till Melodifestivalen måste jag också skriva lite om dagens utspel inom skolområdet från Stockholm. Att man ska kunna hämta skolkande elever med tvång. (SvD, DN, Aftonbladet)

Det behövs en rejäl eftertanke när och hur detta i så fall ska göras. Att föräldrar håller barn, och särskilt flickor, hemma från skolan är fullständigt oacceptabelt. Inte konstigt att eleverna inte klarar godkänt i skolämnena när de aldrig är där.

Det är viktigt att skolan både håller koll på frånvaron och jobbar med elever och föräldrar. Framförallt följer upp hur många det är som skolkar. Det får inte bli en obehaglig överraskning som det säkert blev för många skolor när Skolverket gjorde sin undersökning om skolket.

En skola i min kommundel visade sig ha många skolkande i samband med detta. Bland annat för att föräldrar inte låter sina flickor gå i skolan. Men skolan har också tagit tag i problemet . Och jag som skolkontaktpolitiker ligger på som en igel och håller mig underrättad om vad som görs. För det är inte acceptabelt med skolk..

Det är säkert så att de som skolkar, åtminstone de som gör det på eget bevåg, löper större risk att hamna i kriminalitet. Och förutsättningarna att gå vidare i livet och få jobb är inte särskilt lysande när man saknar betyg.
Men det skulle inte behöva gå så långt att man hämtar barn med polis till skolan. Fast om det är föräldrarna som sätter sig på tvären kanske det är det enda möjliga. För ungdomarnas skull. För det är ju de som drabbas. Och om någon kommer och hämtar barnen till skolan borde föräldrarna förstå allvaret. Men självklart måste man försöka så långt det går att lösa problemet på annat sätt.

Och i tid. Där finns bland annat med tidigt stöd till elever som inte hänger med. Så de slipper gå genom hela skolan utan att kunna hänga med på någonting eftersom de inte har grundförutsättningarna. Kan inte läsa till exempel. Jag förstår att man då hellre skolkar än bara sitter av lektionerna utan att förstå någonting.

Sedan har förvisso Maria Abrahamsson en poäng när hon på ledarsidan i SvD påpekar att undervisningen för de andra eleverna kanske påverkas negativt om någon skoltrött tvingas till skolan och i stället för att ta del av undervisningen stör den. Men det kan säkert också lösas på något sätt.

Men det allra viktigaste är nog trots allt att ta tag i det som kan bli problem tidigt. Så det aldrig blir problem. Men i extrema fall kanske det inte finns någon annan lösning än att hämta eleverna till skolan .

Men nu är det Melodifestival.

fredag 8 februari 2008

Inget ”glassliv” för de flesta riksdagsledamöterna

Grådisig fredag. Borta är solen men den finns väl där bakom molnen och dimman. Så småningom dyker den väl upp. Har annat att göra så det kanske bara är bra. Om solen varit framme som igår så hade jag nog lockats att sitta en stund på balkongen inlindad i en filt och lapat sol. Nu får jag väl se till att jag betalar min moms och skatt. Och skriver nya fakturor. Plus röjer undan veckans tidningar på köksbordet. Jag begriper inte varför jag inte kan göra det varje dag. Men det är klart. Jag har varit djupt inne i "subbarna" i VBA-programmeringen. Då är det de som gäller.

Så till en av dagens rubriker.

Först när jag läste Anna Larssons kolumn i SvD blev jag riktigt urarg. Det vill säga när jag läste de första raderna. Och där hängde sig min dator så jag fick läsa dem många gånger. Där raljerar hon över att riksdagsledamöterna får trycka på "roliga mentometerknappar". Det är att håna demokratin. Att de riksdagsledamöter som valts av svenska folket fattar beslut om vilka lagar som ska gälla är inte bara att trycka på "roliga" knappar.
Sedan går hon vidare med att på något sätt misstänkliggöra riksdagsledamöter för att de har en bärbar dator, en mobiltelefon och bredbandsuppkoppling hemma. Åtminstone uppfattar jag det som ett misstänkliggörande. En riksdagsledamot som bor ute i landet sköter en stor del av sitt riksdagsuppdrag på hemmaplan med arbetsplatsbesök och andra medborgarkontakter. För att kunna sköta sitt jobb med att svara på e-post och söka information även när man är på hemorten så är det avgörande att man har en datoruppkoppling. Numera står man också för en del av datoruppkopplingen själv. En arbetsmobiltelefon är väl inget ovanligt på en arbetsplats. Och de privata samtalen betalar riksdagsledamoten själv. Likaså är det väl tämligen vanligt att ett företag betalar taxiresor för en anställd när han eller hon åker på tjänsteresa. Sedan kan det finnas några som utnyttjat det. Det kan jag hålla med om.

Att vara riksdagsledamot är ett toppenarbete. Men inte på det sätt som Anna Larsson framställer det. Det är intressant och ger en mängd kontakter och insikter i hur det står till i samhället. Man möter många olika människor. Både de som mår bra men även de som mår mindre bra. Men det är inte heller några 40-timmars arbetsveckor. Och den ledighet som Larsson skriver om är mycket begränsad. Man är aldrig ledig. Det händer alltid något som måste kommenteras. Eller en fråga som ska ställas. De veckor som är plenifria, dvs när man inte är i riksdagshuset, ska ägnas åt arbete på hemmaplan som jag skrev ovan. Samtidigt måste också särskilt de riksdagsledamöter som har barn och som bor utanför Stockholm hinna träffa dessa också eftersom de är så mycket borta under riksdagsveckorna. Och avkoppling behöver alla människor. Även riksdagsledamöter.

Men jag håller verkligen med Larsson när hon kritiserar Thomas Bodström med flera för deras sätt att hantera sitt riksdagsuppdrag. I Thomas Bodströms och Peter Althins fall innebär deras dubbelarbete att de också sitter på dubbla stolar. Det är helt klart att deras agerande bidrar till att uppfattningen om riksdagsledamöternas arbete blir det som Anna Larsson beskriver. När de allra flesta verkligen gör ett engagerat arbete. Men tyvärr bidrar också Anna Larssons kolumn till att sprida uppfattningen att riksdagsledamöter lever ett "glassigt" liv.

torsdag 7 februari 2008

Försörjning och unga igen

Idag var det nästan vår. Talgoxarna kvittrade och solen sken. Jag tror till och med att jag såg en koltrast. I Mölndal visserligen, inte Borås.

För övrigt kan jag berätta att jag för första gången i mitt liv läst TinTin. För barnbarnen alltså. Lite annorlunda nivå än att hålla kurs i VBA-programmering. Faktiskt är att jag tycker bådadera är kul på sitt sätt. Men det är inte lika krävande att läsa TinTin för barnbarnen som att hålla kurs i VBA.

Dessutom har jag fått ytterligare en e-postadress. Jag tror jag tappat räkningen på dem. Varje organisation som jag har anknytning till ger mig sin egen. Plus mina egna två-tre. Ibland känns det lite överdrivet. Men det är klart. När Telias servrar kraschar har jag ändå alternativ.

Även om jag inte kommenterat de senaste rubrikerna har jag ändå försökt hålla koll på vad som hänt.

En fråga som ju ligger inom mitt intresseområde är den om försörjningskrav vid anhöriginvandring. (DN, SvD) Jag tror jag väntar tills jag sett utredningen att uttala mig kategoriskt. Enligt vad jag förstått kommer konventionsflyktingar att undantas liksom andra skyddsbehövande. Om det inrymmer alla som hamnar under rubriken skyddsbehövande övrigt så är det väl på ett sätt rimligt ställningstagande. Då förstår jag inte varför man behöver utreda över huvud taget. Antingen får man stanna för att man har skyddsskäl och då ska man ha rätt att ta hit sin fru, eller man, och barn eller så kommer man hit för att skaffa sig en bättre tillvaro. Då ryms dessa väl egentligen under benämningen arbetskraftsinvandrare. Och då kommer det att finnas särskilda regler för dessa. Så egentligen förstår jag inte varför man måste utreda frågan över huvud taget. Och det har kommit både ros och ris. (SvD, DN)

Men utredningen får väl visa vad som egentligen avses. Fast jag håller med dem som tycker att det borde varit en parlamentarisk utredning. Det vill säga att alla partier är representerade.
Det är också oerhört viktigt att hålla fast vid att familjer inte ska splittras och att om den som finns här i Sverige känner oro för sin familj i hemlandet kan det vara svårare att koncentrera sig på hitta rätt i det svenska samhället. Men samtidigt också vara en sporre att hitta ett jobb. Och våga flytta till en ort där det finns jobb. Inte bara stanna kvar hos släktingarna i Rosengård i Malmö eller Bergsjön i Göteborg.

Utredningen och framtiden får utvisa. Det är dock viktigt att inte skuldbelägga flyktingarna själva. Det är också av största vikt att asylprövningen verkligen är rättssäker. Även om det blivit något bättre med de nya migrationsdomstolarna så finns det fortfarande mycket brister. Attityder hos både Migrationsverket och hos Migrationsdomstolarna måste förändras. Det som är viktigt är att de som har asylskäl verkligen får stanna.

Till några andra nyheter innan jag stänger för kvällen.

Det som är verkligt oroande är att unga mår allt sämre. Det säger BRIS i sin årsrapport. (SvD, DN) Det är i och för sig ingen nyhet. Det har kommit sådana signaler ganska ofta nu. Och då är det något som måste tas på allvar. Det är en allt mer hårdnande värld vi lever i. Tillvaron snurrar allt snabbare och det ställs krav på ungdomar som det aldrig gjorts förr. På många sätt. Såg Kvällsöppet igår då ungdomars sexualvanor diskuterades. Att grupptrycket nästan tvingar även dem som inte vill till alltmer avancerat sex. Oron för framtiden påverkar säkert också unga. Den individualistiska tendensen där man ska självförverkliga sig själv bidrar säkert också.

Bråttom, bråttom

Har kommit ut från programmeringen för den här gången. Med godtagbart resultat. Härnäst är Office 2007. Men först ska jag hälsa på barnbarnen. Så jag hinner inte skriva så mycket nu heller. Har lite att fixa innan också. Men återkommer till kvällen.

tisdag 5 februari 2008

Utsatta kvinnor

Är trött idag. Men det blir väl bättre ju längre dagen lider. Och lider gör jag också när jag skummar igenom dagens rubriker.

En pappa anses inte psykiskt störd när han förmodligen (inte bevisat) har brutit ben och armar på sitt tretton dagar gamla barn. Om inte det är att vara psykiskt störd vet inte jag vad psykiskt störd är. Att ge sig på ett litet försvarslöst barn som behöver hans hjälp i stället för stjälp. Men det är väl så att läkekonsten och jag inte har samma begrepp när det gäller att tala om psykisk störning. (DN)

En tioårig flicka tros ha kastats i vattnet. (SvD) Av vem då? En trettonårig flicka misshandlas av 10 andra flickor. (SvD) Vart är världen på väg? Vad är det som gör att de tio ger sig på och sparkar och misshandlar en annan flicka? Jag vet ju inte vad som låg bakom. Men något är totalfel. Oavsett vad som föregått händelsen är det inte acceptabelt. Visst fanns det mobbning även förr men jag tror inte den var så rå och brutal. Självklart behöver tjejerna som misshandlade också stöd och hjälp. De mår inte särskilt bra de heller.

Till sist kan konstateras att det är kvinnor som ska stenas i Iran för att det träffat andra män. Inte ens någon otrohet har kunnat bevisas. Det är otroligt att det fortfarande döms till sådana fruktansvärda barbariska straff. Och att kvinnan har en så utsatt ställning i Iran. Och andra länder för den delen också. Och dit skickar Sverige tillbaka ensamma kvinnor som till exempel har skilt sig. Eller är ensamstående mammor med barn. (DN)

Nu får jag nog rusa in i duschen så jag vaknar. Jag får utveckla detta om kvinnor vid senare tillfälle. Men det är synd om kvinnorna i världen.

måndag 4 februari 2008

Vilken dag

Några rader efter en händelserik dag. Det började med att jag höll på att köra på en stor hund som hoppade upp rakt framför mig på vägen. Som tur var var det inte på motorvägen. Något skärrad inledning på dagen och en lite skakig början på kursen men det var bara att samla ihop sig.

Vid fikat ringde mobilen. Först fattade jag inte vem det var för det var surrigt runt omkring. Snart fick jag klart för mig att det var Enid som är i Sverige!!! Och inte kvar i Bosnien. Jag har skrivit mycket om honom tidigare. Han fick ju inte komma hit och jobba för Migrationsverket. Men nu är han här och bor med en tjej. Och ska börja jobba i morgon. Det är bara så roligt så det är inte sant.

Men nu är det nog sovdags. Det är en kursdag i morgon också.

Serbiskt val och misstänkt hedersmord

Måndagsmorgon och på väg till göteborg. Hinner bara skriva några rader till morgonkaffet. För det är väl bäst att ta god tid på sig. Det varnas för blixthalka. Men motorvägen är väl förhoppningsvis saltad. Min egen lilla gatstump är i alla fall grusad. Som sagt säkert Borås mest underhållna gata.

För övrigt känns det bra att det var en EU-vän som vann valet i Serbien. Det hade varit förödande om nationalisten vunnit. Det hade säkert orsakat ännu många år med konflikter på Balkan. I och för sig finns det fortfarande en lång väg att gå men det blir ändå lättare med en som inte är "tväremot" närmandet till övriga Europa. Jag tror att det är oerhört viktigt att länderna på Balkan kommer med i EU för att vi ska få ett stabilt Europa. (DN, SvD)

Det som känns mindre bra är om vi nu har fått ännu ett hedersrelaterat mord. En flicka har ramlat eller knuffats från en balkong. Det verkar åtminstone som mord även om polisen är förtegen enligt tidningarna. Två manliga släktingar är i alla fall anhållna. En hel del görs för att motverka att unga flickor och pojkar ska få bestämma över sina egna liv. Men jag tror att det kan göras mycket mer. På många fronter. Och det är bråttom. Framförallt är det viktigt med lagstiftning att socialen och andra myndigheter inte nödvändigtvis måste kontakta vårdnadshavaren om det finns problem. Även om jag är emot en lag som föreskriver att man måste rycka in om man ser något som händer så kan jag tycka att grannarna borde ha gjort något om de nu hört att det bråkats från lägenheten. (SvD, DN, Aftonbladet)

Det ska inte behöva gå så långt att någon mister livet.

Nu hinner jag inte skriva mer även om det finns mycket mer att skriva om detta ämne.

söndag 3 februari 2008

Lite om hälsa

Blöta flingor eller om det är vattendroppar trillar ner från himlen. Och marken är täckt av en halv decimeter blötsnö. Så var väderrapporten avklarad.
Dagen får ägnas åt finslipning av kursen i morgon. Innan den avslutas med två timmar tennis. Det är bra att vara stand-in. Jag får förfrågan nästan varje vecka om jag kan spela. Och som sagt ibland blir det också två timmar.

Men först dagens rundtur bland rubrikerna.

Något som gör mig lite oroad är användningen av den nya teknik som gör att man kan göra gentest för att se om man bär på några farliga sjukdomar. Ett företag är på väg att startas där vem som helst kan prenumerera på ett gentest. För att man på så sätt ska kunna förbereda sig och leva särskilt sunt. Måste man veta att man riskerar en allvarlig sjukdom för att man ska sköta sin hälsa?

Och vad händer med de människor som får veta att de riskerar att råka ut för den eller den sjukdomen. Kommer de varje dag vakna och känna efter. Har sjukdomen slagit till.
Och vad är det som säger att inte, om det blir mer vanligt och lättare att göra gentest, den som söker jobb tvingas redogöra för sin förutspådda sjukdomsbild. Aven om det nu finns en lag som förbjuder arbetsgivare att efterfråga gentest.

Forskningen är bara i början. Och forskarna är oense. Enligt SvD anser gentest-nestorn professor Jan Wahlström i Göteborg att det är lurendrejeri medan läkaren Johan Björkegren, docent i molekylär medicin vid Karolinska Institutet (KI) ser positivt på det hela och är rådgivare till finansmannen Patrik Gransäter som inom en snar framtid ska starta företaget.

Jag tycker hela tanken är skrämmande. Självklart är det viktigt med genforskning för att hitta botemedel mot allvarliga sjukdomar. Men det finns många frågor kvar att besvara. SvD listar en del.

"Vem ska få veta detta – arbetsgivare, försäkringsbolag? Vad vill vi veta själva? Hur säkra är dessa test? Hur ska människor informeras? Vem kontrollerar dessa företag?

Leder detta till det beryktade gensegregerade samhället; med ett genetiskt A- och B-lag? Hur ska sjukvården hantera patienter som kommer med sina egna gentest och riskvärderingar?"

Att vårda sin hälsa, oavsett om man vet om man bär på en allvarlig sjukdom, innebär både att röra på sig och att äta mer rätt mat. Det är positivt att fler idrotter verkar hamna bland dem som är avdragsgilla för arbetsgivaren som friskvård. Och att röra på sig behöver inte alltid betyda hårda konditionskrävande insatser. Även att gå är hälsosamt. Något som den som spelar golf utan tvekan gör. Har jag hört dem säga som spelar golf.

Det är bra att mina gamla kompisar i skatteutskottet jobbar på den här frågan. (SvD)Men det finns ytterligare en dimension på detta med avdrag för friskvård. Även de som bedriver enskild firma borde få göra samma avdrag. Det finns många ensamföretagare som på detta sätt står utanför de möjligheter som en anställd har. Där borde något verkligen göras.

lördag 2 februari 2008

Avvisningspolitik i stället för flyktingpolitik

Helt otroligt. Men solen har faktiskt tittat fram idag. Gick till stan i stället för att ta bilen. Men det blåste rejält kallt även om solen värmde lite. Gjorde en liten shopping-runda. Det är inte så ofta jag gör det. Men inga särskilt exklusiva inköp. Det mest onödiga var väl en bok om MmaRamotswe på Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith. Detta var den sjätte delen "I muntra damers sällskap". Det finns två till så det finns mer att se fram emot. Det är underhållande småmysiga oförargliga böcker som handlar om livet i Botswana.

Småmysig kan man väl däremot inte påstå att svensk flyktingpolitik är. Jag har så svårt att förstå, det har jag skrivit många gånger, att det är migrationsmyndigheter i Sverige som kan avgöra om det pågår en inre väpnad konflikt i ett land. Det måste väl vara andra internationella organisationer som ska avgöra.
Jag kan inte heller förstå varför man inte kan lyssna på UNHCR:s, FN:s flyktingorgans, rekommendationer när det gäller att inte sända tillbaka personer till vissa länder.

Trots att UNHCR och Amnesty avråder från att skicka tillbaka flyktingar till Eritrea så gör Sverige det. (SvD) En ung kille som riskerar att fängslas och torteras när han återvänder. I synnerhet som han har uttalat sig kritiskt om sitt land här i Sverige. Sedan 2001 sitter en svensk-eritreansk journalist Dawit Isaak, fängslad i Eritrea utan rättegång. För sina åsikters skull.

En större andel av dem som sökt sig hit från Irak får avslag och tvingas återvända.(DN) För det råder ingen väpnad inre konflikt det har Migrationsdomstolen slagit fast. Igår dog närmare 100 människor av bomber utlösta av självmordsbombare, kvinnor den här gången. (DN)

I Afghanistan har en journalist dömts till döden för att han visat en artikel han hittat på Internet som handlade om att de fundamentalister som rättfärdigar kvinnoförtryck med religiösa argument har misstolkat Koranen. Han ställdes inför rätta utan advokathjälp. Det afghanska parlamentet har uttalat sitt stöd för domen på förslag av en ledamot som står nära presidenten. (GP)

Det man kan fråga sig om det verkligen är säkert att skicka tillbaka Afghanska flyktingar till ett land som egentligen inte har kommit ett dugg längre än under talibanregimen när det gäller mänskliga rättigheter, i synnerhet för kvinnor, och rätten att läsa och studera.

De personer som avvisas skickas inte till sina hemorter. Där är det för farligt utan till Kabul där de saknar sociala kontakter och möjligheter att försörja sig. (SvD).

Självklart är det så att Sverige inte kan ta emot alla världens flyktingar. Vi ska göra vad vi kan för att hjälpa och stötta i näraliggande länder. Och uppmana andra länder inom EU att ta sin del. Men de människor som tagit sig hit och som varit här i flera år måste vi kunna hjälpa. Ibland undrar jag vart medmänskligheten har tagit vägen. Men det verkar som om det som nu gäller är individualism och att förverkliga sig själv. Vilket också konstaterades för några dagar sedan.