Undrar när jag blir tvångsomhändertagen. Jag menar med tanke på hur mycket tid jag tillbringar framför datorn.
Det är egentligen inget att raljera eller skämta om. Det är oerhört allvarligt när det gått så långt att en 17-åring måste omhändertas på grund av dataspelsberoende. (SvD, DN) Någonstans passerade denne yngling gränsen till vad som är acceptabel tid framför datorn. Någon, föräldrarna till exempel, borde kunnat säga stopp långt tidigare. Omhändertagandet borde i alla fall bidra till att de dataspelandes omgivning blir observanta så att inte fler måste omhändertas.
Måttligt spelande är säkert bra men när man byter ut den verkliga världen mot en konstgjord, många gånger med våld, så finns risken att man också ser människor man möter som konstgjorda med lika många liv som i dataspelen. Det är inte heller ok att försumma skolarbetet.
Jag är övertygad om att våldsamma dataspel har en del i det alltmer hårda våldet i samhället.
I en artikel i SvD presenteras en forskningsrapport som konstaterar att många unga tillbringar alltför mycket tid framför datorn och sover och äter för lite.
En 23-åring som intervjuas i artikeln tillbringar tre timmar varje kväll och sex timmar varje dag under helgerna med dataspel. Men säger att han inte är beroende. Ok. Han får göra vad han vill men tänk så mycket annat han missar.
Tilläggas kan att jag lägger en och annan patiens på datorn. Spindelharpan med fyra färger. Så långt sträcker sig mitt datorspelande.
Från unga till gamla.
En 88-åring körde mot trafiken i flera kilometer på motorvägen. (SvD)
Jag kanske själv tycker att jag kan köra bil när jag är 88 (om jag lever så länge) men jag hoppas att någon annan sagt till mig innan dess att jag nog borde låta bilen stå. Jag tycker att det är märkligt att så fort som man klarat av sitt körkortsprov har man rätt att för all framtid i hög hastighet framföra ett mordredskap. För det är ju egentligen det bilen är. Åtminstone borde det finnas ett krav när man fyllt 75 att få göra ett prov. Och läkare borde i mycket högre utsträckning meddela när det finns frågetecken kring någons lämplighet att framföra bil.
Egentligen finns det mer att skriva om idag men jag måste hinna jobba lite innan det bär av till dagens första möte.
18 kommentarer:
Och det verkar som han kan varit på internetcafeer eller andra spelställen också. Men då måste man fråga sig vart han fick pengarna. Men i grunden har man ju föräldrarna som totalt misslyckats. Man skulle satt gränser för länge sen.
Varför kan inte många människor förstå varför vissa vill spendera mer tid framför en dator?
Det är för att slippa mötas av vardagens våld och bli sviken av kompipsar som vill utnyttja
Jag blir riktigt förvånad hur människor kan skylla från sitt ansvar på video och dataspels våld.
Tänk utanför din egen sfär och försök förstå varför människor spenderar tid framför datorn
Skulle säga att det är ett större problem med alla människor som efter jobbet sätter sig framför tvn och stänger av hjärnan, men det är deras liv och deras val, och om du är som du skriver "liberal" borde inte du då förespråka att denna kille som är nästan 18 få bestämma själv över sig och sitt liv?
Njä, jag tror faktiskt inte att det är spelen som gör ungdomar våldsammare. De allra flesta kan förstå skillnaderna mellan att få en WoW-riddare att döda ett monster och att sparka en skolkamrat till döds.
Det som verkligen oroar är en "kultur" där misshandel ses som en normal hobby. Inspiration hämtas gärna på alla dessa videosnuttssajter som finns på webben, där man filmat misshandel och våldsamma slagsmål, gärna påhejade av åskådare.
Av dem som kommenterar filmerna hörs fler röster om att det var cool, rätt åt dem, allt för mesigt etc, än upprördhet över våldet som visas. Och där kan man inte ens prata om att det faktiskt inte är på riktigt...
Warcraft är inget våldspel det är viktigt att framhäva. Det förhärligar inte våld på så sätt andra spel kan göra. Det visas inget blod eller liknande,; det är fantasy, lite som Sagan om Ringen eller Drakar & Demoner som vi 70-talister spelade. Vi älskar Wow, Det är som en dröm som blir sann.
Det är inte försent att börja spela ännu, vi kanske ses, vem vet :D
Intressant den där att hävda att datorspel påverkar unga människor att begå våldsbrott själva. Jag tror definitivt att det stämmer. När jag var ung (läs: för 15-20 år sedan) spelade jag väldigt mycket datorspel och jag fick stryk nästan varje dag i skolan av mina klasskamrater. Av den enkla anledningen att jag, enligt min klasskamrater, var en tönt som spelade datorspel. Så visst påverkar datorspel unga människor att begå våldsbrott.
Tack för alla kommentarer. Jag kan förstå att man fastnar i datorspelet. Trots min tämligen höga ålder sitter jag framför datorn mycket. Kanske mest beroende på att det är mitt jobb och sedan att jag tycker om att hänga med i nyheter och att skriva.
Jag har förstått att WOW-programmet inte är särskilt våldsamt och att det dessutom inbjuder till samarbete. Gott så. Och att spela måttligt är ok. Men när det resulterar i negativt beteende hos den som spelar, som i 17-åringens fall, så måste man säga stopp. Det är inte liberalt att låta någon människa gå under.
Jag hoppas att du anonym som döljer din rädsla och oro för kamrater och våldet ute i samhället genom att sitta inne och spela dataspel kommer att få det bättre.
Allvarligt talat så tror jag inte vi kommer att ses på spelplanen. Jag vågar inte börja. Inte av rädsla för demonerna även om demoner inte är min grej utan för att jag kan bli fast. Och det har inte jag tid med. Det finns så mycket annat roligt att pyssla med.
Det finns en oändlig mängd med onlinespel.
Man borde börja från andra hållet istället. Varför inte låta morsan lira lite ett tag så kanske hon förstår att grabben har vänner online. Riktiga, levande saker som han faktiskt kan åka och hälsa på.
Men för all del. Ta datorn från honom. Hela problemet började nog med wow, inte alls med att han haft problem med vänner och familj.
tidsåtgången kan tyckas mycket och man ska nog när man är tonåring
prova på mer olika saker och inte spendera så mycket tid på en sak.
Men att ensidigt beskylla datoranvändande av denna sort för förmycket tidsåtgång när man samtidigt kan tillåta idrottare att offra lika mycket tid (om man vill nå elitnivå) eller musiker känns inte helt balanserat.
Helt klart är vi färgade av någon form av moral och kulturell acceptans här, där att bli bra på datorspel eller datorer inte är ok.
jmf med resten av världen så är SF och fanatasy väldigt ifrågasatta i sverige och har inte alls en lika accepterad ställning, förmodligen kan man se en tendens här i sverige med den tunga social realismen i litteratur och film. dvs verklighetsflykt är inte något som svenskar accepterar i lika hög grad , detta påverkar våran inställning till datorspel också.
Dan
"Jag är övertygad om att våldsamma dataspel har en del i det alltmer hårda våldet i samhället."
Men käre värld...
Hört talas om Första och Andra världskriget? Kristendomens Korståg? Vad sägs om Utrotningen av Indianerna, och Slaveriet i USA?
Det var väl datorspelens fel då också, kan jag tänka mig.
1. Ingen av artiklarna nämner var föräldrarna gjort och inte gjort, däremot nämns det att när han inte hade tillgång till dator blev han antingen aggressiv eller apatisk. Jag tycker det låter som att föräldrarna kämpat både hårt och länge, men att de till slut blev tvungna att be om hjälp. Jag tycker det är lite väl lågt att skylla på föräldrarna när man inte har den blekaste aning om vad som hänt eller inte hänt.
2. Det finns ingen koppling mellan datorspelande och våld, lika lite som det finns en koppling mellan videovåld och verkligt våld. Faktum är att det finns vetenskapliga bevis på att de flesta (så gott som alla) inte har några problem att skilja på verklighet och fantasi.
3. 3 timmar om dagen tycker du är mycket!? Ai caramba! Låt oss utgå ifrån att personen jobbar 8 timmar per dag, sover 6 timmar, 2 timmar för pendling och liknande, 1 timme för mat. Det innebär att han spenderar 4 timmar per dag med att göra något annat, förutom sin (utgår vi ifrån) främsta hobby. Det är noll och inget.
Många tillbringar hela kvällar och en stor del av helgerna framför TV-n .Det anses normalt och är helt accepterat av de flesta.
Men om nu någon istället väljer att köra på internet istället för att titta på en massa meningslöst flum i dumburken ojas det genast om datorberoende och oacceptabelt beteende.
Varför är det på detta sättet?
Någon som har hört uttrycket psykiatrisk sjukdom? Någon? Kan det möjligen vara så att ni inte känner den här pojken? Kan det möjligen vara på ett sätt som DN inte redovisar? Kom igen nu, var är era kritiska mediaögon?
//Daniel
Hej Ann-Marie! Det är jag som är 23-åringen som blir intervjuad i artikeln.
Jag kände att jag måste kommentera att du skriver "Tänk vad mycket annat han missar" angående mitt dataspelande. Jag tänker såhär: oavsett vad man använder sin tid till missar man något annat. Om man hela tiden skulle oroa sig för vad man missar när man gör något skulle man bli galen.
Därför tänker jag inte så mycket när jag bestämmer mig för vad jag ska ägna min lediga tid åt; jag gör helt enkelt det jag råkar känna för, vilket ganska ofta blir att spela tv-spel eftersom jag (oftast) tycker det är roligt och stimulerande.
Att jag skulle spela så mycket varje dag som du skriver stämmer inte riktigt heller - det beror förstås på om jag har viktigare saker att göra eller inte (det sa jag också under intervjun men det togs inte med i artikeln).
Slutligen är mitt namn felstavat i artikeln: Jag heter Martin Sternelius och inget annat. Jag arbetar på Riksförbundet Goodgame som informatör/skribent, bland annat skriver jag ofta i förbundets blogg som mitt namn i kommentaren länkar till.
Jag är databeroende. Helt klart. Men jag lider inte av det. Älskar internet!
Hallå där!
Jag studerar bland annat psykologi, kommunikation och media etc etc etc, vi har haft disskutioner fram och tillbaka kring videovåld. Allt som vi ser och är med om påverkar oss såklart, men en människa som är över 15 år kan absolut skilja mellan vad som är verkligt och inte och har normalt inga problem att ställa om från det overkliga tillbaka till det verkliga, så påverkbara är vi inte, även fast vi påverkas! Angående videovåld/dataspelsvåld så ökar inte våldsbrotten på grund av detta, däremot har uppfostran och en fungerande familj minskat kraftigt(kanske vare dumburken), vilket leder till osäkerhet och bland annat våldshandlingar, dock skall tilläggas att våldsbrotten är mycket råare och kallare i modern tid, dock ej fler. Absolut påverkas vi "hur man går till väga" vid våldsmoment vilket är en skev bild. Spelet world of warcraft som artikeln handlar om (vilket jag själv spelar sporadiskt) har en väldigt mild våldsbild där inte blod och råa scener förekommer på samma sätt som i ett first person spel(till exempel counter-strike, call of duty, battlefield) För att tilläga hur länge människor spelar så är det ett tidskrävande spel där ett uppdrag som 5 man gör tilsammans kan ta uppåt 1timme och 30 min, och innan detta skall man hitta en grupp att spela med som vill göra samma sak, detta tar cirka 2 timmar. 3 timmars spelande per dygn av 24 tycker jag inte är mycket missat när man samtidigt utvecklar sin engelska, lär sig teamplay, problemlösning etc etc etc som gör spelet roligt och värt att spela. För de yngre spelarna som kan ha svårt med en insikt om att 8 timmars spelande om dagen är orealistiskt har blizzard(de som skapat spelet) skapat funktionen parental control, där föräldrarna bestämmer ett visst antal timmar mellan två tidpunkter som barnet kan spela på(Barnet kan inte logga in i världen vid någon annan tidpunkt förutom den uppsatta), ett bra sätt att hålla sitt barns spelande under kontroll, utan vakande ögon. Och det är klart, är man barn ska man vara ute och leka!
Något utvecklande, socialt och spännande 3 timmar om dagen är ingen bortkastad tid, ett sätt att koppla av.
De oförstående vuxna räds för det nya och farliga ungdommarna ägnar sin tid åt, vilket enbart handlar om okunskap inom ämnet. Men det är klart, att ändra en vuxens attityd till någonting har ju alltid vart en omöjligthet. Så vänligen blogga snart igen om hur man får cancer av chips eller att world of warcraft förvandlar våra vackra barn!
Hej Ann-Marie,
Jag läste att du är övertygad om att våldsamma PC- och TV-spel har en del i det alltmer hårda våldet i samhället.
Jag studerar medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet och i våra studier ingår bland annat effektforskning.
Om man snabbt ska sammanfatta en sorts konsensus kring effektforskningen idag så blir det att media inte har en direkt åverkan på individen, utan att det snarare är den sociala kontext som individen lever i som är huvudorsaken till våldsbrott. Till och med psykologiska experiment på småbarn (immitations-orienterat) har inte kunnat belägga något hållfast. Den syn som du framställer är en syn som i mångt och mycket förkastades i slutet på 40-talet.
Mvh
Vincent Vensan Vukovic - folkpartistisk kollega som spelat våldsamma PC- och TV-spel sedan barnsben.
"En 23-åring som intervjuas i artikeln tillbringar tre timmar varje kväll och sex timmar varje dag under helgerna med dataspel. Men säger att han inte är beroende. Ok. Han får göra vad han vill men tänk så mycket annat han missar."
För det första:
Så där kan man säga om allting. Nu har han ju valt att spela istället för att göra någonting annat.
För det andra:
Tre timmar är inte alls mycket, jag ser på TV tillexempel minst det dubbla.
För det tredje:
Nu är det ju så att han jobbar med spel. Det är nog fler som håller på med sin hobby/jobb långt mer än så.
"Jag tycker att det är märkligt att så fort som man klarat av sitt körkortsprov har man rätt att för all framtid i hög hastighet framföra ett mordredskap. För det är ju egentligen det bilen är."
Åter igen, så där kan man säga om allting. Man kan slå någon i huvudet så att personen dör med en dator. Man kan kväva någon med vispad grädde. Man kan dränka någon i ett badkar. Jag trodde dessa saker var skapade för att man skulle kunna transportera sig, arbeta med, ha på t.ex. en tårta och tvätta sig ren med. Inte mörda någon, som mordredskap är skapade för. Men du kanske har i åtanke att du ska mörda folk när du kör bil?
När killen inte är myndig ligger allt ansvar hos föräldrarna, om de inte gjort tillräckligt, brytt sig, eller bara upptäckt hans problem för sent kan vet jag ingenting om. Så de som säger att det inte är föräldrarnas "fel" har helt enkelt fel själva.
Till sist. Varför är det bara människor som är 30+ som anser att dator/tv-spel är farligt. Jo, för att de helt enkelt saknar kunskap om ämnet. "Vuxna" vet inte alltid bäst/mest. Det är ju självklart att man alltid ska skylla på det man inte vet någonting om.
Skicka en kommentar