måndag 14 januari 2008

Äntligen sol

Solen har kommit fram. Tro't eller ej. Åtminstone tillfälligt. Så nu får jag väl börja plocka undan julen. Fast julgranen som inte visar tillstymmelse till att börja barra får kanske stå kvar några dagar till.

Och övrigt bortplockande får väl ske successivt. Just nu är inte läge för någon storstädning.

Får väl kolla igenom dagens nyheter i alla fall innan jag kastar mig över dataprogrammen.

Inte så värst mycket spännande nytt kan jag väl tycka. Möjligen att det finns två kristdemokrater som inte tycker som sitt parti när det gäller äktenskapslagen. (SvD)Jag har så svårt att förstå kristdemokraternas motstånd och det är roligt att det finns de som vågar gå emot. Läs gärna denna krönika i GP som belyser denna fråga. Logiken i krönikan är glasklar. Varför ska det finnas två olika lagstiftningar för att reglera villkoren för par som älskar varandra. Spelar ingen roll om de består av olika sort eller är av samma sort.

Sedan fortsätter "kändisrättegången" mot den kände artisten. (SvD) Jag har ingen åsikt om vem som har gjort vad eller om han haft sidenkalsonger på sig. Det får väl tingsrätten komma fram till. Jag blir inte heller förvånad att det skrivs spaltmeter om denna rättegång. Tänk om det skrevs lika mycket om alla våldtäktsrättegångar. Eller om de som aldrig blir av därför att ord står mot ord. Men man får aldrig glömma bort att ett nej är ett nej oavsett vilka förväntningar man väckt hos motparten.

Det som är mest märkligt med denna rättegång är den utsatta flickans advokat. Det är för mig fullständigt obegripligt att Thomas Bodström som är ordförande i riksdagens justitieutskott och stiftar lagar samtidigt kan bedriva advokatverksamhet. Det finns två invändningar mot detta. Dels att han sitter på två stolar. Dels att han genom att ha egen advokatverksamhet ger sken av att riksdagsmannajobbet (och dessutom ordförande för ett utskott) är något som kan skötas med vänsterhanden. Vilket inte är fallet om man ska göra ett bra arbete. Han har ju fått förtroende från väljarna att sköta det uppdraget.

Jag kan väl förstå att det kan vara problem att gå från att ha varit justitieminister och bli "vanlig" riksdagsledamot. Men sådan nonchalans bidrar till att misstänkliggöra alla riksdagsledamöter, som jag vet, de allra flesta gör ett hårt arbete.

Nu får det vara nog för den här gången

PS. Eftermiddagsuppdatering.

När jag läser referatet i DN framstår historien som alltmer makaber. Även om jag har synpunkter på Bodströms deltagande i det hela är det inte acceptabelt att en åtalad angriper en advokat. Jag förstår att tidningarna skriver om detta och att många läser det och våldtäkter är allvarligt men som jag skrev tidigare. Varför skrivs det inte lika mycket om andra som blir våldtagna som inte ens blir ett ärende i rätten. Där en kvinna får leva med sitt trauma hela livet.
Ibland blir jag lite trött på kändisvärldens betydelse.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Har visserligen inte last allt som skrivits i media om detta, men ar det inte lite sent att komma dragande med valdtaktsanklagelser EFTER 8 AR?!

Anonym sa...

Jag tycker att det är bra att riksdagsledamöter har ett vanligt jobb och har kontakt med verkligheten, i st. f. att ha ett parlament fullt med politikerbroiler som aldrig har haft ett arbete

Anne-Marie Ekström sa...

Visst är det bra att ha kontakt med verkligheten och jag tycker visst att riksdagsledamöter ska ha haft ett "riktigt" jobb. Men när man väl sitter i riksdagen så är riksdagsjobbet avsett att vara ett förtroendeuppdrag på heltid.Då förväntas man jobba för medborgarnas bästa. Rollen blir lite olika om man är i majoritet eller minoritet.
Att det kan finnas de som har yrken som behöver hållas vid liv (läkare, tandläkare m fl), kanske någon dag i månaden, för att kunna återgå när man inte längre sitter kvar i riksdagen. Men att aktivt jobba som advokat när man är ordförande i justitieutskottet tycker inte i varje fall jag är lämpligt.
Och vilken verklighet är det i denna "kändisrättegång" som jag i grunden tycker känns ganska osmaklig.
Kontakten med verkligheten är viktig men då kan man ut och "prya" på olika jobb. Själv "pryade" jag både inom äldreomsorgen och industrin. Plus att besöka företag och prata med medborgare.