Skuldsatta barn och lite till

Ännu en dag med klarblå himmel. Bäst att passa på och sitta ute och jobba, i skuggan. Snart kommer regnet enligt prognoserna och då blir det till att sitta inne.

Innan jag kastar mig över Accessen så tänkte jag ändå skriva några rader på bloggen.

Jag tänker inte skriva om rättegången i Arboga. Ännu ett fall där utsatta människors privatliv lämnas ut in i minsta detalj. Visst ska rättegångar vara offentliga och självklart måste alla detaljer komma fram i en rättegångsprocess. Men det betyder inte att media måsta skriva varje enskild liten detalj. (SvD, DN, Aftonbladet)Det handlar om människor som varit utsatta för oerhörda trauman och som behöver vara ifred och bearbeta dessa. Jag tycker att det är osmakligt att vältra sig i andras olycka. Där har medierna ett ansvar. Självklart ska det finnas en saklig rapportering kring rättsprocessen men alla detaljer kan hoppas över. Hoppsan. Nu skrev jag visst ändå om rättegången.

Det jag egentligen tänkte skriva om är hur en del föräldrar lyckas förstöra sina barns liv med att skuldsätta dem innan de ens blivit myndiga och får ta ansvar för sina egna handlingar.

Nästa år förväntas komma en lag som ska hindra att föräldrar sätter sina barn i skuld. Enligt SvD så har det nya förslaget en lucka som gör att obetalda vårdavgifter som uppkommit på grund av uteblivna läkar- och tandläkarbesök inte räknas in. Enligt kronofogden rör det sig om 10000-tals barn som kommer att drabbas vid inträdet till vuxenlivet. Det är på tiden att det kommer en lag som hindrar föräldrar att lägga sina egna skulder, för det är ju vad det är, på barnen.

Jag har så svårt att förstå dessa föräldrar. Är det okunskap. Är de ovetande om att barnen blir skyldiga för de skulder som de själva orsakat sina barn. Skulder och därmed anmärkningar i kronofogderegistret medför ju att man får svårt att till exempel skaffa sig bostad. I fallet med vårdavgifter för uteblivna besök drabbas ju barnen dubbelt. Dels ser inte föräldrarna till att barnet får den vård som förmodligen det behövde eftersom man struntade i besöket. Dels får barnen en skuld till samhället.

Att man missat obetalda vårdavgifter är inte bra. Det är lite märkligt att avgifterna ligger på barnen och inte på vårdnadshavaren.

Men riksdagen har ännu inte fattat beslut i frågan, så vitt jag kan se, utan förslaget ligger bara som en proposition från regeringen som ska beslutas i höst. Det allra enklaste måste väl vara att när riksdagen behandlar ärendet, att man även tar med luckan som upptäckts och ser till att föräldrarna blir skyldiga för avgifter vid uteblivna besök. Det ska det väl inte behövas en ny utredning för? Det har gått förr att fatta snabba beslut i Riksdagen. Ibland till och med för snabba. Men här borde det inte vara så svårt att ta med ytterligare ett förslag.

Även Aftonbladet skriver om detta.

OS i Peking – folkfest ?

OS i Peking kommer närmare och närmare. Platsen för OS har varit kritiserat. Röster har höjts för att man ska bojkotta spelen. I olika stor omfattning. Antingen helt och hållet eller invigningen. Andra har menat att genom OS så sätts nageln i ögat på Kina och man får insyn i landet.

Jag har väl tillhört den senare gruppen. Genom att fler människor kommer till landet så tvingas Kina bekänna färg och fokus sätts på att man måste förbättra situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna.

Efter alla rapporter de senaste dagarna känns det dock tveksamt. Enligt Amnesty så har det inom vissa områden till och med gått bakåt sedan Kina fick spelen. (SvD)

• Förföljelsen av människorättsaktivister
  
• Fängslandet av personer utan rättegång
  
• Censuren av medier
  
• Dödstraffet
  

Men Amnestys rapport kan man inte läsa i Kina. Internet är censurerat. Och verkar så förbli även under OS trots att man lovat det motsatta. Detta skriver media idag. (SvD, DN) Att journalister under världens största idrottsevenemang har full tillgång till Internet känns som en grundläggande rättighet.

Tidigare har vi kunnat läsa om hur föräldrar till de 10000 barn som omkom i skolbyggnader i samband med jordbävningen har tystats ner med pengar om de skriver på ett dokument att de ska sluta tala om att skolorna var fuskbyggen. (DN, SvD)

Människorättsaktivister har fängslats utan rättegångar och mycket mycket mera.

Det verkar alltså vara tveksamt om de mänskliga rättigheterna i Kina kommer att förbättras på grund av OS. Men jag tror inte heller en bojkott gör varken till eller ifrån. Det skulle förstås vara att ingen kommer.

En skillnad är dock att omvärlden trots allt fått vetskap om hur illa det är med de mänskliga rättigheterna.

Förutom detta så är luften katastrofal i Peking med smog. Något som man dock försöker göra något åt för att det ska bli bra under OS genom att ändra arbetstider och försöka förändra trafikflödena och luftförstörande industrier stänger. (SvD) Frågan man kan ställa sig är förstås varför man inte försöker få en permanent lösning för alla Pekingbor som bor där annars.

Det känns inte som om OS i Peking blir den folkfest som ett OS ska vara.

Utmaningen antagen - delvis

Joakim Malmberg, ordförande i LUF i Borås har skickat mig ett antal frågor som han vill veta. Jag antar utmaningen delvis – svarar på frågorna men skickar inte vidare.

Regler:

Posta reglerna först.

Svara på alla frågor.

Skicka vidare utmaningen till sex andra bloggare.

När du postat dina svar, berätta för den som utmanade dig.

Här är frågorna

Fem saker som finns på din Att-göra-lista (idag).

Fixa lite med tennisklubben

Skriva ytterligare minst ett blogginlägg

Fortsätta att gå igenom Access-programmet

Borde gå ut i skogen eller springa (få se vad det blir)

Ta det lite lugnare ytterligare någon dag och läsa färdigt den pågående boken

 

Vad gjorde du för tio år sedan?

Gjorde min första personvalskampanj till riksdagsval. Jobbade intensivt som datakonsult och utbildare. Sommarvikarierade som dataansvarig i en stor järnhandel i Göteborg.

Ställen du bott på?

Västra Husby utanför Norrköping, Linköping, Askeby utanför Linköping, Sjömarken, Borås - Hässleholmen

Fem saker du skulle göra om du var biljonär?

Det är så mycket pengar så det kan jag knappt räkna till. Än mindre veta hur jag ska göra slut på dem.

Eftersom att vara företagare innebär att man aldrig vet hur mycket pengar man har att leva på så skulle det onekligen kännas skönt att veta att man klarar sig ändå. Och kunna engagera mig i de här roliga ideella uppdragen som jag tagit på mig. Kunna ha råd att bo kvar där jag bor. Alltså stoppa i de hål som redan finns.

Resa. Det finns många ställen i världen jag skulle vilja resa till. Bäst att passa på innan jag blir för gammal.

Spara till barnbarnen.

Resten vill jag använda för att göra världen bättre för barn och kvinnor över hela världen. Rädda Barnen, Röda Korset, Läkare utan gränser och många flera får ta hand om de pengarna.

 

Djur och alkohol

Solen har nu kommit fram igen efter en lite mulen morgon. Några regndroppar har det visst kommit också medan jag satt inne och fördjupade mig i jämställdhetens historia i Sverige. Se dagens tidigare blogg. Så kontoret är utflyttat igen till solen och getingarna. Fast i skuggan.

Jag förstår av artiklar i DN och SvD att jag inte är ensam om att ha problem med getingar. Det går knappt att sitta ute och äta. Det är inte nog med att de finns. De är aggressiva också. Fast efter min egen gillrade getingfälla, som jag skrev om igår, har det blivit något bättre. De håller sig till den ända av bordet där skålen med likören finns. Jag har nämligen letat fram en sötsliskig likör som jag offrat på getingarna. De dricker och dricker. Och kommer tillbaka igen och igen och till slut raglar de omkring på bordet. Och då nyper jag dem. Ibland verkar det som om de slåss med varandra. Eller om det bara är att de krockar i luften.

Kort kan konstateras att getingarna beter sig som människorna när vi får för mycket i oss av alkoholhaltiga drycker. Raglar, slåss och krockar. Beroende verkar de också bli.

Sådant beteende visar inte de djur i Malaysia som dricker alkoholhaltig (3,5 %) nektar. (DN) De vinglar inte ens på benen. Att de vant sig och kroppen anpassat sig till att inmundiga ett visst mått alkohol ständigt kan vara en förklaring. Det är ju så med oss människor också. Kroppen anpassar sig till att "tåla" större mängder ju mer man dricker. Åtminstone till en viss gräns.

Nu har det nog blivit för mycket skrivande. Nu måste jag ägna mig åt Access 2007. Men jag återkommer med Joakim Malmbergs utmaning.

Information i stället för operation

Jag är för ett samhälle där alla människor får plats. Och där kulturer möts. Men de som bor här ska själva leva det liv de vill leva. Så länge som man följer gemensamma lagar och regler. Jag kan inte acceptera att flickor tvingas göra operativa ingrepp för att tillfredsställa föräldrar och släkt. Så att släktens så kallade "heder" ska anses bevarad.

Unga flickor står på kö för att få sin "mödomshinna" (som egentligen inte existerar) reparerad. (SvD, Jag förstår flickorna som är rädda att kanske råka ut för repressalier och så kallat hedersvåld om de inte kan uppvisa blod på lakanet efter bröllopsnatten. Men att sjukvården utför sådana här ingrepp är definitivt ingen välgärning. Det bara vidmakthåller gamla och förlegade sedvänjor. (SvD)

I stället för att gå till botten med orsakerna till problemet och få människor att ändra uppfattning, genom att till exempel informera och om vilka regler som gäller i Sverige, så täpper man till (i ordets rätta bemärkelse) verkningarna av problemet i stället.

Det är oerhört viktigt att sådana här frågor tas upp i introduktionskurser och i återkommande föräldrautbildningar. Det är mycket känsliga frågor för många människor från andra kulturer så det måste göras med varsamhet.

Numera lever vi i ett ganska jämställt samhälle. Men det har inte alltid varit det här heller. Det är inte så länge sedan som mannen var husets herre. Och som det även här krävdes blod på lakanet efter bröllopsnatten.

Jag har samlat på mig några rådgivningsböcker från olika årtionden under 1900-talet som speglar männens och kvinnornas roller.

1913 står det i "Illustrerad handbok för hemmet" hur kvinnan ska uppträda mot husets herre. Hon får inte vara för uppmärksam utan ska med ordning i hemmet och tyst och stilla sörja för att hans berättigade fordringar uppfyllas. Hon får inte vara härsklysten och ålägga mannen med tystnad genom en befallande blick då avkläder hon sig kvinnans vackraste prydnad , den försynthet, som nästan alltid är parad med behaget. Hon ska respektera honom som familjens överhuvud. Hon får inte heller ha städnings- och skurmani. MM.

1921 skrev Henrik Berg i sin läkarbok att det endast är äkta makar som har rätt att utföra sexuellt umgänge. Och då bara en till två gånger i månaden. Förutom när det föreligger en rad andra hinder som till exempel kroppslig uttröttning.

I "Mannens bok" från 1946 ställer en av författarna frågor till mannen. Bland annat dessa.

Är ni intelligenshögfärdig? Besvarar ni varje fråga från er vetgiriga men kanske på vissa områden lite okunniga hustru med axelryckningar och föraktfulla ord? Gör ni er löjlig över er hustrus okunnighet i andras närvaro? Låter ni henne någon gång få rätt då hon har rätt, fast det är påkostande för er manliga stolthet?

Intressant läsning och vi kanske ska ha med oss vår historia innan vi dömer andra människor alltför hårt. Jag undrar ibland om det är de förhållanden jag nämnt som Sd vill gå tillbaka till. Om man läser deras program så finns det vissa likheter. I så fall förstår jag inte deras kritik till att en del familjer kräver att flickor ska vara oskulder när de gifter sig. Men det är en annan fråga.

Jag tycker inte heller att det är ok att reparera "mödomshinnan" för att hjälpa flickorna. Det är ingen lösning på sikt. Det bara lindrar symtomen.

I Sverige måste det vara tillåtet för alla, både flickor och pojkar, att få leva det liv de själva vill.

Sommarvärmen fortsätter

Åskan har mullrat på avstånd och radar/blixt kartan på SMHI:s hemsida talar sitt tydliga språk. Det har åskat rejält runtomkring men hittills har endast två eller tre droppar regn har fallit över Borås eller åtminstone där jag bor och det ser ut som om molnen försvinner. Konstigt va? Det regnar ju alltid i Borås. Eller är det bara en myt kanske? Oavsett om det är sant eller inte tycker jag att vi boråsare ska sluta upp med att som bästa turisttips, efter Djurpark och Pinocchio mm, lägga till att "Glöm inte att ta med dig regnrocken och sjumilastövlarna när du ska åka till Borås för här regnar det."

Här finns så mycket att göra. Så om det nu skulle vara så att det regnar (fast som sagt det gör det ju inte alltid) så strunt i det.

Exempelvis Navet är en kul och lärorik plats både för ung och gammal. Dit vill alltid mina barnbarn gå när de kommer och hälsar på. Sist gjorde vi jongleringsbollar av ballonger och ris bland allt annat. Fast jag har konstaterat att det går att använda dem som antistressgrunka.

Stressa har jag dock inte börjat göra ännu. Det kommer tids nog när allt sätter igång efter sommaren. Men det är skönt att kunna sitta ute och jobba.

Tillsammans med alla getingar dock . Det verkar vara en riktig getingsommar. Getingarna är aggressiva och tillåter inte att man sitter ute och äter. Fast jag kom på idag att jag skulle testa om de gillade söt likör. Att de gjorde. Jag fick sitta i fred och klicka på datorn medans de försåg sig av den sliskiga drycken. Jag har försökt att ta dö på dem så snart som möjligt, när de blivit tillräckligt berusade så de yrar omkring, för att de inte ska plågas. Jag kan ju annars hamna i registret för personer som plågar djur som Jordbruksverket vill införa (SvD). Fast i fallet med getingarna så är det nog de som plågar mest.

Det finns andra nackdelar med värmen. Det blir mindre mat både för kossor och människor på grund av torkan. Både säden och djurfoderväxterna torkar bort. Den första skörden av foder till djuren blev dålig. Den gjordes ju efter den förra torrperioden. Risken är stor att djur måste slaktas i förtid. Och risken är stor att matpriserna ökar. (SvD) Ett samband som många kanske inte tänker på.

Till sist något helt annat. Jag blir så arg när andra inte kan respektera kärlek även om kärleken är mellan två personer av samma kön. Jag kan i och för sig inte förstå över huvud taget varför människor ska göra andra människor illa. Men att göra det just bara för att personen man ger sig på har en annan sexuell läggning eller är annorlunda på något annat sätt tycker jag är värre. Man ger sig på personen för att han eller hon är den han eller hon är. Det primära är personen, inte för att angriparen vill ha pengar eller något annat även om det kan ingå i händelsen som sådan. Jag hoppas att killen som knivhöggs i Stockholm klarar sig och inte får några bestående men. Och att det inte händer fler incidenter under Pride-festivalen. (DN, SvD, Aftonbladet) Kärlek mellan två människor är lika viktig oavsett om de råkar ha samma kön eller är man och kvinna.

Värme på gott och på ont

Kunde nog egentligen suttit kvar ute och skrivit det här blogginlägget. En ljuvligare kväll får man leta efter. Kvällarna är det härligaste med sådana här värmeböljor. Men jag klagar inte över värmen. Det är bättre att svettas lite än att frysa när regnet öser ner utanför fönstret.

Idag har jag dock placerat mig själv och min dator i skuggan och försökt komma underfund med Access 2007. Jag konstaterade att det var lite lättare att dela med sig av en databas i 2007 än en i 2003-versionen. Den sistnämnda gick över huvudtaget inte att skicka med e-post mellan mina två datorer på grund av att programmet inte ansåg databasen säker. Vem är det som bestämmer egentligen? Jag eller datorn. Förmodligen finns det någon inställning som man kan göra men inte hittade jag denna. För att koppla till ett aktuellt ämne. Om Microsofts säkerhetssystem används vid signalspaning så behöver ingen vara orolig. Inget skulle slinka igenom som FRA skulle kunna granska.

Dessutom har jag gett kroppen det verkliga eldprovet. Tennis utomhus i en och en halv timma. Dock med början halv åtta men det var ändå ganska varmt.

Drabbats av värmeslag måste väl TV-tittarna ha gjort. Telefonerna gick varma när en av Rapports nyhetsankare, Rikard Palm, framträdde i TV-rutan med mustasch. (Aftonbladet) De reagerade tydligen så till den milda grad att personen i fråga rakade av sig mustaschen mellan två nyhetssändningar. Jag brukar visserligen förespråka att människor ska engagera sig mer. Men det kanske borde vara i frågor av mer betydande art. Jag begriper inte hur man kan engagera sig i sådana småttigheter. För det är vad det är.

Och jag liksom, i skrivande stund och enligt Bloggportalen, 67 andra bloggare kommenterar det hela. Men det är väl värmen som är orsaken till det också.

Det finns också andra, mer allvarliga följder av värmen. Det är inte bara bad och solande som gäller. Vi i Sverige är inte rustade för att möta sådana här värmeböljor. (SvD) Äldre behöver egentligen mer tillsyn av hemtjänstpersonal när det är varmt. Bland annat för att se till att de äldre får den vätska som behövs. En fråga som kommunerna borde ta upp i samband med att man ser över sina äldreomsorgsplaner.

Men ofta görs dessa på vinterhalvåret och då har man glömt att det kan vara några dagar av året då temperaturen är betydligt högre.

Timmen är sen och det är nog sovdags. Fast först lite vatten.

 

Civilkuragelag – nej tack

Idag skriver DN om att regeringen tänker lägga ett förslag om en civilkuragelag. Visst är det önskvärt att fler försöker gripa in om möjligt när något brott håller på att begås. Ringa polis är viktigt att göra. Men att lagstifta om att man ska vara skyldig att gripa in är inget bra förslag. För att inte säga urkorkat.

Den skulle föra med sig mängder av otydligheter. Hur ska någon kunna avgöra som inte finns på plats när det händer vad var och en borde ha gjort. Ska alla ringa till polisen till exempel. Ska den som inte gör det bötfällas för detta. Att ge sig in i slagsmål tror jag inte heller många gör idag. Idag finns ofta knivar med i bilden. Det är nog inte bara äldre damer som undviker det. Inger Davidsson(kd) framhåller att just äldre damer inte ska ge sig in i slagsmål. Var går gränsen för äldre damer förresten?

Ingen ska kunna bötfällas för att hon eller han är rädd. Det kan ju bli fallet med en sådan lag. Och den allra första frågan är ju att inse att det är ett brott som begås.

En risk finns ju också att i stället för att vara närvarande och iaktta vad som händer, kanske i avvaktan på polis, så försvinner alla från platsen för att inte bli anklagade för att inte ha ingripit. Det finns massvis med frågetecken som jag inte ens tror kommer att redas ut ens med en utredning. Så jag hoppas att regeringen ägnar sig åt viktigare saker i stället.

När man inför en lag ska den också kunna följas upp och de som bryter mot densamma ska straffas. Det finns alldeles för många frågetecken för att det ska kunna bli en rättsäker hantering i användning av lagen. Och som sagt jag tror att den kommer att motverka syftet.

PS. Jag har kollat alliansen valmanifest inför valet 2006. Ett förslag om utredning fanns med där. Så förslaget är inte nytt. Men som sagt det var bara ett förslag att utreda frågan. Och jag personligen tycker att det finns viktigare saker att utreda än att försätta människor i en svår situation när de bevittnar ett brott som begås. Ska de ingripa och riskera att råka illa ut själva eller ska de inte göra något och riskera att bötfällas. Jag skulle nog fly fältet fortare än kvickt.

Och det verkar som om det var fler än jag som inte gillar förslaget. (DN)

Bloggvärlden och demokrati

Kunde inte hålla mig borta från bloggandet.

Ok. Jag är väl stressad då som Aftonbladet skriver. Att bloggandet har blivit en ny sorts kvinnostress. Jag känner definitivt inte stressen att behöva skriva var annan timma. Hur sjutton hinner någon med det och dessutom sköta ett jobb? Jag skriver för att det är roligt och för att "skriva av mig" när jag blir arg. Visst kan jag väl känna ibland att jag kanske borde skriva något fast jag saknar inspiration eller ämne att skriva om. Så ett eller annat tugg i tomme kanske det blivit på bloggen men det mesta skriver jag på när jag verkligen vill skriva.

Och nu kunde jag inte låta bli att skriva några rader. Dels detta om kvinnostressen enligt Aftonbladet. Jag tror att man får ta det för vad det är. Precis som med allting annat väljer man själv om man ska bli stressad av att skriva. Klart är det ens jobb att skriva kanske det är lite annorlunda. Men då har man förhoppningsvis också betalt för det. Tyvärr är det så att vi kvinnor ställer högre krav på oss själva, även till viss del samhället, oavsett om det gäller att prestera blogginlägg eller prestera i det dagliga arbetet. Förresten det är väl när man har ledigt man har tid att skriva mer. Eller?

Den andra artikeln påstår att det bara är män mellan 18-35 år som bloggar. Med tanke på den förstnämnda artikeln är debattskrivaren i SvD nog ute och seglar en del. Han skulle kanske tagit reda på fakta. Även om jag vid en snabb blick på de mest länkade bloggarna inom området politk på Bloggportalen kan konstatera att nog de flesta ägs av någon av manligt kön.

Nåväl det må vara vad det vill med detta. Artikelförfattaren uppmanar också, på grund av den påstådda snedfördelningen, att bloggarna är inget att bry sig om. Jag håller inte med honom. Bloggvärlden har kommit för att stanna och ger möjligheter för betydligt fler människor att kunna uttrycka sina åsikter än tidningarnas begränsade utrymme på debattsidor gör. Och jag tycker att det är bra att det debatteras. Och politiker ska ha ett stort öra och lyssna till de åsikter som kommer fram.

Men jag håller med honom i sakfrågan.

Det är trots allt bara ett fåtal som skriver politiska bloggar. På Aftonbladets bloggportal är det 4467 som är registrerade, även om just detta inte är en måttstock. Men det var 5,5 miljoner som röstade i förra valet.

Det är oerhört viktigt att värna den allmänna rösträtten. Så att alla de 5,5 miljonerna människor (gärna lite fler eftersom inte alla röstberättigade röstade) har en möjlighet att påverka..

Allmän rösträtt är något som människor fick strida hårt för i början på 1900-talet. Kvinnorna fick det allra sist. Tidigare fick bara de som hade pengar möjlighet att välja.
För mig är det oerhört viktigt att folkets vilja avgörs genom allmänna val. Där allas röster väger lika tungt. Sedan finns det en hel del som jag tycker behöver förändras precis. Mer lyssnande politiker som finns ute i verkligheten. Till exempel. Det finns mycket annat som kan bidra till en mer levande demokrati.


Men principen en person – en röst får vi aldrig göra avkall på. Då är vi illa ute. Då faller demokratin. För demokrati är inte att alla kan få just sin vilja igenom. Ok. Man ska ha valfrihet och man ska kunna bestämma så mycket som möjligt själv så länge som det inte skadar en själv eller någon annan.
Och för att ett samhälle ska kunna fungera behövs det vissa regler som är gemensamma och som alla ska följa. Det finns kanske de lagar man inte gillar men de ska ändå följas.

Men självklart ska debatten i bloggvärlden rasa vidare och självklart ska man lyssna till de åsikter som förs fram.
Men bloggvärlden får inte vara den som bestämmer hur beslut ska fattas. Det är hela svenska folket som avgör vem som ska styra landet. Sedan får svenska folket avsätta dem som misskött sig vid nästa val.
Rösträtten är lika viktig som att värna den enskilda personens integritet.

Sol, Irak-flyktingar och Elfsborg

Verkar som om jag skulle få flytta ut datorn i trädgården den närmaste veckan. Härligt. Det är precis som SvD skriver. Sol, sol, sol. Inte ett moln på himlen.

Började igår med att utforska Access i 2007-varianten. Helt annorlunda jämfört med tidigare versioner av programmet. Övriga program i Office-paketet är ju också ganska annorlunda. Men ett kalkylblad i Excel ser ut som det gjorde förut och ett dokument utskrivet i Word ser ju inte mycket annorlunda ut när det är utskrivet. Det är bara själva funktionerna man använder för att åstadkomma dokumentet som är annorlunda. Men i Access är även det färdiga utseendet annorlunda. Så det är bara att kasta sig ut i det okända och se hur det fungerar. Och testa alla nya funktioner. Så jag kan lära ut till andra hur det fungerar.

Men innan jag sätter igång med det tänkte jag kommentera några av dagens artiklar. (Förutom den om vädret)

Jag kan sitta här i min trädgård och skriva i lugn och ro medan koltrasten kvittrar (det gör den hela sommaren) och mina blommor lyser i solskenet. Jag är verkligen privilegierad. Medans 5 miljoner irakier är på flykt från sitt hemland. Fem miljoner som jag tror mer än gärna skulle vilja kunna göra som jag, eller åtminstone leva i trygghet i sitt eget land. Men på grund av krig och förföljelse inte kan det. Andra länder har ett åtagande genom olika konventioner att ge dessa människor skydd.

Migrationsministern skriver idag på DN-debatt att övriga EU-länder måste ta större ansvar när det gäller Irak-flyktingar. Att fler länder måste ta emot och ge skydd till dem som flyr. Det håller jag med om. Men som han också skriver så måste även USA, som i allra högsta grad medverkat till situationen att 5 miljoner irakier är på flykt, ta ett större ansvar.

Att fler länder tar sitt ansvar behöver dock inte innebära att Sverige ska frånsäga sig sitt ansvar för dem som kommit hit. Men den diskussionen tar jag inte nu.

Jag hade egentligen inte tänkt skriva något mer om FRA, inte just nu i alla fall, men kan inte låta bli att lite hålla med Fredrik Bynander, säkerhetspolitisk forskare vid Uppsala universitet, att det är dags att regeringen, Bynander skriver Tolgfors men jag menar att det bör ligga hos statsministern, tar baldet från munnen och motiverar om och i så fall varför vi behöver en FRA-lag. (SvD)

Till sist. Grattis Elfsborg till segern över IFK Norrköping med 3-0. (SvD, DN, BT)Lite tyvärr måste jag väl skriva. Jag är uppvuxen med IFK Norrköping. På 60-talet när laget hade sin glans dagar. Jag såg nästan varenda hemmamatch från det jag var 13 år tror jag. Man brukar säga att man kan byta det mesta men fotbollslag byter man inte. Jag har gjort det. Grupptrycket blev för stort för. Jag gladdes förstås när Norrköping kom upp i allsvenskan men i mötet mellan de två lagen så hejar jag nog trots allt på Elfsborg. Jag har väl blivit en riktig boråsare. Det jag sörjer mest är att jag inte gick och såg matchen. Och det är faktiskt inte heller roligt att Norrköping ligger sist.

Hålla ihop till varje pris?

Himlen är så blå som den kan bli. Och jag har flyttat ut datorn i trädgården. I skuggan. Bra med trådlöst nätverk. Dessutom är den bärbara datorn snabbare men tyvärr är mina fingrar för stora för tangentbordet så jag hamnar lite snett ibland.

Bäst att jobba på lite idag. I morgon kommer barnbarnen. Ett i taget den här gången.

Jag kunde dock inte låta bli att skriva några rader och kommentera en artikel på DN-debatt idag. Som förmörkar himlen något.

Jag har förstått att många tror att politiker ska fixa allt men när man kräver att en minister ska minska skilsmässorna så är det väl att sätta lite väl mycket tilltro till vad en politiker kan åstadkomma. Ett antal personer hemmahörande i den mest bakåtsträvande delen av kd skriver på DN-debatt att folkhälsominister Maria Larsson ska ta fram ett nytt folkhälsopolitiskt mål, Att minska antalet skilsmässor. Visserligen tycker jag också att det känns viktigt att jobba för att fler familjer kan hålla ihop. Men att fortsätta att leva i ett kärlekslöst förhållande för att hålla ihop som artikelförfattarna förespråkar kan väl inte vara det bästa för barnen. Risken för bråk är väl också större i ett kärlekslöst förhållande. Och hur ska barnen få känsla för vad kärlek är om de inte får uppleva kärlek i sin närhet.

Självklart är det viktigt att föräldrarna vid en separation tänker på barnen så att de ska känna att den fortfarande har en mamma och pappa. Att låta barnen komma i kläm när föräldrar är osams bäddar för problem. Men rätt hanterat kan en skilsmässa vara det enda rätta när kärleken tagit slut.

Även om författarna till artikeln skriver som en liten brasklapp på slutet att de inte vill skuldbelägga ensamstående föräldrar är det precis just vad de gör när de skriver att barn till skilda föräldrar röker mer, blir fattigare, blir rädda för att binda sig och råkar mer i klammeri med rättvisan.

En bloggskrivare tycker att artikeln aldrig borde ha blivit publicerad på DN. Jag håller inte med (men håller med i övrigt det han skriver). Vi har yttrandefrihet och rätt att uttrycka vilka åsikter vi vill. Som sedan andra får tycka är bra eller förkasta. Förhoppningsvis är det inte bara jag som tycker att åsikterna i just den aktuella artikeln hör hemma i en annan tidsålder.

Oavsett om man väljer skilsmässoalternativet eller försöker att lappa ihop det som är trasigt är det viktigt att man tar hänsyn till barnen. Men att leva kvar i ett kärlekslöst förhållande år ut och år in för att undvika separation tror inte jag är det bästa för barnen.

En glädjens dag

Värmen är på väg tillbaka och den misstänkte krigsförbrytaren Karadzic har gripits i Serbien och är på väg mot krigstribunalen i Haag. Vilken glädjens dag! Karadzic misstänks bland annat för att ha beordrat avrättningen av 8000 män i Srebrenica. Det som senare har kommit att ses som folkmord. (DN, SvD) Till höger minnesstenen vid gravplatsen i Srebrenica.

Han ska nu ställas inför domstol precis som alla andra misstänkta förbrytare. Jag tror att det är oerhört viktigt för den framtida stabiliteten i hela Europa. Tyvärr fattas det fortfarande en av de stora misstänkta krigsförbrytarna att ställas inför rätta, Mladic.

Jag har själv varit i Srebrenica två gånger och sett raderna av gravar med män som mördades 1995. Antalet gravar blir fler och fler vartefter man hittar massgravar i skogarna kring Srebrenica. Varje år i juli hålls nya begravningar men fortfarande fattas många. Bland annat nära anhöriga till min kompis Enid. Jag glömmer aldrig Srebrenica. Jag har kommit nära de människor som drabbats. Jag glömmer aldrig kvinnorna som jag träffade och som lever i hus nära Tuzla i den federala delen av Bosnien och vars enda samtalsämne var vem som skulle begravas nästa gång. Husen byggdes av holländska staten. Som en kompensation kanske för att det var holländska FN-soldater som inte kunde stoppa massakern på kvinnornas män?

Vi får aldrig glömma det som hände i Srebrenica och det får inte ske igen. Jag gläds med alla dem som har drabbats att en av våldsverkarna har gripits. (SvD) Låt oss hoppas att även Mladic får ställas inför rätta snart. Mer om vad jag skrivit om Srebrenica finns på min hemsida här. Och jag har också skrivit tidigare på min blogg om Srebrenica.

Hamburgerkrig och socialistskola

Även om de är underbara, mina barnbarn, så tar det kraft att ta hand om alla tre en dag. Den yngsta är 8 månader och har precis lärt sig krypa. Att jag är trött konstaterar jag när jag nästan somnar framför datorn trots att klockan bara är nio på kvällen. Men det är det värt.

Tack och lov har dock vädret bättrat sig så vi kunde vara ute. Och det verkar som om det bara ska bli bättre och bättre. Varmare och varmare.

Regnskurarna har varken höjt humöret eller lusten att skriva. Så det har varit stiltje på bloggen. Men det kanske kan bli bättring.

Jag kan inte låt bli att skriva några rader om det som allmänt börjat kallas "Hamburgerkriget". Det vill säga att Max inte får ha sin restaurang öppen samtidigt som det pågår U21-EM i fotboll i Borås eftersom Mac Donalds är sponsor till turneringen. (SvD, DN)

Att inte UEFA kan acceptera den föreslagna lösningen där Max säljer hamburgare på en annan tom mitt emot under matcherna är oerhört stelbent och oflexibelt. Men jag tycker inte heller att Max idé att ha omröstning på nätet och låta boråsarna avgöra är någon särskilt bra idé. För vad är det som säger att det bara är boråsare som röstat på GT:s hemsida och hur representativt är denna omröstning mitt i semestermånaden när många är bortresta. Det är trist för Borås som stad, inte bara alla fotbollsälskare. Det hade varit ett gyllene tillfälle att göra reklam för staden och dessutom skulle det blivit klirr i kassan för stadens turistnäring.

Men jag förstår Max som ändå försökt hitta en lösning. Och UEFA struntar väl i om det är Borås eller någon annan ort. Men för Borås hade det kunnat vara ett lyft.

Till något annat. Jag hann inte kommentera SSU:s ansökan om att starta socialistisk friskola i Borås. Nu kommer Stockholms SSU med ett liknande förslag. (DN)Jag har viss förståelse för att man vill testa friskolesystemet men att sedan eventuellt starta en friskola om förslaget skulle gå igenom är väl återigen att inte leva som man lär. Är man i princip emot friskolor borde man inte själv starta en.

Jag tycker att det är viktigt att alla fristående skolor, både konfessionella och andra, som drivs med offentliga medel följs upp mycket bättre än idag. Att man kan göra oannonserade besök till exempel. För att se hur man följer kunskapsmål och läroplaner.

Nu får det vara nog för idag. Nu börjar vitaminkicken jag gav kroppen i form av nästan en halv liter nyponsoppa att ge sig.

Tänkvärt och läsvärt

Ibland hittar jag något riktigt tänkvärt när jag surfar runt på tidningarnas hemsidor. Ofta hör det tänkvärda hemma i Anna Larssons kolumn på SvD. Så också idag när hon skriver om "lyckofascismen". Hon skriver klokt om hur vi alla rusar runt för att ständigt hitta lyckan.

Vi läser böcker, går till terapeuter eller prenumererar på positiva meddelanden i telefonen. Självklart ska man tänka positivt och visst har man mycket i sina egna händer hur man mår. Och att ta hjälp av tips och råd hur man kan underlätta livet när man har det jobbigt är inte fel. Men som Anna Larsson också skriver så är livet inte alltid glatt. Det är så livet är. Vi möts av motgångar och vi drabbas av förluster av nära och kära. Några drabbas hårdare än andra. Men det finns också stunder av fantastisk lycka. Det gäller att ta vara på dessa stunder som inte alltid bara behöver betyda att man själv lyckats med något utan kan vara en naturupplevelse eller att få träffa barnbarnen. Fast man får inte heller glömma bort att man får vara lycklig om man lyckats med något själv och också får visa det. "Jantelagen" ska inte råda.

Men att tro att tillvaron alltid är fest är nog en önskedröm. Livet är både glädje och sorg. Sedan kan man hantera motgångarna på olika sätt. Man kan själv välja att försöka ta lärdom av dem och växa som människa eller gräva ner sig i dem och bli förbittrad. Det sistnämnda är mycket lättare.

Det finns självklart en del människor som verkligen behöver hjälp för depressioner och ensamhet. De ska naturligtvis ha all den hjälp de behöver vilket kanske är lite si och så med idag.

Torsdagskväll i Borås

Jag var borta förra veckan och missade vid min snabbgenomläsning av veckans alla BT således artikeln om torsdagskvällarna i Borås och vem som betalar. Som tur är finns det uppmärksamma bloggare i kommunen, Johan Hellström. Jag håller med honom om att torsdagskvällarna är väl investerade pengar. På torsdagarna lever stan verkligen upp. I kväll kunde man till exempel välja att lyssna till EMD, tre unga snygga grabbar som inte bara fick de unga tjejerna längst fram på torget att tråna (som jag kunde se i alla fall), eller Chiquita (inte bananer, utan dansbandet).

Jag blir dock lite förvånad över att samme centerpartist som förespråkar ökade resurser till kommunen för marknadsföring, (om jag nu förstått rätt), är kritisk till att kommunen satsar pengar på sommartorsdagarna. Och var finns talet om vård och skola när propåerna kommer att kommunen ska driva kommersiell verksamhet som till exempel campingen. Där har vi i folkpartiet varit mycket tydliga med att påtala att campingverksamhet är något som en kommersiell aktör ska driva inte kommunen.

Däremot kan jag tycka att det är tveksamt att Diggiloo, som ju är ett arrangemang som inte alla kan ta del av – det kostar ändå pengar, subventioneras av kommunen. Det är skillnad på sommartorsdagarna. Dessa har ju alla möjlighet att besöka.

Nog om detta. Det är nog sovdags efter en lång dag. Förutom kvällens aktiviteter har jag och en kompis varit på Visingsö och plockat smultron och hallon. Ja. Det fanns massor utmed vägen där vi gick. Tyvärr hade vi inget att plocka i, så bären gick rakt in i munnen. Vi besökte också Brahekyrkan. En fascinerande kyrka. Mer om densamma finns att läsa här. Resan avslutades på Ikea i Jönköping. Så i morgon har jag dagen räddad genom att jag ska sätta ihop en barnstol och två förvaringskartonger. Så som sagt. Det är nog sovdags nu.

FRA och framtidens politiska liv

På väderkartan på TV är det stora solar. När jag tittar upp mot himlen är det bara moln. Dock inget regn. Men molnen kanske försvinner senare på dagen. Nåväl. Jag ska inte klaga. Jag fick en hel del sol förra veckan när jag vandrade i alperna. Får väl ägna dagen åt inre röj. Det går också att sitta inomhus och läsa en bok. Datorn funkar också bäst inomhus.

Eftersom jag var borta kunde jag inte följa i detalj alla utspel i Almedalen förra veckan men det var väl inga stora sensationella saker som hände. Att sossarna och miljöpartiet inte tänker samarbeta med sd om de senare skulle hamna i vågmästarroll är väl ingen större nyhet. En större nyhet vore om de talade om vilken politik de skulle föra gemensamt om de skulle vinna valet. Vilket jag förstås inte hoppas.

FRA fortsätter att lägga sin skugga över all annan politik. Att det nog behövs en lag om vad de får göra och inte göra framkommer mer och mer tydligt. Därmed inte sagt att det ska vara den lag som riksdagen klubbade för några veckor sedan. Idag har det framkommit uppgifter att FRA förmodligen avlyssnat Livets ords pastor. (SvD)Även om jag själv tycker att Livets ord är en tveksam organisation så är det inte förenligt med religionsfriheten att idka spaning på dess företrädare. Om det inte finns klara misstankar om något brottsligt förstås.

Jag instämmer i den artikel som partikollegor till mig skrivit på DN-debatt. (SvD)Jag hoppas att regeringen nu tar all den tid som behövs för att reda ut alla begrepp kring FRA innan man lägger fram det tilläggsförslag som ska komma. Att man lyssnar på den kritik som kommit fram och framförallt den oro som många människor ger uttryck för. Även om sättet att ge uttryck för sin oro stundtals hamnat snett, enligt mitt sätt att se det, så är det en genuin oro som kommer fram. Detta är ingen lätt fråga. Som världen ser ut idag måste vi på något sätt hålla koll på vad som sker där men det får inte bli på bekostnad av den personliga integriteten. En integritet som redan idag utsätts för angrepp.

Ett slående exempel på detta är när plötsligt alla telefoner i en turistbuss på väg till Alperna börjar pipa och låta när man passerat en landsgräns. "Någon" har fullständig koll på var jag och min telefon befinner oss. Fast vad jag säger vet man inte, inte än. Tror jag i alla fall inte.

De senaste veckorna har väckt många frågor och tankar. Det befintliga politiska systemet har fått sig en törn. Har vi en representativ demokrati där folket avgör vart fjärde år vem som ska styra landet? Där alla medborgare gör sin röst hörd men litar på att den de väljer sköter sitt jobb. Utfaller inte jobbet till belåtenhet blir det någon annan som får rösten nästa gång.

Eller ska varje enskild fråga avgöras av några av folket? De som har tid och möjlighet att göra sin röst hörd genom demonstrationer eller bloggar. Tyvärr finns det många människor som är lite engagerade, knappt ens vid valet vart fjärde år. Många har nog med sitt eget även om jag vill påstå att de flesta berörs av politiska beslut på något sätt. Ska dessa överlåta till andra som de inte valt som representanter att bestämma. Att ha folkomröstning i varje fråga fungerar inte heller.

Jag tror att den representativa demokratin nog kommer att finnas kvar. Jag må vara gammaldags och insnöad och kanske för mycket inne i systemet själv men bara tanken på att bloggvärlden skulle styra landet ger mig rysningar. Vem ser till helheten? Vem bryr sig om de som inte orkar göra sin röst hörd? Som inte ens har en dator kanske. Bloggvärlden kan bidra till debatten.

Men relationerna mellan väljare och valda måste förbättras. Det behövs mer lyssnande från de styrandes sida. Att dessa träffar medborgarna mer. Att man lever som man lär. Men också mer förståelse och kunskap hur systemet fungerar från medborgarna. Att vi har majoritetsstyre och minoritetsstyre. Att alla inte kan få just det de tycker är viktigt tillgodosett. Att riksdagsledamöter också är människor med familj och barn och gammal mamma. Att många lägger ner många kvällar som fritidspolitiker i kommuner. Med svåra beslut att fatta där man måste prioritera.

Jag önskar att fler människor engagerar sig politiskt. Inte bara i en enskild fråga. Det kan möjligen vara inkörsporten. Jag tror att de politiska partierna kommer att finnas kvar men dessa måste förändra sitt sätt att vara. Mer flexibilitet och dialog i stället för konfrontation och debatt. Man måste samverka mer mellan partier. Det får inte gå prestige i sakfrågor.

Oj vad långt det blev. Nu har nästan solen kommit fram också och jag har ännu inte börjat med röjet. Men jag återkommer nog till frågorna.

Reseberättelse Italien del 2

Här är lite fler bilder från resan till Italien. Mer finns att läsa i del 1
här. Klicka på bilderna för att se dem större.


Isranunkel och stor gentiana


Utsikt från Ponte di Legno mot "vår" by Passo del Tonale och en "vanlig" kulle


Kossor och utsikt vid vilopaus


Backe upp till Laghetti på 2600 m och utsikt vid Mga Strino


Bilder från Ponte di Legno. Lägg märke till "uppfarten" på lastbilen


Några backar i skidsystemet och bild på "grisfarm" tagen från gondolen



Höghusen vid foten av berget och alprosor

Reseberättelse Italien del 1

Borta bra men hemma bäst. Så är det nog. Det är skönt att vara hemma igen från mina vandringsdagar i Italien i Passo de Tonale. Men det var sköna dagar där.

Vandringarna var fina även om de var ganska tuffa med rejäla stigningar. Som mest gick vi 1400 meter uppåt, ibland kändes det som om man gick rakt uppåt. Men skam den som ger sig. Har jag bestämt mig för att jag ska upp så går det, även om jag väl inte direkt skuttade upp. På bilden har jag precis nått en topp på 2680 meters höjd efter en vandring på 7 timmar och stundtals på en stig som var bara sten.


För det mesta sken solen. Men första dagen råkade vi ut för hagel och åska. Naturligtvis hade jag vantarna och regnbyxorna på hotellrummet. Men jag lärde mig en läxa. För det blir kallt och blött när man är 2700 meter över havet och när det haglar. Lite läskigt att vara ute i åskan också. Lite annat äventyrligt råkade vi också ut för när vi fick ta oss över lite översvämmade bäckar. Men allt gick bra.

Även om kroppen fick slita en del så blev det också belöningar för slitet.
Både en skön självkänsla att ha klarat ännu en utmaning men också en fantastisk utsikt från toppen.



En belöning var också att få hänföras av de ljuvliga alpängarna fulla av blommor, många som också finns här hemma fast inte i samma mängd eller intensiva färg.
Edelweiss är Österrikes blomma men finns även i Italien. Jakten på densamma pågick under hela veckan. Liksom jakten på murmeldjur. Jag och några andra missade edelweissen för att vi hade för bråttom ner. Murmeldjur såg vi dock om inte så jättenära men hörde desto fler. Alprosor, inte en ros utan en sorts azalea, behövde vi dock inte jaga. De blommade rikligt. Även orkidéer fanns det gott om.



Belöning fick vi också på kvällarna med god mat på hotellet serverad av bland annat charmören Giovanni , dock inte italienare utan rumänsk student som ska bli läkare. Och trevlig gemenskap med både vinprovning och allsång.Tack vare bra reseledare, Gunilla och Claes, och trevliga medresenärer.
En dag belönades vi också uppe i backen med en riklig lunch med mat och dryck. Tur att vägen hem var lätt.

Fast i själva byn är det nog mer liv när snön har fallit. Och någon genuin alpby kan man väl inte heller påstå att det är, utan den har vuxit upp kring skidbackarna. Endast åtta skolelever fanns i byns enda skola så någon stor inhemsk befolkning finns inte i byn. De vita höghusen nedanför berget passar väl inte så jätteväl in i miljön. Inte heller den fyrkantiga "lådan". En annan udda byggnad i byn var monumentet för dem som stupat i första världskriget. Över huvudtaget fanns mycket minnesmärken kring första världskriget.




Sista dagen "skolkade" jag och några andra dock från slitet och lekte "glassande" turister i den närbelägna lite större byn eller stad eller vad det nu var. Färdmedlet dit var gondol.
Mer bilder kommer i reseberättelse del 2. Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Hemma igen från Italien

Kom hem för några timmar sedan efter 26 timmar i buss. Men med supercahufförer och god kudde så har det gått bra. Och trevliga reskamrater. En härlig vecka med ganska tuffa vandringar. Men stärkt till kropp och själ. Även om jag sovit en hel del i bussen så väntar sängen och jag skriver mer i morgon med bilder. Men kan inte låta bli att lägga ut en bild på en orkidé redan här. Plus en liten söt kossa.

Halsning fraan Italien

Aaska, hagel, och regn. Fast halva dagen fint. Gaardagens vandring. Oversvammad back. Men inget regn och lite sol. Regn forst nar vi kom hem. Dagens vandring.
Morgon nog sol.
Skriver mer med bilder nar jag kommer hem. Och med svenska bokstaver.
Bor i en marklig by nàr det gàller byggnation. Men harligt med mycket frisk luft.

Även Fp kritisk till okritisk användning av bioenergi

Världsbanken hemlighåller en rapport som säger att det ökande användandet av biobränsle är den viktigaste orsaken till de stigande matpriserna världen över. (DN)Folkpartiet är alltså i gott sällskap när det gäller att ifrågasätta okritisk användning av biobränsle. I veckan presenterade folkpartiet en rapport om användning av bioenergi. I den rapporten framhålls bland annat att ökad användning av grödor orsakar stigande matpriser. Men att självklart bioenergi rätt använt är viktigt för att minska koldioxidutsläppen. I Sverige kan vi använda skogsavfall och andra restprodukter.

Folkpartiet skriver i sin rapport, precis som världsbanken tydligen (veta exakt kan man ju inte eftersom den är hemlig(!)) säger i sin rapport, att etanolframställning på sockerrör inte är ett stort problem utan det är när man använder till exempel vete och majs.

Det som är det stora problemet är ju att Världsbanken håller sin rapport hemlig för att inte stöta sig med Vita Huset. Men var finns då humaniteten och medkänslan för dem som inte får mat för dagen. Ett synnerligen cyniskt beteende.

Här finns länk till folkpartiets rapport.

En vacker sommardag

Skulle skrivit några rader igår när jag kom hem från stan efter sommartorsdagskvällen på Stora Torget i Borås. Den här gången med Amanda Jenssen på scen. Men sommarnatten var ljuv så jag hamnade ute i stället med en bok i lampans sken.
Jag hade tänkt förmedla några sommarbilder från min korta vandring igår. Som träning inför bestigningen av alptopparna. Jag har slarvat med långvandringar i vår. Med vandringar över huvud taget. Men det ska nog gå bra ändå. Jag har ju i alla fall spela tennis.

Nu kommer bilderna idag i stället. Blomman som är en nattviol gör mig riktigt nostalgisk. I trädgården i mitt föräldrahem fanns det mycket nattviol. Den doftar otroligt gott. Särskilt om kvällen. Den är fridlyst och det är första gången jag sett den här omkring. Mer att läsa om nattviolen finns här.

Så det första smultronet, åtminstone mitt, för året. Det sitter inte kvar nu där det satt på bilden kan jag väl säga.

Till sist en bild tagen vid Ymer utöver nejderna.

Sen utekväll

Så har då sommaren kommit igen. Har flyttat ut datorn och sitter ute och skriver trots att klockan börjar närma sig halv elva. På kvällen alltså. Det enda som kan få mig att flytta in är knotten eller myggen eller vad det nu är som sticks.

Det är alltid spännande när jag skriver på den bärbara. Ibland blir det lite konstiga tangenttryckningar. Mina fingrar är för stora för tangentbordet och ibland kommer jag emot musplattan och flyttar markören till ett ställe jag inte alls vill.

Det har blivit mycket FRA den senaste tiden på min blogg och tänkte lämna det. Men blir lite fundersam när statsministern tar så lätt på opinionsstormen. Även om jag själv varit tveksam till mejlbombning som metod så har jag ansett att statsministern måste ta bladet från munnen. (DN, SvD) Om han tycker att man har missuppfattat så är det kanske dags att försöka förklara.

En annan rubrik som väcker uppmärksamhet. En lärare kroppsvisiterade 6-åringar. (SvD)Helt absurt. Men läraren får vara kvar. Skolan har dock bett om ursäkt och meddelat att de är medvetna om att det gjort fel. Kan det inte vara så att man ska veta innan man gör något sådant vad som är rätt och fel?

Något helt annat. Elfsborg slog Djurgården i fotbollsallsvenskan. Grattis Elfsborg. (SvD)

Nu börjar det bli mörkt och knotten kommer. Så det får vara nog för i kväll.

Dagen efter

Trots att jag inte ens har försvarat FRA-lagen har mitt blogginlägg igår medfört att åtminstone fem andra bloggar länkat till den med bland annat satiriska kommentarer (som efter ett tag är sanningar) som att jag skulle skrivit

"att det är viktigt att medborgarna inte hindrar riksdagsledamöterna i deras arbete genom att engagera sig politiskt."

Det har jag aldrig skrivit. Tvärtom tycker jag att det är viktigt att fler människor engagerar sig politiskt.

Men det jag skrev var att jag tycker att mejlbombning är en tveksam metod. Eftersom jag vet att riksdagsledamöter även gör annat än röstar på FRA-lagen (jag hoppas att medborgarna tycker att det ska vara så också) så hindrar det dem i deras andra arbete att vara tvungen att klicka bort tusentals mejl för att hitta de som är viktiga. Att läsa samma mejl 60 gånger från en och samma person som dessutom inte vågar stå med sitt riktiga namn är inte viktigt. Ett mejl som dessutom är likadant som flera tusen andra skickar. Jag menar inte att inte saken i sig är viktig. Självklart ska man fortsätta att protestera men jag tycker att det var ett dåligt initiativ av Expressen att uppmana till mejlbombning. Men sedan tycker jag fortfarande som jag skrev igår att statsministern måste ta bladet från munnen.

Som tur är lever vi en demokrati och får ha olika åsikter. Min åsikt är att jag inte gillar lagen men tycker att det är fel med mejlbombning. Den åsikten kommer jag fortsätta att ha även om några andra tycker annorlunda. Och även om jag tycker att det blev felröstat i den här frågan så kan inte alla riksdagsledamöter rösta precis som just jag vill i alla frågor. En person kan inte komma och säga att jag är folket. "Riksdagen ska rösta som jag vill." Det finns andra medborgare som tycker annorlunda. En demokrati tillåter också riksdagsledamöter att ha olika åsikter. Det finns en majoritet och en opposition. Den som på min blogg föreslog att vi skulle skrota riksdagen och ha webbomröstning bland alla röstberättigade i alla frågor har nog inte riktigt satt sig in i vad det skulle innebära. Nattlektyren är räddad om man vill sätta sig in i frågorna i alla fall.

Det är viktigt att vi värnar vår demokrati. Det är viktigt att öka kontakten mellan folkvalda och medborgare. Helt klart har det missats i detta sammanhang. Men att använda kränkande ord och hot som har förekommit, när saker inte blir som man tänkt bidrar inte till att förbättra den kontakten. Men jag efterlyser en konstruktiv dialog hur denna kontakt kan skapas.

Den medborgardialog som vi börjat med på Hässleholmen är ett konkret exempel som kan utvecklas vidare. Men det finns mycket mer att göra. m