Idag har jag lämnat in en motion till fullmäktige i Borås om att man måste ta mer hänsyn till sociala kriterier vid upphandling.
Här är motionen.
Social hänsyn vid upphandling
Idag jobbas det på många olika sätt för att få långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Bland annat är arbetsintegrerande sociala företag ett alternativ.
Definition av arbetsintegrerande sociala företag enligt Tillväxtverket;
”Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster):
- med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle
- som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt
- som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter
- som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet”
Ett arbetsintegrerat socialt företag drivs ofta i form av ekonomisk förening och kan ha både privata företag, personer samt offentliga förvaltningar som kunder. Man bedriver ofta en mångfacetterad verksamhet, vilket kan vara en kombination av caféverksamhet, trädgårdsskötsel, städning etc. beroende på vilken bakgrund medarbetarna har i det arbetsintegrerande sociala företaget. Denna typ av verksamhet kan även bedriva rehabilitering, genom att ta hand om personer som behöver ha stöd och stöttning för att komma tillbaka till arbetsliv eller komma ur ett missbruk. Dessa tjänster upphandlas då av det offentliga.
Det är vid upphandling problem kan uppstå. Antingen det handlar om rehabiliteringstjänster eller köp av tjänster kring trädgårdsskötsel och städning. Risken finns att ett socialt integrerat företag inte kommer med i en upphandling på grund av att det är för litet och inte kan konkurrera med större leverantörer.
Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) ska vara ett hjälpmedel i arbetet att upphandla olika varor och tjänster inom offentlig verksamhet. Det är viktigt att regelverket följs för att skapa mesta möjliga nytta för medborgarnas inbetalda skattepengar.
Det är dock en missuppfattning att det alltid handlar om att upphandla en specifik vara eller tjänst till lägsta möjliga pris. Lagen ger även utrymme för att upphandla med sociala kriterier. Men det finns ingen tradition och få konkreta exempel på offentlig upphandling där sociala kriterier har använts.
Det är också en missuppfattning att EU:s regler skulle vara hindrande. Det är snarare tvärtom.
EU-kommission förespråkade tidigt att man ska ta hänsyn till sociala aspekter vid upphandling. I skriften ”Socialt ansvarsfull upphandling - En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling” utgiven av EU-kommissionen finns beskrivet hur man kan ta hänsyn till sociala kriterier vid upphandling. Bland annat kan stödjandet av ”social integration” och att främja den sociala ekonomins organisationer vara relevant för upphandling. Liksom att främja ”små och medelstora företag” i den mån de kan kopplas till sociala hänsyn.
Även svensk lagstiftning (LOU) tydliggör möjligheten.
”En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras.” (LOU 2007:1091, 6 kap 13 §)
För att förtydliga att sociala kriterier är möjliga vid upphandling i Borås stad bör principer för sådana fastställas.
Med anledning av ovanstående föreslås Kommunfullmäktige besluta:
att principer för sociala kriterier vid upphandling i Borås Stad tas fram och att dessa fastställs av kommunfullmäktige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar