Jag kan inte förstå att alla konferenser samlas på en gång. Förra helgen var det västsvenska folkpartister som möttes i Lundsbrunn. I torsdags var det kommundelsnämnden i Brämhult som träffades i Hindås. Egentligen i fredags också men då åkte jag till Södertälje för nästa konferens. Länsledningskonferens i folkpartiet. Inte utan att det var skönt att spela två timmar tennis i kväll. Det blir lite mycket mat och kakor. Men alla konferenserna har varit bra. Både intressant innehåll och kul att träffa gamla bekanta.
Så till något helt annat.
I morse när jag slog på TV:n såg jag slutet på ett program som handlade om barn som gick på en musikskola. Ett program som lämnade många positiva känslor efter sig. Barnen verkade må bra och trivas.
I nyhetsmorgon söndag lite senare var en ung kvinna med som skrivit en bok om sin barndom. Den var inte lika ljus. Hon hade levt i en missbrukarfamilj där hon redan som liten fick smaka på mammans och pappans drinkar och blivit utnyttjad. Det pågick länge och samhället grep inte in. Så småningom fick hon i alla fall flytta mellan olika fosterhem. Efter att ha blivit missbrukare själv kom hon till ett hem där hon fick hjälp och nu var hon fri från droger och missbruk. Det var en fruktansvärd historia. Det kvinnan berättade var också att det är svårt att komma åt problemen. Barnen skyddar sina föräldrar hur illa de än blir behandlade. Tyvärr finns det barn idag som lever under sådana här förhållanden i missbrukarfamiljer eller familjer med andra problem. Samhället måste stötta och hjälpa dessa barn mycket mer än som görs idag. Det borde ha hög prioritet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar