Allt är inte svart eller vitt och glöm inte empatin

Jag förstår inte varför man inte kan ha en nyanserad debatt i olika frågor. Konfrontationslinjen och en värld i svart eller vitt är det som gäller. Det leder definitivt inte tillvaron framåt utan skapar motsättningar mellan individer och mellan grupper av människor.

Det som får mig att skriva detta är moderaternas
debattartikel på DN-debatt idag. Jag håller med om mycket av sakfrågorna i artikeln. Att det är viktigt att de som kommer hit får möjlighet att kunna försörja sig så snart som möjligt. Och att svenska lagar ska följas. Detta innebär också att vi inte accepterar att seder och bruk hindrar människor att leva det liv de själva vill leva. Det finns lagar som säger att man inte ens får slå små barn. Än mindre ta livet av unga flickor som vägrar gifta sig med den som föräldrarna bestämmer. Jag håller också med om att det är viktigt att ingen dras in i svartarbete och utnyttjas av arbetsgivare.

Men moderaterna som skriver artikeln glömmer att berätta några saker. Tonen i artikeln får oss att tro att alla invandrare blir försörjda av svenskar. De glömmer att tala om att det idag i Sverige finns många som kommit hit från andra länder och som gör en stor insats för Sverige. De ca 16% av den totala arbetande befolkningen som har utländsk bakgrund behövs för att hjulen ska gå runt. Många finns på ansvarsfulla poster men många tar också de jobb som inga svenskar vill ha.

Det de inte heller berättar är att det inte är invandrarnas eget fel att man saknar jobb. Jag tror att de allra flesta vill jobba och göra rätt för sig. Klart att det finns "latmaskar"bland de som kommer hit, precis som det finns "latmaskar" bland svenskar. Det finns flera orsaker till arbetslöshet. Den tidigare regeringens omhändertagande med långa tider i passivitet på flyktingförläggningar har bidragit till att man haft svårt att komma ut på arbetsmarknaden när man väl fått uppehållstillstånd. Men det är också faktumet att det saknas arbeten. Det är bra att regeringen nu talar om att det är viktigt att man får ett arbete så snart som möjligt när man kommer hit som asylsökande. Och att man stimuleras till att flytta till orter där det finns arbeten. Men man måste komma ihåg att det inte alla gånger är den arbetslöses eget fel att han eller hon inte har ett arbete.

En annan sak som också glöms bort i artikeln är att de allra flesta som kommer hit har varit med om mycket traumatiserade upplevelser och kan behöva hjälp att bearbeta dessa. Framförallt barnen behöver få stöd. Att när man är liten fått se någon dödas framför ögonen på en, kanske till och med en mamma eller pappa, kommer att bära spår genom hela livet och kanske resultera i att man själv hamnar snett senare i livet. Om man inte får hjälp.

Barn nämns två gånger i artikeln. Men då handlar det inte om flyktingbarns behov av trygghet och ömhet och stöd.

Något som också måste påpekas är att de allra flesta som kommer hit som flyktingar väljer inte att bosätta sig här, som artikelförfattarna skriver. Hade de kunnat leva kvar i sina hemländer hade de mycket hellre gjort det. Men vad skulle man själv göra om bomber och granater faller runt husknuten.

Visst är det viktigt med egen försörjning men för den skull måste man också komma ihåg att det är människor det handlar om. Människor som varit med om fasansfulla saker, som vi inte ens kan föreställa oss hur det är.

Mänsklighet och empati saknas fullständigt i artikeln. Enligt denna betraktas människorna enbart som jobbmaskiner inte mänskliga varelser av kött och blod med mycket i bagaget. Både negativt och positivt. Både traumatiserade upplevelser men också yrkeskunskap och utbildning.

Och allt är inte svart eller vitt eller handlar om pengar. Det finns något som heter empati också. Den borde ha framskymtat någon stans i artikeln.