Att skriva om integration på bloggen brukar innebära höga läsarsiffror och också många kommentarer. Så också igår. Att det ska vara så svårt att hålla en nyanserad dialog i integrationsfrågan. Att inte kunna diskutera sakfrågor. Att diskutera vad man kan göra för att förbättra integrationen.
Kunskap och utbildning är en viktig del. Ibland ett första steg för att få ett arbete. Igår hade VI-kontoret på Hässleholmen en kunskapsdag i sin lokal. Alla tänkbara utbildare fanns där för att visa vad de har att erbjuda. Invandrarakademin vid Högskolan i Borås, som finns till för att slussa ut utländska akademiker i arbetslivet, fanns där liksom Vuxenutbildningen, Dagfolkhögskolan, Öppna utsikter, som är en kombinerad förskola för barnen och SFI-utbildning för mammorna, och några studieförbund. Jag själv hade ett mycket intressant samtal med ansvarig för Öppna Utsikter om invandrarkvinnors situation och deras roll i familjen. Det är viktigt att vi inte glömmer dessa i integrationsarbetet.
Nästa vecka sätter projektet Kedjan igång på Hässleholmen. Ett projekt som ska stötta fler att komma ut på arbetsmarknaden. Där näringsliv och det offentliga jobbar gemensamt. Det är genom konkreta handlingar som vi får ett samhälle där alla får plats. Det är den vägen vi måste gå. Och vi kommer att behöva arbetskraft.
Att jag inte orkade skriva om gårdagen igår kväll har väl sin orsak i att jag avslutade dagen med att spela mixed-match i tennis i klubbmästerskapen i Sandared. Jag spelade ihop med klubbens tränare och mötte två ungdomar. Vi gick vidare, men tyvärr på grund av att motståndarna fick ge upp på grund av skada. Vi förlorade första set i tie-break efter att ha lett med 4-1. Men så är det i tennisvärlden. Matchen är inte slut förrän sista bollen är spelad. Vilket är tjusningen med tennis. Man kan alltid komma igen. Precis som i verkliga livet. Om ett lag ligger under med 4-1 i fotboll så kan man väl säga att matchen är klar. Och vi hade nog kommit igen i andra set. Men det var lite tuffare och hårdare spel än vad jag är van vid.
1 kommentar:
Ni har aldrig någonsin velat ha en nyanserad debatt kring invandringen, och det verkar du inte vilja nu heller så jag tycker inte du är rätt person att tala om det. Sen kanske du kan använda den empatin du påstår att du har och fundera på hur det det skulle vara att vara rädd så fort man går ut, arg när man ser all förstörelse, hopplös när man hör er politiker prata utan verklighetsförankring alls. Tro fan att folk inte är nyanserade.
Har du sett läst brottsstatistiken tex? Det är inte mindre än en katatrof. Men all din empati verkar gå åt till alla invandrare så du har väl inget kvar till alla nerslagna, våldtagna eller rånade svenskar. Offren för er vansinnespolitik. Den dagen då du lyssnar i stället för att prata strunt och slår dövörat till kommer du kanske märka att folk tenderar att återgälda det. Men så länge du är ett blint instrument för propagandamaskinen så kommer ingen bry sig om vad du säger.
Skicka en kommentar