Perssons historia och politikerförakt

Så har då den omtalade dokumentären om Göran Persson börjat visas. Efter det första avsnittet så är det mest en beklagansvärd historia. Den bild som jag redan tidigare hade av Göran Persson fick jag bekräftad. Verkligheten var till och med värre än jag trodde. Hans sätt att se ner på andra människor, både motståndare, uttalandet om Carl Bildt till exempel, och partikamrater, nedlåtande omdöme om Mona Sahlin till exempel, är anmärkningsvärt och visar en mycket självgod person.
Att inte lita på sina egna närmaste visar ju också på att han är en man som är sig själv nok . Att inte informera Margot Wallström om förslag som gällde hennes eget departement med hänvisning till att det tillhörde valmanifestet tyder på att partiet under Perssons tid varit oerhört toppstyrt. Hans kommentarer om Erik Åsbrinks avhopp visar också på att han ser sig själv som den som inte gör fel utan det är alla andra som gör det. (DN och SvD)

Jag har inte själv haft något med honom att göra under riksdagsåren mer än att jag skakat hand (handfast) med honom ett par gånger men jag har åhört hur han "tryckt till" på ett nedlåtande sätt mina kollegor när det ställt frågor i samband med hans rapportering till riksdagen.

Jag tänker fortsätta att titta på dokumentären men jag tror inte att den bidrar till att minska det politikerförakt som finns i landet idag. Tyvärr. Den stärker den bild som många människor har om politiker. Att de lever i sin egen värld och tänker bara på sig själva. Och inte lyssnar på andra.

Även om Persson varit statsminister och regerat länge nu (för länge enligt min uppfattning) så är ändå programserien en sorglig historia. Tänk om det kunde göras en dokumentär om det arbete som många politiker utför för samhällets bästa i det tysta. Det gäller riksdagsledamöter som under veckorna lever borta från sina familjer och jobbar sena kvällar, både i Stockholm och när de är hemma. Som riksdagsledamot är man aldrig ledig. Om det inte också var roligt och utvecklande skulle inte många ställa upp på de villkoren.
Men det gäller också alla fritidspolitiker som sätter av mycket av fritiden och många kvällar till politiskt arbete. Och ibland ställs inför svåra val vad man ska prioritera. Tyvärr är ju de gemensamma pengarna begränsade. Man har inte råd med allt.
Ibland önskar jag att alla någon gång i livet själva får delta i det politiska arbetet. Så tror jag att synen på politiker skulle bli betydligt annorlunda.
Visst kan det finnas politiker som skor sig på andras bekostnad men jag tror att det är ett fåtal. Men tyvärr är det dessa som det skrivs om i media.
Det är dags för en annan rapportering från det politiska livet.

Ps.Det verkar som om Persson också sänker SVT:s server. Det gick inte att gå in på hemsidan nu. Det finns ju en mängd extramaterial om Persson. Fast för min del räcker de entimmeslånga programmen mer än nog.