Försäkringskassan ska omstruktureras skriver Försäkringskassans gd i DN idag (och i SvD). Det trodde jag redan var gjort. En ny organisation, då de olika försäkringskassorna slogs ihop till en enhet, sattes i sjön 1 januari 2005. Varför blev det inte bra på en gång? Varför inte passa på att lyssna på vad kunderna tyckte redan inför denna omorganisation . Men det är förstås bättre sent än aldrig.
Mycket kritik har riktats mot försäkringskassan. Många fall har uppmärksammats där människor hamnat mellan stolarna mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Försäkringskassan anser att man är för frisk och arbetsförmedlingen att man är sjuk. Läs min tidigare blogg. Ofta är det fråga om människor som redan är utsatta och har små marginaler som hamnar i kläm. Så vissst är det bra att man ser över organisationen. Men det jag inte förstår är hur detta ska gå till samtidigt som man har ett besparingskrav på sig och tänker säga upp personal. Men det finns väl någon trollformel. Precis som det skrivs i artikeln är det viktigt att vi har allmänna socialförsäkringar och att de verkligen fungerar. Det är oftast den med små resurser som drabbas hårdast när det inte fungerar.
måndag 19 mars 2007
Försäkringskassan - ny organisation
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Nä, det är bra bra fråga, dvs hur det ska gå till. Du är ju en av de skyldiga till att personal ska sägas upp. Beslut om besparingar har ju fattats utan att tala om vad som ska rationaliseras bort. Det var bara ett rödstreck av en tjänsteman sista dagen i budgeten, som knappt ansvarig minister var informerad om.
Sedan handlar den nya organisationen om att centralisera handläggning till ett fåtal orter i landet där handläggarna sak sitta och producera utan att störas av besök eller telefonsamtal. Kontakten med Försäkringskassan ska ske genom en rikstäckande telefonikundtjänst eller Internet, inte genom kontakt med sin handläggare.
En ny organisation som kommer att bli ännu sämre just pga de rödstreck som gjordes av den nya högeralliansregeringen.
Vi som jobbar på Försäkringskassan sitter just nu och väntar på vilka som ska sägas upp (besked kommer inom några veckor). Av de stackare som blir kvar räknar en stor del med att den nya organisationen gör att vi sedan får lämna pga för långa pendlingsavstånd till nya produktionscenter.
Alltså, FK ska nu jobba snabbare, korrektare, vänligare och generösare efter det att personalen har decimerats. Redan de gamla romarna kunde knepet, efter ett förlorat fältslag nackade man var tionde av sina överlevande soldater i förvissning om att det skulle gå bättre nästa gång.
Självklart jobbar man effektivare ju mindre personalstyrkan är. Redan våra förfäder insåg att 1 (ett) är den optimala antalet arbetare på ett visst jobb, "Själv är bästa dräng" heter det ju.
Naturligtvis kan man överträffa det perfekta. Var och en sparar en slant varje månad på sitt konto och använder det kapitalet om man blir sjuk. Redan Ann Wibble, folkpartistisk finansminister när det begav sig, tipsade folket om att alla borde ha minst en årslön i spargrisen för att ha till hands om det kniper.
Nu väntar vi på ett da capo!
Jag har inte varit med och fattat beslut om detta. Fast det är ju ingen tröst. Sammanslagningen av försäkringskassorna gjordes ju av den förra regeringen. Det jag inte kan förstå är att man inte passade på att förändra arbetssätten direkt i stället för att köra på i gamla hjulspår. Om det nu är så. Ni som jobbar där vet ju bäst. Visst är det viktigt att effektivisera. Det är ju våra gemensamma pengar det handlar om. Men jag håller med er att detta är ett reptrick som jag har svårt för att se att det kommer att fungera.
Sammanslagningen av kassorna var ju bara en formalitet, en pappersgej i stil med att 'kassan' konverterades från att formellt vara en 'folkrörelse' till att vara ett statligt verk. Det märktes inte speciellt mycket för dem som inte hörde till chefsskiktet.
Jämförelser med bl a likartade organisationer i USA visar att FK är många gånger effektivare. Men det hjälps inte.
Annars kan man ju jämföra med domstolarna, där ett mål från anmälan till dom kan ta både tre och fyra år.
Omotiverade nedskärningr har gjorts tidigare, vilket har varit ett mycket effektivt sätt att bli av med de unga och nyanställda. Genom att sedan ändra hundratals regler (med tillhörande övergångsregler) och låta personalen byta jobb med varandra, så blir man också kvitt en stor del av sakkunskapen och ger många förmånen att få starta som nybörjare inom nya områden.
För att undvika försörjningskatastrofer blir jobbet i det läget att bara skyffla ut pengar så snabbt som möjligt.
Sedan tänds nya visioner, eller kanske insikter i vissa sinnen, och nya omorganisationer aviseras med nya regeländringar och rekrytering av yngre avbetskraft igen. Eftersom FKs lönesnitt bara är 75 procent av liknande statliga verksamheter, erbjuds dessa nyanställda betydligt högre löner än de 'gamlas' slutlöner för att få några att nappa. Och så får 'de gamla' lära upp de unga från noll, vilket inte är optimalt för arbetsmoralen.
Snilledraget att man ska kunna ringa när som helst, dag som natt, och direkt få tala med någon är relativt nytt. Eftersom det finns dussintals vitt skilda ärendeslag, och då lagarna kräver pappersakter som bara kan befinna sig på ett ställe åt gången (om man inte är kvantfysiker), väcker detta mer irritation än tillfredställelse.
Min privata term för denna '24-timmarsmyndighet' är 'Goddag-Yxskaftreformen', men visst kanske någon av våra stackars underbetalda ungdomar sitter på krogen och får ett oemotståndligt behov att reda ut sitt sjukfall klockan 04.23 på efternatten.
Att tvinga handläggarna att svara i telefon hela dagen får å andra sidan som följd, att när handläggarna slutar för dagen så har de inte hunnit arbeta på sina ärenden utan bara suttit och konverserat i telefon. Däremot har de fått en ny fräsch bunt noteringslappar på saker de ska utreda nästa dag. Genom ett visst mått av civil olydnad har de flesta nu lärt sig att göra sig oanträffbara delar av dagen för att jobba på sina ärenden i smyg, men trots det avundas man sjukhuspersonalen som slipper släppa skalpellen för att i halvtimmevis diskutera lagar och regler som är fastställda av regering och riksdag.
Skicka en kommentar