William Petzäll från sverigedemokraterna har publicerat på sin blogg en replik på mitt inlägg i BT för någon vecka sedan. Hans inlägg blev inte publicerat vilket han då nogsamt påpekar att det blev refuserat. Det är inget konstigt att ett fjärde inlägg i en debattrunda inte blir publicerat. Jag har själv råkat ut för det. Även om man som debattör tycker att det är trist att låta "motståndarens" ord få stå oemotsagda så tillförs oftast inte så mycket i debatten. Så det är nog klokt att det finns vissa debattregler. Detta kanske är en regel som skulle kunna användas i fullmäktige för att förkorta debatterna en del.
Nu kan vi ju föra debatten vidare på annat sätt genom att blogga även om jag inte troratt vi kommer så mycket längre i vår debatt. Vår grundsyn är så totalt olika.
Att de som kommer hit ska följa svenska lagar och respektera mänskliga rättigheter och demokrati anser jag självklart.
I det här inlägget talar William i alla fall om vad han menar med seder och bruk. En luddig historia om svenska folkets gemensamma uppfattningar om hur samhället ska fungera. Men var William hittar dem undrar jag. Att få ha sin egen uppfattning är en av de demokratiska fri- och rättigheter han talar om. Så länge som man inte bryter mot några lagar förstås. Själv har jag en liberal grundsyn. Det finns de som har en mer socialistisk syn på tillvaron. Den socialistiska utgår från att samhället ska sköta allt. Jag gillar den inte men i en demokrati finns rätten att ha en annan åsikt.
När sedan Petzäll påpekar kvinnors lika rättigheter undrar jag var han själv står. När hela Sd:s program andas att kvinnorna ska gå tillbaka till spisen.
Tillbaka till den liberala grundsynen. En grundläggande liberal syn är att tro på individen och att allt är tillåtet så länge som man inte skadar sig själv eller andra. Men alla individer klarar sig inte helt och hållet själva. De behöver hjälp och stöd för att göra det. Oavsett det är någon som har funktionshinder av något slag eller en person som flytt från krig och förföljelse.
Självklart krävs det olika former av stöd och hjälp beroende på vem det är. Som en liten parentes kan jag berätta att jag inte kunde låta bli att söka på ordet funktionshindrade på sd:s hemsida. Jag hittade ordet funktionshindrade två gånger. Och då inte i något sammanhang vad man ska göra för dessa för att ge dem med något funktionshinder en bättre tillvaro för att bli delaktiga i samhällslivet.
Det jag vill säga är att alla människor är lika mycket värda. Vi är inte lika och ibland behöver vi stöttning från samhället. Men vi är alla människor av kött och blod. Och en svensk är inte för mer än en person som kommer från Somalia eller Irak. Skillnaden är bara den att vi levat i fred länge och vi har ett fantastiskt land att bo i som vi självklart ska vara stolta över men också ödmjuka och tacksamma. Vi är bara en mycket liten del av världen och vi har det fantastiskt bra här i Sverige. Vi har råd att dela med oss.
Ungefär det här har jag också skrivit som kommentar på Petzälls hemsida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar