Äntligen är det dags att besöka mitt fadderbarn. Tidig avresa från hotellet mot de östra delarna av Ghana. Lite annorlunda landskap än vi sett tidigare. Lite mer kuperat. Först gör vi ett gemensamt besök på en gymnasieskola där flickor jobbar med ett mediaprojekt. Dessa spelar upp en TV-sändning för oss. Med intervjuer och så. Avsikten är inte att alla ska bli journalister utan att man får lära sig att framträda och prata. Även om nog några går vidare och blir just journalister. Mycket intressant och framförallt upplyftande att se de duktiga tjejerna. PLAN finns förstås med på olika sätt.
Sedan bar det av över kullarna på stundom skumpiga vägar mot mitt fadderbarns by. Det var onekligen spännande resa tillsammans med en av våra gruppledare och en lokal plantjänsteman. Vi träffade först PLANs volontär i byn. Volontärerna är PLANs förlängda arm. Skriver rapporter och har den nära kontakten med fadderbarnen och deras familjer. Mitt fadderbarn var en pigg kille som vill bli bankdirektör. Matematik var hans bästa ämne så vem vet. Men förstås glad åt fotbollen jag hade med mig. I Ghana är man fotbollsintresserad. Han hade jättenära till skolan som jag tyvärr inte fick se. Men hans fröken var med vid besöket. Pengarna som jag ger går ju inte direkt till barnet utan till hela byn. Men det känns gott att veta att pengarna används på rätt sätt. Jag blev imponerad över det sätt som PLAN jobbar på. Alltid med barnet i fokus. Och de regler som vi alla fick skriva under skulle nog behöva gälla även svenska barn. Att alltid behandla barn på ett vänligt sätt. Och inte låta barn springa ute på gatan utan tillsyn. Eller kritisera. Eller bli slagen. Som exempel.
Det var tråkigt att lämna byn och vi tittade varandra länge i ögonen, jag och mitt fadderbarn innan vi åkte iväg. Efter besöket mötte vi upp med de andra. Och kom i slutet av en diskussion med flickor som är inblandade i ett fotbollsprojekt. Samtidigt som flickor träffas för att spela fotboll får de också stöttning och peppning av denna grupp flickor.
Sedan hem till hotellet. Rätt försenade. Och blev ännu mer av resans enda punktering. När vi var nästan på hotellet. Sedan avskedsmiddag med PLAN-personal på en häftig restaurang. När man vände sig om trodde de man ville något. Och hem och sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar