Inte värdigt att utvisa utsatta barn

På tåget igen. Fjärde gången på drygt en månad som jag beger mig till Stockholm. Och alla gångerna har jag kommit fram i tid. Både dit och hem. Få se hur det går den här gången. Än så länge ser det ljust ut.

Målet i Stockholm den här gången är Skatteverkets insynsråd. Skönt att ta det lite lugnt på tåget efter den senaste hektiska tiden. Skulle spela Wordfeud på vägen upp men den verkar ha problem så jag fick plocka fram datorn.

På Twitter läste jag länkar till reportage om att de två små flyktingbarnen som varit i fosterhem nu utvisats tillsammans med sina föräldrar som varit de som misshandlat dem. (GP, GP)

Jag kan inte avgöra om föräldrarna har flyktingskäl eller inte. Jag är inte insatt i ansökan men jag kan inte tycka att det är ok att barn som blivit så illa behandlade av sina föräldrar att socialen tvingats ta barnen från föräldrarna. Det kan inte vara förenligt med barnkonventionen.

Det är inte heller ok att utvisa människor till Syrien idag. Det gäller både barn och vuxna. Med tanke på den situation som är där. Men det görs. Förstår inte hur man tänker.

Det ännu mer märkliga är att ett barn som hunnit bli 18 år får stanna men inte föräldrarna och de minderåriga barnen. Fattar ingenting. Kan det vara ett rättssäkert asylsystem.

Det är först när människor uppfattar att det fattas så gott som 100 % rättssäkra. Innan dess kommer människor som är rädda för att återvända att gå under jorden.

Till att börja med är det dags att följa barnkonventionen och se till barnens bästa.

Lugn kväll och lite om SD-avhopp

Lite ovant att hålla kurs i Borås. Känns nästan som lyx att inte behöva åka buss i två timmar. Och dessutom inget möte. Så om jag satt fart hade jag hunnit städa hela huset. Men det är lite skönt att bara ta det lite lugnt. Slökolla på Idol och spela lite Wordfeud. Och surfa runt bland dagens rubriker.

Den senaste tiden har varit rätt intensiv. Nu blir det lite lugnare men ändå full fart. Både med jobb och politik. I morgon efter kursen bär det av till Stockholm och Skatteverkets insynsråd på onsdag. På lördag Folkpartimöte inför landsmötet och på söndag ska jag förmodligen gratulera en 100-åring från kommunen. Ett hedersamt uppdrag.

De svenska nyheterna idag toppas av beskedet att William Petzäll lämnar SD men tänker sitta kvar i riksdagen. Har väldigt kluvna känslor till händelsen och tänkte inte egentligen skriva om den. Det som hänt är en personlig tragedi. Jag gillar inte SD:s åsikter och jag har haft många debatter med William. Senast i valrörelsen då vi hade en femminuters debatt. En debatt där William drog sitt SD-mantra utan att lämna utrymme för mig att svara vilket gjorde att jag fick gå in och bryta. Men jag har alltid ändå kunnat föra ett samtal med honom. Man kan tycka att, ger man sig in i ett parti där empati och medkänsla med andra är en bristvara, så får man skylla sig själv. Det är sant men är förmodligen inte alltid så lätt när man pushas fram och får mer och mer framstående platser. Williams öde säger faktiskt en del om partiet. Där man först lovprisar en person men sedan kallar personen för “kräk” när denne ändrat uppfattning. (Expressen)

Om man ska tro media (SvD, Aftonbladet) så har han nu gjort helt om och tar avstånd från sina tidigare åsikter. Vilket är glädjande i sig. Förhoppningsvis är det fler som gör det när man inser vilken politik SD står för. Men om det är sant att han pressat partiet på pengar är det inte ok. (DN) En riksdagsplats är inte en handelsvara. Den är inte heller till för att man bara ska kunna kvittera ut arvodet utan att göra något. (DN) Jag tror inte att han som enskild riksdagsledamot utan kontaktnät kan påverka särskilt mycket. Förtroendet är förbrukat precis som skrivs på ledarsidan  i BT. Det bästa för William själv vore säkert att hoppa av riksdagen och försöka hitta tillbaka till ett normalt liv. Oavsett hans beteende så är han en människa av kött och blod som hamnat på fel ställe. Han som alla andra har rätt till en andra chans. Men den bör nog inte vara i riksdagen.

Nu är det morgon men jag har inte suttit och skrivit hela natten. Men ville fundera om jag verkligen skulle skriva om Petzälls avgång. Jag tycker att debatten måste nyanseras. Som alltid när drevet går igång mot en enskild person. 

Liten rapport från kommunfullmäktige

Dagens kommunfullmäktige blev ganska kort. Som väntat blev diskussionen om jämställdhetsprogram och plan det som tog lite tid. SD var som vanligt emot jämställdhet. De var i alla fall inte för programmet. Och när frågan ställs varför SD förra mandatperioden var för att vi skulle säga ja till CEMR-deklarationen, som är orsaken till att man tagit fram ett program, så skyller man på andra personer. Migrän eller vad det nu kan vara.

Jag hade inte förberett något anförande men kände mig tvungen att gå upp ändå och yrka bifall till programmet. Programmet är en kompromiss och jag skulle gärna vilja ha lite mer med. Ett sätt att öka jämställdheten är att tillåta fler arbetsgivare inom vård och omsorg vilket skulle öka konkurrensen och öka lönerna. Men det är svårt att få gehör för sådana förslag idag. Det som gruppen tagit fram är något att börja med.

På sikt ska väl varken jämställdhetsplaner eller integrationsplaner eller andra planer för någon minoritetsgrupp behövas. Alla människor måste behandlas lika. Än har vi inte nått dit. Men det är något vi måste sträva efter.

Det är 90 år sedan kvinnorna fick rösträtt och rätt att sitta i riksdagen men det finns fortfarande en hel del att kämpa för.

Dödsstraff och politikerpensioner

Känns som om läget är nästan under kontroll så jag kan kosta på mig lite tid till att skriva några rader innan det är dags för representationskommitté och därefter fullmäktige. På pappret ser det ut att bli ett kort möte. Men man vet aldrig. Hoppas kan man i alla fall.

Idag blir i alla fall min motion om att man ska ta hänsyn till sociala kriterier vid upphandling överlämnad officiellt till kommunstyrelsen. Hoppas på snabb behandling. Här finns den att läsa. Det är viktigt att kommunen tar sitt ansvar när det gäller att stötta till exempel sociala företag. Ett socialt företag kan vara vägen ut till arbetslivet för en långtidsarbetslös.

Händelsen som idag upprör mig är mördandet i lagens namn som skett i USA i natt. (SvD, DN, BT)Det är hemskt att man med stöd i lagen kan döda människor. I andra delar i lagen står det att det är ett brott att döda. Det är inte värdigt ett civiliserat land som USA ändå ska vara. Många är där dessutom mot aborter. Kombinationen dödsstraff och abortmotstånd går inte ihop.

I det aktuella fallet fanns det dessutom många tvivelaktigheter om skulden. Fast oavsett skuld eller inte så kan jag aldrig acceptera att det lagen ger rätten att döda en annan människa.

En annan fråga som kanske inte direkt handlar om liv eller död men som ändå upprör är avgångna politikers fallskärmar. Oavsett om det handlar om riksdagsledamöter eller kommunpolitiker. (Radio Sjuhärad, Sveriges Radio)

Att den som på dagen får lämna ett uppdrag ska ha ett skydd tror jag nog att de flesta ställer upp på. Men att i tiotals år få pengar från staten utan att behöva göra något är inte rätt. Att medvetet se till att man får behålla fallskärm genom att starta aktiebolag och ta ut vinst genom detta är oacceptabelt.

När jag slutade startade jag om min enskilda firma. Då är alla pengar som blir över lön. Och minskade den inkomstgaranti jag fick. Att starta företag innebär således inte alltid att man kan hålla undan pengar. Och min garanti varade ett år. Därefter var det bara att stå på egna ben antingen jag hade full sysselsättning eller ej.

Att inkomstgarantin skulle ses över motionerade jag och Anita Brodén om 2003. Motionen finns här. Men det blev avslag. Jag fick till och med vara med i Uppdrag granskning.

Jag tror att man inom riksdagen har börjat fundera. Det är dags också för kommunerna att börja fundera. Borås har gjort det.

Dags också att börja fundera på att ge sig av.

Budget, parboende och presidieseminarium

Har varit långt nere i Excel-kalkyl och databas hela helgen. Plus förberedelser för nästa veckas kurs. Har dock hunnit vara värd för middag med 250 volleyboll-spelande ungdomar. Mitt första egna uppdrag som representant för Borås. Hann också vara med igår när tavla av Ulrik Nilsson avtäcktes. Alla som varit KS-ordförande blir avmålade och uppsatta på vägg i stadshuset. En fin tavla.

Bloggen har således fått ligga på sparlåga. Idag blir det dock lite annat. Tillsammans med mina presidiekollegor i kommunfullmäktige ska jag på seminarium om att utveckla fullmäktige. Roligt att träffa andra fullmäktigepresidier och utbyta erfarenheter. Få se om det kan återspegla sig i Borås kommunfullmäktige. Passar på att skriva några rader innan avfärd. Det kliade i skrivarfingrarna.

Hinner dock inte kommentera regeringens budget som läggs idag i stora ordalag . (SvD, DN,  Det mesta har läckt ut i förväg. (DN)Det som ligger Folkpartiet närmast är förstås satsningarna på skolan. Men det som är viktigt är också vissa satsningar på företagande. Några förbättringar för småföretagare är välkomna. även om det behövs en hel del mer. Om sänkt krogmoms ger någon effekt tvista de lärde. En fördel blir det i alla fall. Det kommer att kosta lika mycket att äta mat på stället som när man tar med sig maten hem. Förutom på McDonalds som förmodligen idag tjänat på att man tar med sig maten hem. Där betalar man ju samma pris oavsett var man äter.

En välkommen reform är överenskommelsen mellan MP och alliansen om flyktingpolitiken. Äntligen ska somalier få återförenas med sina barn som inte har fått komma hit på grund av att de inte fått giltiga handlingar. Och barn som lever gömda ska få gå i skolan. Men även här finns mycket som återstår. Sjukvård för gömda till exempel. För så länge som vår asylhandläggning inte upplevs som riktigt rättssäker kommer människor att gå under jorden. Det finns många exempel på där lika ärenden behandlats olika.

Bra är också satsningarna på arbetsmarknadspolitiken.

Sedan kan också konstateras att det kommer ett lagförslag som ger äldre par att få bo tillsammans. Det har de visserligen fått göra i Borås i flera år genom Folkpartiets försorg. (BT)

Dags att ge sig av mot Stadshuset för vidare samåkning till Göteborg. Med kommunens miljöbil.

Drömmer till sommaren och dess blomsterprakt.

Hemma igen

Hemma igen. Med sol och blå himmel utanför fönstret. Inte kanske det bästa scenariot för att sitta inne och jobba men efter fyra dagars utflykt finns det en massa jobb att göra. Men först en summering av resan till Åland som blev mycket rolig och intressant. Det var tur att jag följde med och dessutom hittade rätt båt till slut. Även om det sistnämnda blev en svettig historia. Avslutningen på resan blev också rätt svettig. Danslektion i Chacha och rumba på båten tillbaka. Med Tony Irving. Fick också en egen privatlektion. På nära nivå.

Men däremellan hann vi med en rad studiebesök under de två dagarna. Jag har skrivit efter varje dag. Här och här. Så jag skriver inga detaljer här. Konstaterar bara att det var intressanta studiebesök som tillsammans gav en bra bild av hur Åland fungerar idag.

Mina reflektioner blir att det är en plats jag faktiskt skulle kunna tänka mig att bo på. Öppna landskap och nära till havet överallt. Lugnt och tryggt. Möjligen att det kanske skulle bli för lugnt för min del.

Men det ska bli spännande att se hur framtiden kommer att bli. I samband med att Nationernas förbund beslöt att Åland skulle vara självstyrande och demilitariserad del av Finland fick också Åland garantier för att de ska få behålla det svenska språket som modersmål. Hur det ska fungera i ett land som Finland där svenskan försvinner mer och mer. Vid det senaste valet i Finland gick ju också Sannfinländarna framåt. Dessa vill avskaffa svenskan överhuvudtaget. På Åland är det frivilligt att läsa finska i skolan och de flesta ungdomar åker till Sverige för att studera vid universitet och högskolor.

Med tanke på att befolkningen totalt är ca 28000 och ön består av 16 kommuner med 22 grundskolor måste man fråga sig hur skulle det fungera med en fullständig självständighet. Och om båtresorna till Åland skulle försvinna. Sjöfarten är ju en stor näring. Ska som sagt bli spännande att följa.

På bilden ses folkpartisterna som var med på resan. Men deltagare fanns med från andra partier också. Tack till de som anordnade resan.

Nu dags att ta itu med vardagen. Databas och kursförberedelser. Och i morgon har jag ett kommunuppdrag. Ska vara värd för middag med Volleybollspelare.

		Åland med riksdagsveteranerna Visa bildspel HÄMTA ALLA

Rapport från dag 2 på Åland

Så var då andra dagen av besöket på Åland avklarat. Kvar återstår bara kvällens middag. Sedan blir det tidig avresa tillbaka till Sverige.

Dagen har varit mycket intressant. Först ett besök på Lagtinget med information om hur det fungerar. Och än en gång historien hur Åland fick sitt självstyre. Och hur turerna gått innan det blev en självstyrande del av Finland. Ålänningarna själva ville komma tillbaka till Sverige men det hörsammades inte. Nationernas förbund fattade beslutet att Åland skulle tillhöra Finland men vara självstyrande och tillåtas ha svenska språket som sitt modersmål. På bilden en bildsekvens från Ålands historia.

Trots att Åland idag hör till Finland är det inte obligatoriskt att lära sig finska i skolan. Men svenskan försvinner allt mer och mer från Finland. Fler genomför högskolestudier i Sverige än i Finland. Framtiden kommer att medföra problem helt klart. Ska bli spännande att följa.

Det som också fascinerat mig är att man trots att man bara är ca 28000 medborgare har man ett ett lagstiftande parlament, Lagtinget. Man har 16 kommuner och 22 grundskolor. Här talas inte om nedläggning.

Eftermiddagen var en upplevelse. Ett besök hos en privatperson, verkligen en entreprenör, med en egen konstsamling, egen tennisarena, orangerie plus lite till. Verkligen en tennisarena.

Dagen avslutades hos den svenska generalkonsuln där också f d centerpartistiska partiledaren Karin Söder var med och berättade om Jacob Letterstedt och hans donation.

Jag kan väl konstatera att jag inte alls ångrar att jag inte fick avboka resan. Och är jätteglad för att jag kom på rätt båt till slut.

Det har varit en trevlig och lärorik upplevelse och även om det har varit ett fullspäckat program har det också varit avstressande. Vilket jag i allra högsta grad behövde. Nu kan jag fortsätta i full fart ett tag till. För september är onekligen en fullfartsmånad.

 

Rapport från Åland

Så var då en dag avklarad på Åland med riksdagens veteraner. Som handlat mycket om historia och krig och fred. Tur att jag hittade rätt färja igår till Åland så jag fick ta del av en givande dag. Inte mitt fel att det går två färjor till Åland samtidigt och att jag trodde att det var den jag åkte med senast som gällde. Fast jag borde anat ugglor i mossen när ingen jag kände som jag visste skulle vara med dök upp. Nåväl. Efter en snabb språngmarsch med resväska på släp hann jag som sista passagerare kliva ombord på rätt båt. Kläderna kunde vridas ur men så småningom övergick kvällen till ett mer normalt stadium. En bugg med en vänsterpartist till barpianistens spel. Den argentinska pianisten drog så småningom igång allsång också.

Men som sagt i dag har det blivit Åländsk historia. Alltifrån ryskt herravälde till neutraliserad och demilitariserad självstyrande landskap i Finland där språket är svenska. Har rätt att sätta egna skatter och är en tullfri zon. Inga militärklädda får finnas på ön.

Det kanske inte många vet är att det var franska och brittiska soldater som körde ut ryssarna från Åland och att Sverige fick erbjudande om att få Åland men tackade nej.

Lunchen intog vi långt ut i havsbandet. Med denna utsikt.

I morgon blir det Lagtinget och då ska vi få lära oss mer om hur lanskapet styrs. 

Rösträtt och medborgardialog och lite Åland

Nu skriver jag från tåget som omväxling mot bussinläggen. Med slutmålet Åland. Ja. Jag får väl ta båten sista biten.

Före detta riksdagsledamöter har en förening som har olika aktiviteter. Varje år är det en veterandag i riksdagen och varje år görs också en resa. Jag har varit med några gånger på veterandagen men aldrig någon resa. Men Åland verkade spännande. Så nära men ändå långt borta. Med en spännande historia. Oftast lägger man till med båten men går aldrig i land.

Idag är också en historisk dag som kanske inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Det är på dagen 90 år sedan alla för första gången fick rösta i allmänna val. En dag värd att fira.

Även om det är 90 år sedan vår nuvarande demokrati föddes så är det inte självklart för alla att man både har en rättighet och skyldighet att rösta. Det finns tyvärr också många som klagar och gnäller utan att själva ta ansvar. Man kan aldrig skylla ifrån sig på någon annan. Har man åsikter så kan man gå med i ett parti för att därigenom påverka. Men även om den representativa demokratin håller än är det viktigt att engagera medborgarna också mellan valen.

Dagen började med ett möte med kommunalrådsberedningen i Borås just om Medborgardialog. Det är viktigt att Medborgardialogen görs på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Sedan hur det görs, som dialog, medborgarråd, fokusgrupper , trygghetsvandringar eller annat, väljer man efter vad frågan handlar om.

En annan mer negativ del i det demokratiska systemet är att allt fler politiker hoppar av. Av olika skäl. Det är svårt att få ihop arbete, politiska möten och familj. En del hoppar också av för att de blir hotade. Oavsett skäl är det olyckligt. Men en fritidspolitiker är idag inte en fritidspolitiker. Möten läggs på dagtid och ett nämnduppdrag eller kommunfullmäktigeuppdrag stannar inte vid bara nämndmöten en kväll i veckan som det kanske gjorde förr. Utbildning och seminarier kommer till. 

Precis som GT skriver idag på ledarsidan måste något göras. Det är inte önskvärt med fler heltidspolitiker. Vägen mellan medborgarna och de förtroendevalda blir längre. Men det kanske är den vägen som måste gås.

Demokratin måste hitta nya vägar. Helt klart. Den representativa demokratin håller än som sagt men det behövs nya idéer och infallsvinklar. Att komplettera de allmänna valen med medborgardialog även mellan valen är en framkomlig väg.

Nu snart framme i Stockholm. Från ett soligt Skövde till ett regnigt Stockholm.

Medborgardialog–hur?

Skulle väl egentligen sätta fart med disken och undanplockandet så jag kan ge mig iväg till Tjörn men så råkade jag läsa kommentarerna kring Niklas Arvidssons debattartikel i BT. I stället för att ge mig in och skriva en kort kommentar så skriver jag ett blogginlägg i stället.

För det är en viktig fråga som Niklas lyfter. Vem representerar vem? Den enda helt representativa (åtminstone formellt representativa) församlingen i Borås är kommunfullmäktige. Där sitter personer som valts av Boråsarna. I alla fall har Boråsarna valt ett parti som i sin tur representeras av ett antal personer.

I den bästa av världar ska dessa representanter stå över alla intressegrupper och alltid fatta beslut för boråsarnas bästa. Jag tror att ambitionen är hög men det lyckas inte alltid.

Att lyssna på invånarna i en kommun är viktigt. Dels så har alla röstberättigade rätten att tycka till i de allmänna valen. Men det kanske inte alltid räcker. Jag tror att medborgarna också måste bli delaktiga i samhällslivet även mellan valen.

Man kan diskutera om det är rätt att ha särskilda råd som inte är valda enligt demokratiska principer. Det kanske är så att så länge det inte finns något annat behövs de. Men jag tror att man på sikt måste hitta andra vägar. Varför är det just vissa grupper som ska ha större inflytande? Även om jag tror att det är viktigt med ett särskilt ungdomsråd. Så att inte barn och ungdomsfrågorna glöms bort. Vi har en barnkonvention att följa. Men hur det ska väljas kan alltid diskuteras. Sedan håller jag med Niklas att Ungdomsrådet har gjort ett jättejobb för att sätta barn och ungdomars behov på kartan. Både för att skapa inflytande och för att man ska se till barn och ungas behov vid beslut inom kommunen.

Jag tror inte partierna spelat ut sin roll. De kommer att behövas även i framtiden men idag ser människors delaktighet i samhällslivet annorlunda ut än det gjorde förr. Vid ett seminarium kring Medborgardialog redogjorde Erik Amnå, forskare och utredare, för skillnaderna förr och nu. Idag är det inte självklart att gå med i ett politiskt parti för att påverka. Man är kanske bara intresserad av en eller ett par frågor. Man köper inte hela paketet. så att säga.

Det gäller att hitta en balans där medborgarnas delaktighet inte tar bort det slutliga ansvaret som, de representativt valda personerna till kommunfullmäktige, har.

Jag hoppas att vi i Borås kan hitta ett bra sätt att ha en Medborgardialog. Men det är viktigt att det är systematiskt och tydligt vad det innebär. Det finns en trappa för Medborgardialog där lägsta nivån handlar om ren information och det översta trappsteget är medbeslutande, det vill säga delegerat ansvar. Politiken måste vara tydlig med vilken nivå det handlar om. En kommuninnevånare ska inte komma till ett möte i tron att han eller hon ska få vara med och bestämma när det bara handlar om ett rent informationsmöte.

Det gäller också att hitta områden där kontakten med medborgarna är extra viktig. Men på vilket sätt kontakterna ska ske kommer i efterhand. Sedan behöver man ju inte uppfinna hjulet på nytt. Att lyssna och lära av andra som redan gjort det är också viktigt. Även om man alltid ska hitta sin egen väg. Någon har infört medborgarråd med representativt urval för befolkningen. Kanske en idé. Men det finns många andra vägar att gå.

Idag måste massor göras.

Idag blir det jobb hemifrån. Med databas först. Sedan måste en massa fixas. Hämta skorna som fortfarande är kvar på Sinnenas hus. Diska. Plocka undan det värsta. Med den takt jag håller just nu måste något bli eftersatt och det är disk och hela soffan fylld med gamla BT.

Dessutom ska jag göra en presentation inför morgondagens möte med styrelsen för folkpartiet i Väst om valutvärdering. Förbereda inför måndagens träff med kommunalrådsberedningen om Medborgardialog. För att sedan åka till Tjörn i eftermiddag.

Visst ja. Jag glömde tvätten. Lite nödvändigt inför nästa vecka.

Nästa vecka blir det resa till Åland tillsammans med f d riksdagsledamöter genom Riksdagens veteranförening. OBS. Vi betalar själva. Det är verkliga veteraner som ska med. Känner att jag nog är den yngsta. Förmodligen den enda som inte passerat pensionsåldern. Men Åland är spännande och vi kommer att få ta del av hur Ålands styre fungerar men också studera historiska platser. Åland är ju vanligtvis en plats man lägger till på på natten och åker ifrån på morgonen. Men man går aldrig iland. Återkommer med rapporter.

Nu är det nog dags i alla fall att sätta fart. Fast egentligen skulle jag vilja gå ut i skogen i den klara soliga höstluften. Eller njuta av tillvaron som lejonen gjorde i Borås Djurpark.

Politikervillkor och Medborgardialog

Ingen rast och ingen ro. Nu på väg mot Göteborg för att hålla Access-kurs. På buss 100 förstås. Hann bara hem och sova lite efter gårdagens Stockholmsbesök där Medborgardialog stod på agendan.

Det var en intressant dag med erfarenhetsutbyte mellan olika kommuner och några exempel på hur man kan jobba med Medborgardialog. Det är viktigt att notera att kontakten med Medborgarna kan göras på många sätt. Men att man först måste ha en strategi för hur man ska göra den innan man sätter igång med Medborgardialog. Så att arbetet blir systematiskt.

Erik Amnå, forskare och utredare, gav oss under några timmar en hel del tankar att fundera över. Bland annat hur önskan att vara delaktig förändrats över tiden. Tidigare var vägen för att påverka att gå med i ett politiskt parti. Man köpte “hela paketet” så att säga. Idag är man ofta engagerad i en eller några frågor och delaktigheten blir mer sporadisk. Vi lever idag också i en mer hektisk tid. Det finns ett stort utbud av aktiviteter och det är inte självklart att man väljer just det politiska.

Detta visar också en artikel i dagens BT där det konstateras att rätt många, redan innan ett år gått efter valet, väljer att hoppa av politiska uppdrag. Jag har tidigare skrivit om fritidspolitikerns villkor. Dessa är idag inte heller samma som tidigare. Idag förväntas man ställa upp på dagtid. Vilket innebär att man tvingas ta ledigt från jobbet. Något som inte alla arbetsgivare kanske ställer upp på. Även inom arbetslivet är det hektiskt och ofta personberoende. Man tvingas välja mellan att satsa på sitt arbete eller politiken. Och då blir det ofta politiken som får stryka på foten.

Risken finns att det bara blir pensionärer som kan ägna sig åt politik i framtiden. Och även om dessa också behövs inom politiken så är det kanske inte önskvärt att hela kommunfullmäktige består av pensionärer. alternativet är att alla politiker, och då ett betydligt färre antal än idag, blir heltidspolitiker. Men då tappar man representativiteten.

Jag tror man måste börja fundera över hur man vill att det politiken ska se ut i framtiden. Samtidigt som man också funderar över hur fler medborgare ska bli engagerade.

Själv ska jag ägna dagen åt arbetslinjen. Som egen företagare kan jag styra lite min tid. Igår politik. Idag jobb. Men det går inte alltid. Det går inte att säga nej till tre dagars jobb för att delta i ett möte på två timmar.

Nu är vi i alla fall framme i Göteborg och regnet har slutat. Även om köerna är rätt långa så hinner jag nog fram i tid. Jag behöver ju inte bromsa och gasa själv utan kan i lugn och ro sitta och skriva. Om ni läser detta så har jag också fått kontakt med yttervärlden och publicerat inlägget.

Bara en liten sammanfattning

Så var då ännu en helg till ända. Den mesta tiden har gått åt till att skriva valutvärdering. Men jag har hunnit med äldsta barnbarnets födelsedagskalas också och tennis. Utomhus. Väl för sista gången i år. Några Wordfeuds har jag också vunnit. (Plus en förlorad)

I morgon börjar en intensiv vecka. Först står Excel-kalkyler och databas på agendan. Sedan måste valutvärderingen skickas iväg. Förbereda kurser till på onsdag och torsdag. Innan tåget går iväg till Stockholm i morgon kväll. (Hoppas i alla fall att det går. Säker kan man aldrig vara.)För att vara på seminarium om Medborgardialog på tisdag. Sedan som sagt hålla kurs i Göteborg på onsdag och torsdag. Lördag är det möte med västsvenska folkpartister hela dagen. Sedan bär det av till Åland med riksdagsveteranerna för en fyradagarstripp på nästa måndag. Puh. Något kvällsmöte är det visst också.

Så nu ska jag sova.

Kungabesöket ur min synvinkel

Så var då kungabesöket över. Huvudorsaken till besöket var att berätta om vad Waste Recovery handlar om. Jag tänker inte skriva om det här. Mer finns att läsa här. Mer finns också i en artikel i BT. Fantastiskt att kunna bidra med vår kunskap för att göra en bättre värld där resurser återanvänds.

Även om jag inte var med på förmiddagen har jag förstått att alla var riktigt nöjda med besöket på SP och Sobacken.

Själv fanns jag under tiden på Sinnenas hus för att ta emot alla lunchgäster. Iklädd nya kläder och tämligen nyklippt. Så småningom fick jag ihop något att ha på mig. Förkylningen som drabbade mig i veckan ställde till lite problem. Man ska inte spara allt till sista stund. Men det löste sig. Fast det här med strumpor är inte min grej. Redan innan jag lämnat hemmet idag så var det maska på den för dagen nyinköpta strumpan. Den betydligt billigare strumpan jag hade i garderoben har hållit hela dagen. Fast jag tror nog att ingen hade märkt om jag hoppat över strumporna.

Så hade jag glömt Boråsstadsnålen. 1:e vice ordföranden lånade ut sin.

Som sagt med billiga strumpor och lånad nål var det roligt att träffa alla lunchgäster. Någon jag känt länge men inte träffat på många år. Och andra jag aldrig träffat. Som Christer Björkman. Vars gamla frisersalong i Borås används av min frisörska. Vilket jag berättade för honom.

Väl alla på plats så blev lunchen en succé. God mat lagad av elever på Almås-gymnasiet och en modevisning lite mer än det vanliga. Att kunna bära en badrumsmatta som en fin kreation är en konst. Att jag sedan hade trevliga bordsgrannar förtog inte nöjet.

Det enda som kan diskuteras är att det var många kostymer på lunchen. Bland gästerna från kommunen var nog fördelningen mellan män och kvinnor rätt jämn. Men från näringslivet, som varit med och stött projektet Waste Recovery, var det mest män. Ett tecken på att det oftast är män som har ledande befattningar inom näringslivet. Fick medhåll av min bordsgranne att det är viktigt att satsa på kvinnors företagande. Jag tror inte på kvotering, varken inom kommunala bolag eller inom det privata, men det behövs stöttning och synliggörande om att det också finns kvinnor som driver företag. Här finns en film som visar kungen och drottningens ankomst till lunchen. Även jag finns med på ett hörn. Fast jag undrar vad jag gör för rörelser.

Eftermiddagens skulpturvandring genom Borås var häftig. Så mycket folk som kantade gatorna. En vanlig eftermiddag halv tre. (Var fanns arbetslinjen då). Många spontana blommor lämnades till drottningen från barn och kamerorna gick varma. Själv hann jag inte fotografera så mycket. Så min bild idag får bli en gammal bild av klonade grodor, som blev kronprinsessparets present vid bröllopet men fortfarande finns kvar i Borås och som fick avsluta skulpturvandringen. Men massor av bilder från dagen finns på BT.

Med tanke på den uppslutning som fanns från boråsarna idag så är det nog långt till att införa republik. Beklagar alla mina vänner som är hängivna republikaner.

Nu lägger jag detta bakom och koncentrerar mig på jobb och när det gäller det politiska på att få medborgarna också mer engagerade i samhällslivet. På tisdag är det dags för en ny träff för nätverket för Medborgardialog. Och så får det väl bli en ny motion till fullmäktige som handlar om att ta vara på de resurser som finns inom de ideella organisationerna i samhällsarbetet.

Lagt in efteråt: Länk till Lokalkanalens reportage från besöket.