Handlar mest om EU

Ligger efter rejält med bloggeriet. Men det händer så mycket annat just nu. Mest jobb. Men också börjar valet till Europaparlamentet närma sig, liksom kampanjarbetet. Visitkorten är snart tryckta och sedan är det bara att ut och sprida dem. I förra veckan deltog jag i en debatt om jordbruk och gröna näringar och landsbygdsutveckling med EU-perspektiv. Det sistnämnda ligger nära det jag håller på med när det gäller kvinnors företagande. Det finns många kvinnor i det nätverk, QVIM, som jag jobbar med som bor på landsbygden och bidrar till att hålla denna levande genom att starta och driva företag. Inte bara inom jordbrukssektorn. När det gäller jordbrukspolitik i övrigt kan jag inte alla detaljer men som liberal och värnare av frihandel är väl kanske inte alla de stöd som kommer olika delar av det europeiska jordbruket till del det som jag älskar allra mest. Subventioner av vinodling (även om jag gärna dricker ett glas vin) eller tobaksodling (röker gör jag dock inte) är inte något jag tycker att EU:s pengar ska användas till. Lite om debatten kan läsas på BT:s hemsida.

Tidigt förra fredagen (åkte hemifrån halv fyra på morgonen) begav jag mig sedan iväg till ett seminarium i Bryssel för liberaler från hela Europa. Det var ganska häftigt att sitta runt samma bord som liberaler från stater som för inte så länge sedan tillhörde Sovjetunionen. På fotot sitter jag tillsammans med en kvinna från Litauen. Och det som var ännu mer häftigt var att vi hade samma åsikter. I alla fall i de flesta och grundläggande frågorna. Respekt för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Hur viktigt det är med frihandel och konkurrens. För att värna välfärden. Flera av föreläsarna, inklusive en kommissionär från Estland, talade om att småföretag och entreprenörskap är det som ska rädda Europa och världen ur krisen. Det är alltså inte något vi hittat på här hemma i Sverige. Jag som ju jobbar med detta dagligen fick en liten extra kick. Det är rätt saker jag håller på med. Även ur ett Europeiskt perspektiv.

Vidare fick vi veta vad liberaler bidragit med i Europaparlamentet de senaste åren för att göra ett mer medmänskligt och öppet Europa. Och hur vi kan fortsätta med detta. Hur viktigt det är med policys för att alla ska veta vad som gäller så att alla drar åt samma håll och känner sig delaktiga. En genomgång av asymmetriska chocker fick vi också. Den som vill veta mer om asymmetriska chocker kan läsa här.

En sak vi liberaler har gemensamt, oavsett varifrån vi kommer, är tydligen att vi alltid ska vara så rationella och förklara allt. I stället för att gå på känslor. Ligger kanske något i det.

Den gemensamma asylpolitiken kom också upp. Att värna asylrätten är alla överens om. Sedan kan det nog finnas olika åsikter om andra som kommer hit från andra länder. Men de flesta är överens om att EU ska införa ett Blue-card, liknande det Green-card som USA har för att man ska kunna komma hit för att arbeta.. Sedan finns det olika åsikter om alkohol och i viss mån droger men sammanfattningen är dock att Europas liberaler, som i Europaparlamentet samlas i gruppen ALDE (även Centern tillhör denna grupp), är en ganska homogen grupp.

Det kan skrivas mycket om detta. Hemresan, som är en historia i sig, har jag redan skrivit om. En sak som jag nog blev rätt klar över i varje fall där nere (spelade vårens ankomst in månne) är nog att jag gärna skulle vilja komma till Europaparlamentet. Men,från 30:e plats är det nog inte särskilt realistiskt. Men möjligheten finns alltid. Jag hoppas dock att den engelska kvinnan från Oxford kommer in. Det är tredje gången hon kandiderar. Alltså har hon hållit på i femton år. Hon har ägnat de tre senaste åren åt sin kampanj på heltid. Framförallt önskar hennes bankman att hon kommer in. Jag önskar också den i Nigeria födda kvinnan från Svenska Folkpartiet i Finland all lycka till. Även om jag gärna vill att hon ska vara kvar och jobba med integrationsfrågor i Helsingfors. Så vi kan utbyta erfarenheter.

Nu är det nog sovdags. Nazistsånger mm får det handla om en annan dag.