Så var då budgetdebatten avklarad. 27 timmar lång. Själv var jag väl uppe i talarstolen fyra gånger eller så. I stort sett var det en bra och ganska sansad debatt. Förutom att jag själv blev rejält personligt påhoppad igen för ett beslut vi tog i kommundelsnämnden i våras. Bara för att jag inte kan gå med på ett förslag, som det inte finns pengar till och som vi i nämnden inte överhuvudtaget kan ta, så ligger väl det inte till grund för att jag inte jobbar för en bättre integration.
I några förslag gick majoriteten oppositionens väg. Jag kan väl tycka att det fanns fler frågor där man kunde försökt jämka. Ofta var skillnaden bara en grad i viljeinriktning. Majoriteten vill visst ha familjecentraler i alla kommundelar. Och ingen vill väl att det ska vara kö till barnomsorgen. Och i budgeten står att målet ska vara att det ska finnas minst en öppen förskola i varje kommundel. Så varför votera om detta och avslå oppositionens förslag när vi egentligen håller med. Hur ska man förklara sådana beslut för den som inte är insatt i det politiska spelet. För den vanlige medborgaren som vill ha klara besked är det obegripligt att beslut som vi egentligen håller med om avslås. Det finns en del ytterligare sådana beslut.
Men självklart finns det en djup ideologisk skillnad i vissa frågor. När det kommer till utförare av kommunala verksamheter så finns det bara svart eller vitt. Oppositionen motsätter sig allt (nästan i varje fall) som handlar om entreprenader och kundval. Jag tycker inte att man till varje pris ska lägga ut att sköta verksamheten till vem som helst. Men genom konkurrens kan man själv bättre utvärdera den egna verksamheten. Och när det gäller att själv kunna få välja vem som ska komma hem och hjälpa mig med de allra mest intima behoven när jag inte klarar det själv så tycker jag inte det finns någon tvekan. Varför måste jag vara utlämnad till att detta just utförs av någon som kommunen anställt. Jag tror säkert att de allra flesta inom kommunens hemtjänst gör ett gott jobb men det är inte det det gäller. Genom att kunna välja själv vem som man vill ska komma hem och hjälpa en så upprätthåller man den egna självkänslan och man själv har en makt över sitt eget liv så långt det är möjligt.
Nu är det dags att ge sig av till Skara och Vuxenskolans utbildning för förtroendevalda. Egentligen skulle jag varit där redan men jag behövde ta det lite lugnt på morgonen. Egentligen borde jag sovit lite längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar