Brott och straff

Idag kan läsas i DN att enligt en undersökning som TV4:s Kalla Fakta gjort så klaras bara sex procent av de vanligaste brotten, som vålds- sex och inbrott, upp. En skrämmande utveckling. Men orsakerna är flera. Ibland beror det bara på grund av bristande rutiner. Eller otur.

Med en sådan utveckling riskerar samhällsutvecklingen gå åt fel håll. Fler ungdomar som begått ett "enkelt" brott riskerar att hamna i än allvarligare kriminalitet om inte de åker fast och får hjälp att komma ur sin brottsliga bana. Det riskerar att bli fler inhägnade bostadsområden och fler medborgargarden. Människor som tar saken i egna händer. Något som åsidosätter rättssäkerheten.

Poliserna borde få möjlighet att ägna sig åt att klara ut brott i stället för att behöva finnas på plats vid demonstrationer för att hålla isär vänster och högerextremister eller på fotbollsmatcher för att stoppa huliganer.

Något måste göras fast att införa dödsstraff igen tror jag inte löser uppklarningsprocenten.

I en annan artikel i DN beskrivs med anledning av en vetenskaplig sammanställning av forskare just hur avrättningar för inte så länge sedan var offentliga och ett folknöje i Sverige. Bara drygt 130 år sedan. Alltså bara några generationer sedan. Och den sista avrättades i Sverige för 98 år sedan. Alltså 1910. Då var min morfar 17 år. I sammanställningen finns också de olika metoder som användes för att avrätta.

Men runt omkring i världen dödas fortfarande människor i lagens namn. I veckan stenades en ung flicka, kring 13 år, till döds i Somalia. Hon var anklagad för äktenskapsbrott. Ett 50-tal män kastade stenar mot flickan och tusentals människor såg på. Flickan skulle förmodligen anmäla att hon blivit våldtagen när hon i stället för gärningsmännen greps och straffades.

I USA som är en demokrati finns fortfarande dödsstraff kvar. Det är för mig en gåta.
Jag har oerhört svårt att förstå att samhället ska ha rätt att ta död på någon människa, oavsett vad personen gjort. Ingen har rätt att döda en annan människa.