En lördag utan en enda tid att passa. Inte ens tennis. Även om jag har gjort ett litet besök ute i tennishallen i Sandared för att kolla in de allra minstas träning. En rolig upplevelse. Entusiasmen och energin fanns där verkligen bland 5-6-7 åringarna. Kanske de inte alltid träffade bollen. (Men vem gör det?) Kul också att se de lite äldre ungdomarna som tränar de yngre. En träning i att ta ansvar och ledarskap.
För övrigt har jag funderat en del över torsdagens kommunfullmäktigemöte där bland annat hemlösheten diskuterades. Flera hemlösa besökte också sammanträdet. Tyvärr en del även berusade vilket bidrog till att det blev en del störningar från läktaren. Och likaså tyvärr hanterades väl inte dessa störningar på ett smidigt sätt. Och när äntligen själva ärendet om hemlöshet kom upp till debatt fanns knappt någon kvar på läktaren. Självklart har alla medborgare rätt att besöka kommunfullmäktige men det kanske ändå inte var rätt att uppmana människor som i sig är sköra att komma och lyssna på en debatt som handlar om dem själva men där de inte får vara med och delta utan bara får sitta tysta och lyssna. Vilket säkert inte är lätt om man dessutom styrkt sig med något dessförinnan.
Att sedan oppositionen tar i med en sådan styrka i debatten, så även jag och flera med mig får ont i magen, och talar om att sälja ut människor gör väl inte saken bättre. Vem har sagt att man säljer ut människor för att man låter någon annan än kommunen driva ett äldreboende eller vad det nu är. Jag efterlyser en mer nyanserad debatt i kommunfullmäktige med något lägre röststyrka från en del.
Frågan om hemlöshet är inte helt lätt. Och som jag skrev igår på min blogg. När man planerar till exempel att bygga ett hem för missbrukare eller någon annan utsatt grupp så kommer överklagande från de blivande grannarna som ett brev på posten.
Men självklart ska ingen vara utan tak över huvudet och jag hoppas att man sätter fart och löser frågan. Och bara för att man inte kan klara av ett kommunfullmäktigemöte så innebär inte det att man förlorat rätten till ett värdigt liv.
1 kommentar:
Antalet hemlösa i Sverige ökar från år till år utan att någon gör ett handtag för att denna trend ska brytas och att det faktiska antalet hemlösa ska minska. Bara i Malmö har antalet hemlösa barn under ett år ökat med 70 %. Trots denna katastrofala ökning av människoöden är det enda som sker i frågan, att olika organisationer som byggt sin plattform på detta inhumana tillstånd hemlöshet, att de ansöker om mer pengar till sin organisation. Vilket under så lång tid dessa funnits aldrig visat sig fungera. Pengar har väl som alla förstår ingen som helst anknytning till hemlöshet, det är trygga hem som behövs. Dessutom har pengar en förmåga att hamna i de redan etablerade människornas fickor. Det skulle bli avsevärt mycket svårare att dölja detta hyckleri att hjälpa hemlösa, om billiga integrerade hyresbostäder togs fram som den enda lösning de är. Och därefter ge det stöd i hemmet som krävs för de människor som vill och är i behov av detta för att behålla sitt hem. Hur lång tid och hur många skattemiljarder varje år behöver oförmögna beslutsfattare och alla dessa organisationer slösa bort innan de erkänner sin ovilja, då det gäller att hjälpa hemlösa med det primära behovet, ett tryggt integrerat hem?
Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa
Tel: 0736-76 42 86
Skicka en kommentar