Så har då "jungfruturen" med nya bilen gått av stapeln. Inte helt problemfritt. Först hamnade parkeringslappen av någon oförklarlig anledning i handskfacket med en parkeringsbot som resultat. Jag tror att det är den tredje totalt sett i mitt bilkörarliv. Sedan började en av varningslamporna lysa på motorvägen hem.
Dock klarade sig bilen utan problem genom Korsvägen i Göteborg. En korsning som man otvivelaktigt ger sig in i med livet som insats. Och jag körde överhuvudtaget inte vilse i Göteborg.
Nåväl det är världsliga ting. För övrigt går bilen som har färgen "Red passion" bra och inte alltför fort.
Solen skiner och värmen verkar komma tillbaka. Hoppas bara den också stannar till helgen när tjejerna i tennisklubben ska på träningsläger.
Men innan dess är det mycket som ska hända. Espira-dagen i morgon och Kick-off för ambassadörsjobbet för kvinnors företagande. Och lite till. Få se om jag får ihop någon hemsida.
Några kommentarer först kring skolfrågor.
Jag börjar lokalt idag också. Jag håller lite med Ida (v) som skriver på sin blogg idag (finns att läsa på Borås bloggportal) om att det känns lite tveksamt att utse Riksförbundet för kristen fostran som remissinstans i skolfrågor. (BT)En förening som vill ha tillbaka kristendomsämnet i skolan. Och vi har en konfessionsfri skola och ska så fortsätta att ha det. Men man kan också se det så här, att i en demokrati ska alla åsiktsriktningar få möjlighet att lämna sina synpunkter. Sedan är det ju upp till den som makten haver att ta hänsyn till dem eller inte.
I en undersökning som Lärarnas Riksförbund genomfört har det visat sig att 83% av lärarna och 72% av föräldrarna vill ha betyg tidigare i skolan. De flesta vill ha det från årskurs 6. Inte lika många andel av eleverna vill det. (DN, SvD) Detta visar att Jan Björklund och folkpartiet har varit rätt ute när vi i många år krävt tidigare betyg. Det är många som upptäckt för sent i höstterminen i åttan att kunskaperna inte räcker till. Därför är det också viktigt att ännu tidigare, innan årskurs sex, följa upp kunskaperna så att stöd och hjälp kan sättas in tidigt. Den som saknar grunderna kommer efter i fortsättningen. Man kan inte bygga ett hus genom att börja med taket. Jag kan inte se något farligt i att elever och föräldrar får nedskrivet även på papper det som eleverna behöver bli bättre på. Inte ens från första klass. Det är inte att peka ut elever för att tala om att de inte duger. Om man ser det i stället som ett kontrakt från skolans sida att på de och de punkterna behöver skolan stötta och hjälpa eleven. Så kan föräldrarna också ställa krav att deras barn får den hjälp de behöver.
Skriftliga omdömen behöver inte de föräldrar som håller egen hemundervisning bry sig om. Jag visste inte att det förekom hemundervisning i så stor utsträckning som det verkar göra. I en artikel i SvD kan man idag läsa om familjen som undervisar sina barn hemma. Tioåringen går inte i vanlig skola och de andra barnen går inte i förskola. Enligt artikeln vill föräldrarna ge sina barn ett fritt liv precis som de själva valt att leva. Skoldagen börjar när barnen känner sig mogna till det.
Visst är det fantastiskt om det fungerar. Men ett modernt samhälle fungerar inte riktigt på det sättet. Alla kan inte göra precis som de vill. Tänk om busschaufförer skulle starta bussen när de känner sig mogna för det eller sjuksköterskor skulle komma till jobbet när de vaknat. Samhället skulle inte fungera. Och vid något tillfälle så räcker inte föräldrarnas kunskaper till och barnen måste ändå inordna sig i "det vanliga samhället" och skolan. Visst är det bra att barnen kan ta det lugnt. Men jag tycker ändå synd om dem . Förr eller senare måste de möta samhället utanför familjen. Och det blir en hård verklighet som de inte är beredda för.
5 kommentarer:
har du hört om att koka grodor?
det är det vi gör i sverige!
när man lägger en groda i kallt vatten i en gryta på spisen och sätter på plattan så anpassar grodan sig och när vattnet närmar sig kokpunkten dör grodan
en groda som man däremot slänger ner i hett vatten, är fortfarande vital och grodan hoppar genast ur kastrullen och överlever:
-här har du de hemskolade barnen, de är en tillgång för sverige idag och har intakta anknytningar till sina föräldrar och kommer att bli aktiva demokratiska medborgare.
Anonym, håller helt med dig!
Alla hemskolade barn jag känner till har bra vuxenkontakter, fungerar med andra barn och har bra eller bättre kunskaper än genomsnittet.
Javisst och att få läsa när man vill, äta när man vill och ställa frågor när man vill, gå på toaletten när man vill, det är inte samma sak som att Lasse Busschaufför kör bussen när det passar honom eller att hassan sjuksköterska kommer till jobbet när han vaknat. Jag hyser ingen rädsla att hemundervisade barn inte kommer att kunna sköta arbeten eller passa tider (sämre än andra barn) Däremot kanske hemundervisade Lena Läkare har större förståelse och är bättre på att lyssna på sina patienter än Doktor Besserwisser som redan har allt klart för sig och vill bestämma över andras liv. Att livet utanför hem-undervisningen är hårt har väl sina samhällsmässiga skäl och frågan är om vi vill ha det så? vill vi lära våra barn att livet är hårt? är livet hårt? ska det vara hårt? jag har lärt mig det hemma och i skolan, grundligt blev det gjort, och det har inte hjälpt mig och om jag inte lärt om hade det inte tjänat mina barn, nu när jag äntligen kan känna att livet är en gåva, att det är lätt och att jag får lov att vara den jag är så är jag mindre misstänksam, ödmjukare, varmare, mer tolerant och mer intresserad-jag vill bjuda mina barn att bli det redan tidigt i livet istället för att först lida och sedan utvecklas-efter skolan.
Hej Ann-Marie!
Våra barn som vi hemskolar är med oss i just det samhälle som vi ju alla lever i - både du och jag..Den lilla lokala skolan som dom skulle ha gått i har vi god kontakt med. Varken jag eller våra barn kan se hur deras skolbarn skulle bli mer förberedda för det liv som du beskriver som skall komma efter skolan.Vi har däremot fått höra motsatsen av människor som vi möter,inklusive lärare; att våra barn rent av får större erfarenhet av livet redan nu. Dom är mycket aktiva i föreningsliv och har bla en gemensam hemundervisningstidning med andra hemundervisare som vi träffar regelbundet. Intressant är också att vi upptäckt att dom leker mindre åldersfixerat och bryr sig inte om kön vilket tycks vara rätt ovanligt bland deras skolkompisar.
Vi har också fått höra kommentarer om hur ansvarstagande och socialt integrerande dom verkar vara ifrån andra ledare..För oss och jag tror även för skolan så är det en mycket värdefull kunskap..Jag är ibland själv häpen över hur väl det fungerar och vi ser ljust på det som är och på framtiden, kanske inspirerar det någon annan?
Vänligen/Cina
Hjärnforskare kritiserar ofta den svenska skolan för att inte ta hänsyn till hur den växande hjärnan fungerar. Den hemundervisning som beskrevs är i SvD uppfyller de krav hjärnforskarna efterlyser i den svenska skolan.
Hjärnan mognar klart under tonåren, och då kan man bli en individ som kör bussen "för att man måste". Först då kan man sätta sina handlingar i ett större, allmänt perspektiv.
Skicka en kommentar