Invigning av Demokratiutställning Demokrati 100 år i Borås

Har varit med och invigt utställningen Demokratin 100 År. Ja må den leva i Borås.

Utställningen demokratin 100 år reser runt i Sverige men Borås har också gjort en egen utställning med Boråshistoria. Tack Johanna Armå och Anna Rosendahl.

Demokratin måste värnas varje dag. Den hotas av populister och fake news. Hot och hat råder i överflöd i sociala medier. Liberaler var med och drev fram allmän och lika rösträtt. 

Här är det jag sa i mitt tal

"Demokrati är för mig frihet och delaktighet. Viktig att värna varje dag. Jag är glad och stolt att ha fått vara en del av demokratin på högsta nivå under min fyra år i Sveriges riksdag. Demokratins högborg. Det var stort och högtidligt och ansvarsfullt.

Men hade inte kvinnor och män i början på 1900-talet kämpat för kvinnans rösträtt till riksdagsval hade inte jag eller någon annan av de andra 13kvinnorna från den här valkretsen kunnat bli riksdagsledamöter och vara med och påverka vårt lands framtid. Den första kvinnan härifrån röstades in 1961. Gördis Hörnlund

Redan från slutet av 1800-talet kunde ogifta kvinnor få rösta i kommunala val och var även valbara till kommuner i vissa frågor som skola och fattigvård.. Gifta kvinnor var omyndiga och stod under förmyndarskap av sina män. Om man hade egen inkomst fick man rösta.

De första kvinnorna blev valda till kommunpolitiker 1910. I Borås stadsfullmäktige valdes första kvinnorna in 1919. Elin Odencrants var den av dessa som blev mest känd för sitt politiska arbete.

Men för kvinnor att få rösta och väljas till Riksdagen dröjde det trots att det var många som kämpade. Främst liberaler och socialdemokrater men även högerkvinnor.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1903. Som också gav regelbundet ut en tidning Rösträtt för kvinnor med innehåll  om vad som hände i Sverige på rösträttsfonten men också i andra länder som var föregångare när det gällde rösträtt för kvinnor. Till exempel Finland och Ungern.

Senare bildades också lokala föreningar till landsföreningen bland annat i Borås 1908 där Leonore Odencrants var drivande. Mor till nyss nämnda Elin.

 Alla tyckte inte att kvinnor skulle ha rösträtt.

Ett första förslag till kvinnors rösträtt från en liberal regering 1912 röstades ner i 1:a kammaren. 

Argumenten mot kvinnors rösträtt var många.  En av de lite märkligare var att kvinnornas stora hattnålar var livsfarliga och att hattarna var för stora så de skymde utsikten i kammaren.

Mer vanliga argument som tyvärr ibland kan höras än idag var att kvinnans plats är i hemmet.

Någon hänvisade till att det bara var kvinnor på överblivna kartan som krävde ”trösträtt” som kompensation för sitt misslyckande.

Till sist försvann motståndet och lagen ändrades 1921.  Och även gifta kvinnor blev myndiga

I januari 1922 trädde för första gången kvinnor in i Riksdagens två kamrar. 1 liberal i första kammaren Kerstin Hesselgren och 4 ledamöter i andra kammaren 2 socialdemokrater Agda Östlund och Nelly Thuring, 1 liberal Elisabeth Tamm och 1 höger Bertha Wellin. Det var en stor dag för kvinnorna.

Även om kvinnorna fick rätten på sin sida så var det inte självklart att männen släppte fram kvinnorna

på listor eller på högre poster. Det tog tid. Det dröjde till 60-talet innan kvinnorna fick mer att säga till om. Men kvinnorna bidrog till att andra ämnen kom upp på agendan. Sociala reformer och kvinnors rättigheter. De lade grunden till dagens välfärd.

Men det finns fortfarande utmaningar. Det är inte självklart att de politiska församlingarna är helt representativa när det gäller högre poster. I Borås är visserligen kommunfullmäktige ganska jämnt när det gäller könsfördelning men när det gäller ordförande och viceordförande poster i nämnder och styrelser ser det inte lika bra ut. Här har vi i alla partier något att göra för att öka jämställdheten.

En hård ton och onyanserad debatt har trätt in i politiken och politiker är utsatta för hat och hot. Där är kvinnor särskilt utsatta. Det är ett hot mot demokratin. Där har vi alla ett ansvar.

Kvinnor som lever i hederskulturer och styrs av sina män måste också uppmärksammas.  Om de röstar så röstar de förmodligen som mannen säger. Vi vill inte ha tillbaka det patriarkala samhället med omyndiga kvinnor som fanns för 100 år sedan. Alla ska ha samma demokratiska rättigheter.

Till sist. För mig är det viktigt att värna demokratin och ta tillbaka den respektfulla debatten. Det var i folkrörelserna och civilsamhället de demokratiska rörelserna började.

Därför vill jag också avsluta med att påtala hur viktigt Civilsamhället är för demokratin och att det måste stöttas så att den skolan för demokrati består. "t