Midsommardag. Längsta dagen på året. Solen skiner ganska mycket. Åtminstone där jag är. Schersminen (tror det är det i alla fall) doftar ljuvligt. Lite friska vindar från havet. Tid för reflektion.
Skulle mycket väl kunna tänka mig att sitta och titta ut över vattnet varje dag. Trivs nog bäst i öppna landskap. Hav och berg. Även om min egen “bakgård” inte är så illa heller med rikt fågelliv och koltrasten sjunger lika vackert hemma som här. Och varför skulle jag inte kunna unna mig att dra ner lite på takten. Skippa några möten och göra annat i stället. Ibland har jag tänkt så. Varför ger jag mig ut i en valrörelse igen och springer gata upp och gata ner och delar flygblad eller står i valstugan på torget? Svaret är enkelt. Så länge som det finns partier som hotar min och andras frihet kan jag inte slå mig till ro. Inte än i varje fall.
När jag läste intervjun med vänsterpartiledaren fick jag kalla kårar. (DN) Det är inte bara välfärdsföretagen som är hotade, som uppmanas att lägga ner direkt, utan även alla småföretag. I alla fall som jag tolkar det. Anställda ska jobba mindre och effektivitetsvinster ska gå till lön i stället för till vinster. Ska inte den som satsar pengar och tar risker för att ge andra jobb ha något tillbaka. Att ha makt över sitt eget arbete gäller tydligen inte dem som startar och driver företag. Tror inte särskilt många vill starta företag under dessa premisser. Det kanske är så att alla företag ska drivas av staten? När man begränsar människors drivkrafter är man illa ute. I ett socialistiskt samhälle är det så. I ett socialistiskt samhälle nedvärderas individen till en gruppmänniska som inte vet sitt eget bästa. Det är politikerna som vet bäst. Och ett sådant samhälle vill inte jag ha. Därför fortsätter jag att stå på barrikaderna.
På den andra sidan finns främlingsfientliga partier. Som tror att vi i Sverige är unika och måste bevara vår särart. Visst är Sverige fantastiskt. Läs min inledning. Vi har haft fred länge. Vi har en underbar natur. Det ska vi vara tacksamma för. Men vi har plats för fler som inte haft samma tur som vi. Jag vill inte heller ha ett samhälle som inte ser möjligheterna i stället för problemen med mångfald. Mångfald skapar utveckling. Jag ser också vår flagga som symbol för frihet och demokrati. Vi som tror på demokrati ska se vår flagga som något positivt, inte något som ska förstöras och brännas. Därför fortsätter jag att stå på barrikaderna. Bland bilderna finns också demokratins blomma, blåklinten. Den var rösträttsrörelsens symbol och symboliserar alltså demokrati.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar