Så har jag då igen varit med på Stockholm Pride. Den här gången blev det ytterligare en dag. Så jag hann med både fest, seminarier och parad.
Det viktigaste är dock paraden. Att tillsammans med 60 000 andra manifestera att alla människor är lika mycket värda och har rätt att älska vem de vill. Det är inte överallt man får göra det. Varken älska någon av samma kön, än mindre manifestera det i en Prideparad. Här i Sverige har hbtq-personer fått många rättigheter. Vi har kommit långt när det gäller det juridiska men det finns fortfarande lång väg kvar att förändra attityder och ta bort fördomar. Det finns de som inte vågar berätta på sin arbetsplats eller för sin familj att man är homosexuell. Därför är det viktigt för mig att gå i stället för dem som inte får eller vågar.
Att gå genom Stockholm med 600 000 personer (6 hela Borås) utmed gatorna är fantastiskt. Att få göra det tillsammans med en massa folkpartister varav två ministrar, EU-minister Birgitta Ohlsson och HBT-minister
Erik Ullenhag, och ett antal nuvarande och före detta riksdagsledamöter innebär att Folkpartiet tar hbtq-frågor och människors rätt till att älska vem de vill på allvar. Och har gjort så länge. Som frontfigur finns förstås också Barbro Westerholm.
Det tog lite tid innan paraden kom iväg och vi var bland de sista som gick iväg. Varmt var det så det gick åt mycket vatten. Men det var det värt. Lägger med lite bilder som några andra tagit. från paraden. (Maria Jern och Kim Nurmi). Själv hade jag fullt sjå att hålla reda på banderollen. Åtminstone under första halvan av paraden.
På fredagen var jag på några seminarier. En utfrågning av hbt-minister Erik Ullenhag om regeringens planer. Han utfrågades av RFSL och RFSL ungdom. Det andra seminariet handlade om unga hbtq-personer och deras situation i familjen. Hur föräldrar kan sätta gränser genom till exempel förbjuda ungdomarna att umgås med den eller den, eller att arrangera äktenskap så att det inte kommer ut att hen är bög eller flata. Föreläsaren från Fryshuset i Göteborg kallade detta för “vardagsheder”, det vill säga att det sker i vardagslivet som något normalt. Det finns mycket okunskap hos myndigheterna kring de här frågorna enligt henne. Det var onekligen en intressant föreläsning som fler behöver höra. Det är viktigt att påpeka att den här vardagshedern sker i alla typer av familjer, oavsett religion, etnicitet eller ursprung.
Så var det förstås också fest på kvällarna. På torsdagskvällen var det schlagergala. Där bland annat Carola gjorde ett kort inhopp. Sista kvällen var Magnus Uggla där med sina populäraste låtar, bland annat Kung i baren, liksom Jonas Gardell med sina Jag ska aldrig sluta älska dig och Mitt liv.
Jag hade med mig några lyckokakor från Borås som jag delade ut till gamla och nya vänner. Och som gjorde stor succé. 
För övrigt kan berättas att det blev rätt mycket hamburgare. Efter att innan Stockholmsbesöket ätit hamburgare två dar i rad med barnbarnet. Det blir inte hamburgare på några dagar tror jag.
Sammanfattning: en lyckad helg med både allvar, glädje och skratt.
Nu ladda för en ny vecka som börjar med möte om Medborgardialog. Kanske lite jobb. Trädgården måste ansas. Och så backstagetwittrande på Sommartorsdagarna på torsdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar