I morgon är det Sveriges Nationaldag. Det är en dag att fira. Jag kommer att gå i tåget med svenska fanor i Borås. För mig är det viktigt att manifestera att vår flagga tillhör alla, inte bara några extrema nationalistiska och rasistiska grupper. Flaggan är en viktig gemensam symbol men den betyder inte att alla måste vara födda i Sverige.
På bilden min egen nya flagga. Inlagd i efterhand.
Jag vill fortsätta att bo i det land jag bor i. Vi har inte bara demokrati och yttrandefrihet. Vi har också en underbart vacker natur, särskilt nu så här på försommaren, som alla har rätt att vistas i. Jag vill dela med mig till andra av denna frihet. Jag vill ha ett samhälle där alla får plats och ingen är förmer än någon annan. Bara för att han eller hon har råkat få förmånen att födas i Sverige och inte i något annat land som hemsöks av krig och/eller där människorna är ofria.
Visst ska vi värna vårt kulturarv men det behöver inte betyda att vi inte också kan ta till oss nya kulturer. Vi lever i en värld som snurrar allt snabbare. Det kommer nya influenser med människor som kommer hit från andra länder men det skapas också nya sedvänjor av de människor som är födda i Sverige. Att bevara det gamla är viktigt men det är också viktigt att leva i nuet. Och vi måste ta till oss att vi inte är de enda människorna på jorden. Att vi är beroende av människor på andra sidan jordklotet. Och de är beroende av oss. I SvD skriver Ungdom mot rasism att det tänker ha ett gemensamt demonstrationståg med de politiska partiernas ungdomsförbund för att bekämpa rasism. Det är ett bra initiativ.
Innan jag går i tåget i Borås kommer jag att kampanja i Falköping för Folkpartiet. Det är inte min valkrets men det känns ändå rätt att just på Nationaldagen tjäna demokratin. Att vi har allmän rösträtt och att varje vuxen enskild människa har en röst är grunden för vår demokrati. Att förmå människor att gå och rösta kan väl sägas vara att tjäna demokratin.
