På väderkartan på TV är det stora solar. När jag tittar upp mot himlen är det bara moln. Dock inget regn. Men molnen kanske försvinner senare på dagen. Nåväl. Jag ska inte klaga. Jag fick en hel del sol förra veckan när jag vandrade i alperna. Får väl ägna dagen åt inre röj. Det går också att sitta inomhus och läsa en bok. Datorn funkar också bäst inomhus.
Eftersom jag var borta kunde jag inte följa i detalj alla utspel i Almedalen förra veckan men det var väl inga stora sensationella saker som hände. Att sossarna och miljöpartiet inte tänker samarbeta med sd om de senare skulle hamna i vågmästarroll är väl ingen större nyhet. En större nyhet vore om de talade om vilken politik de skulle föra gemensamt om de skulle vinna valet. Vilket jag förstås inte hoppas.
FRA fortsätter att lägga sin skugga över all annan politik. Att det nog behövs en lag om vad de får göra och inte göra framkommer mer och mer tydligt. Därmed inte sagt att det ska vara den lag som riksdagen klubbade för några veckor sedan. Idag har det framkommit uppgifter att FRA förmodligen avlyssnat Livets ords pastor. (SvD)Även om jag själv tycker att Livets ord är en tveksam organisation så är det inte förenligt med religionsfriheten att idka spaning på dess företrädare. Om det inte finns klara misstankar om något brottsligt förstås.
Jag instämmer i den artikel som partikollegor till mig skrivit på DN-debatt. (SvD)Jag hoppas att regeringen nu tar all den tid som behövs för att reda ut alla begrepp kring FRA innan man lägger fram det tilläggsförslag som ska komma. Att man lyssnar på den kritik som kommit fram och framförallt den oro som många människor ger uttryck för. Även om sättet att ge uttryck för sin oro stundtals hamnat snett, enligt mitt sätt att se det, så är det en genuin oro som kommer fram. Detta är ingen lätt fråga. Som världen ser ut idag måste vi på något sätt hålla koll på vad som sker där men det får inte bli på bekostnad av den personliga integriteten. En integritet som redan idag utsätts för angrepp.
Ett slående exempel på detta är när plötsligt alla telefoner i en turistbuss på väg till Alperna börjar pipa och låta när man passerat en landsgräns. "Någon" har fullständig koll på var jag och min telefon befinner oss. Fast vad jag säger vet man inte, inte än. Tror jag i alla fall inte.
De senaste veckorna har väckt många frågor och tankar. Det befintliga politiska systemet har fått sig en törn. Har vi en representativ demokrati där folket avgör vart fjärde år vem som ska styra landet? Där alla medborgare gör sin röst hörd men litar på att den de väljer sköter sitt jobb. Utfaller inte jobbet till belåtenhet blir det någon annan som får rösten nästa gång.
Eller ska varje enskild fråga avgöras av några av folket? De som har tid och möjlighet att göra sin röst hörd genom demonstrationer eller bloggar. Tyvärr finns det många människor som är lite engagerade, knappt ens vid valet vart fjärde år. Många har nog med sitt eget även om jag vill påstå att de flesta berörs av politiska beslut på något sätt. Ska dessa överlåta till andra som de inte valt som representanter att bestämma. Att ha folkomröstning i varje fråga fungerar inte heller.
Jag tror att den representativa demokratin nog kommer att finnas kvar. Jag må vara gammaldags och insnöad och kanske för mycket inne i systemet själv men bara tanken på att bloggvärlden skulle styra landet ger mig rysningar. Vem ser till helheten? Vem bryr sig om de som inte orkar göra sin röst hörd? Som inte ens har en dator kanske. Bloggvärlden kan bidra till debatten.
Men relationerna mellan väljare och valda måste förbättras. Det behövs mer lyssnande från de styrandes sida. Att dessa träffar medborgarna mer. Att man lever som man lär. Men också mer förståelse och kunskap hur systemet fungerar från medborgarna. Att vi har majoritetsstyre och minoritetsstyre. Att alla inte kan få just det de tycker är viktigt tillgodosett. Att riksdagsledamöter också är människor med familj och barn och gammal mamma. Att många lägger ner många kvällar som fritidspolitiker i kommuner. Med svåra beslut att fatta där man måste prioritera.
Jag önskar att fler människor engagerar sig politiskt. Inte bara i en enskild fråga. Det kan möjligen vara inkörsporten. Jag tror att de politiska partierna kommer att finnas kvar men dessa måste förändra sitt sätt att vara. Mer flexibilitet och dialog i stället för konfrontation och debatt. Man måste samverka mer mellan partier. Det får inte gå prestige i sakfrågor.
Oj vad långt det blev. Nu har nästan solen kommit fram också och jag har ännu inte börjat med röjet. Men jag återkommer nog till frågorna.
