Kan inte låta bli att kommentera ytterligare några bland dagens rubriker. De som handlar om dagens unga.
SvD har en debattartikel av Anders Parment, ekonomie doktor vid Linköpings Universitet, som handlar om 80-talisternas syn på tillvaron. Och hur dessa utmanar 40- 50-talisternas "förnuftskultur" att man ska konsumera måttligt och vårda sina grejer.
Enligt Parment så kommer individualismen att växa och att arbetet i första hand är för att förverkliga sig själv och lojalitet ifrågasätts. 80-talisterna är otåliga och kan inte vänta många år på att få hög lön eller makt. Som Parment uttrycker det, så passar de inte in i det socialdemokratiska modellsamhälle som präglar vårt sätt att tänka kring arbete och konsumtion.
Och jag kan hålla med. Det måste finnas mer utrymme för den enskilda individen. Samhället måste bättre ta till vara alla människors kompetens och kunskaper. Och individen har ett eget ansvar. Och man ska kunna få inflytande snabbare.
Men…Det finns ett men kring detta resonemang. Någon måste faktiskt bry sig om dem som inte klarar av att ligga på topp. Det finns de som inte hänger med i karusellen. Som inte har ett framgångsrikt CV. Det finns de som inte ens vet vad ett CV är för något. Varför kan man inte hitta på ett svenskt ord förresten? Meritlista gick bra förr.
Hur kommer det att gå för alla dessa i ett samhälle styrt av 80-talister? Och var kommer ansvaret in för vår jord. Vem tar ansvar för det överhängande klimathotet? Överkonsumtion tror jag inte är en lösning när en stor del av jordens befolkning svälter.
Vem bevarar vårt kulturella arv? Och vem ser till att vi lever i ett medmänskligt samhälle där det finns empati och hjälp för dem som inte har fått rätt uppväxt eller har något funktionshinder till exempel?
Är det de som inte klarar de alltmer ökade kraven på att vara framgångsrik som ökar statistiken bland unga, mest flickor, som begår eller försöker begå självmord. Kommer det att vara så att de som inte hänger med ser denna lösning i stället. Att ta livet av sig. SvD skriver idag även om detta.
Eller är det kravet att visa upp sig som gör att allt fler unga visar upp sig på nätet vilket finns i ytterligare en artikel i SvD. Utan att inse vilka risker det innebär. Även om man råkat ut för obehagligheter. När man skriver på nätet så är det allmän egendom. Det måste man vara medveten om. Och det finns kvar där.
Visst måste organisationer och arbetsplatser ta till vara 80-talisternas potential. Den enskilda individen måste ges ett större förtroende men att helt hemfalla till ett totalindividualiserat samhälle där tesen "sköt dig själv och skit i andra" råder vill inte i varje fall jag vara med om.
Som liberal tror jag på att människan själv kan ta ansvar men av olika anledningar så finns det de som behöver stöd och hjälp för att kunna göra det. Det stödet och hjälpen måste samhället stå för.
Självklart ska man inte längta tillbaka till gamla tider som aldrig kommer tillbaka och självklart måste också ungas åsikter tas till vara. Men eftersom människan väl är det djur i djurriket, som står för förnuft borde det väl inte vara fel att också använda det. Att konsumera måttligt och vårda sina grejer kan väl aldrig vara fel. Det är trots så att jordens resurser är ändliga. Varför är det just jag som har rätt att ta för mig så mycket som jag vill?
En annan artikel som rör dagens unga och som väl hänger ihop med den konsumerande ungdomen är att gymnasieskolor i en alltmer hårdnande konkurrens kommer med saftiga erbjudanden för dem som väljer just deras skola. Antalet gymnasieelever ökar just nu men är på tillbakagång och enligt Skolverket kan var femte gymnasieskola vara borta. Dvs 160 stycken.
Och då kan man förstå att skolorna överbjuder varandra för att få fler elever. Ett mycket osnyggt sätt för att få elever. Det måste ju vara kvalitén på skolan som är den avgörande. Oavsett om det är en kommunal driven skola eller en fristående skola. Och i det långa loppet är det säkert de skolor som står för kvalité som kommer att överleva men risken finns alltid att en sådan skola slås ut på grund av att de inte har lika många fina erbjudanden som andra skolor. Och då är det för sent. Även om det finns riktlinjer för hur marknadsföringen ska gå till så finns ingen direkt lagstiftning och således inte heller några sanktioner. Kanske dags att lagstifta? Fast nog hoppas jag att det blir en självsanering. Att dagens elever är så kloka att de inte lockas av erbjudanden utan väljer gymnasieskola och linje efter intresse och fallenhet och ser till skolans kvalitéer.
Det här blev långt. Men de unga är dagens framtid. Och nog vill jag såväl som alla andra den dag vi behöver hjälp från samhället i form av äldrevård, få den från en människa som åtminstone lite bryr sig om personens väl och ve och inte bara ser det som ett led i en karriär att se till att jag får mat i mig eller vad nu arbetsuppgiften är.
