En härlig musikalisk kväll på Åhaga

Det är fantastiskt vad som bjuds i Borås. Idag har jag varit och lyssnat på Borås symfoniorkester som spelat tillsammans med David Lindgren och Jessica Andersson. Särskilt David Lindgren visade ett brett register. Anthem ur Chess gav rysningar och Melodifestivallåten Skyline till symfoniorkester var lysande. Let me entertain you fick hela Åhaga att stå upp och sjunga. Härligt med en sådan kväll. I musikens tecken.

Lite skönt att slappna av. Har lite resfeber inför fadderbarnsresan till Ghana. Lite orolig också att jag ska få riktig feber efter att ha passat sjuka barnbarn. Incidenten med min telefon har också satt sina spår. Lite stressad var jag nog när jag lyckades lämna telefonen utanför bilen men hörsnäckorna var kvar inne.  Vilket gjorde att telefonen släpades efter bilen. Visserligen hörde jag lite dunsar men trodde det var isblock eller något sådant. Telefonen hade förmodligen glidit ur fickan. Som tur var hade jag behållit försäkringen som var gratis under tre månader. Så nu hoppas jag på en ny en.  Så länge får jag hålla till godo med en lånetelefon. Av mindre sort. Men det går att ringa på den. och lite till.

Nu blir det packning de närmaste dagarna. Ska verkligen bli spännande att resa iväg. Och få komma till den by som jag hjälper varje månad. Och den kille som är mitt fadderbarn. Fä lite andra vyer och referensramar.

“Gamla” riksdagsledamöter ska ha samma villkor som nya efter valet 2014

Idag var nedanstående debattartikel införd i Folkpartiets eget husorgan, tidningen NU. Redan 2003 motionerade jag och Anita Brodén om att riksdagsledamöters inkomstgaranti, som är det riktiga namnet på det som man allmänt kallar pensioner, skulle ses över. Jag var till och med med i Uppdrag granskning om detta. Men då hände inget. Nu har man kommit så långt att nyvalda riksdagsledamöter ska mindre generös inkomstgaranti. Så dock inte för de som suttit tidigare. Dags att diskutera frågan.

 

Att vara riksdagsledamot ska vara något av det finaste man kan vara i Sverige. Ett uppdrag som bygger på väljarnas förtroende, och som förnyas vart fjärde år.

Detta förtroendefulla uppdrag ska naturligtvis arvoderas bra. Det är viktigt att alla slags människor kan tjäna sitt land i den lagstiftande församlingen. Arvodet kan inte konkurrera med direktörslöner men det är i högsta grad motiverat att det ligger på en nivå över vanliga medelinkomster – också för att riksdagsuppdraget ska vara förenat med respekt.

Det är också rimligt att en riksdagsledamot som avslutar sitt uppdrag för en tid har en ekonomisk trygghet. Yrkeskarriären har ofta legat på is en tid (även om en del förtjänstfullt behåller kontakten med sitt tidigare yrkesliv, så är det ju inte möjligt för alla). Efter en tid i riksdagen är det kanske en annorlunda yrkesbana som väntar. Det kan finnas karensskäl att inte alltför snabbt ta vissa uppdrag, som berör det man har arbetat med i riksdagen.

De inkomst- och pensionsförmåner som riksdagsledamöterna hittills har haft, har dock med rätta kritiserats för att vara orimliga. Exemplen är många på tidigare ledamöter som har kunnat avstå från att arbeta och istället fått en relativt hög ersättning från riksdagen, i vissa fall fram till 65-årsdagen.

Därför är det helt i sin ordning – och hög tid – att systemet för inkomstgaranti nu ska förändras. Men risken är stor att man med den lösning som nu föreslås, bara spär på eventuellt politikerförakt ytterligare. Avståndet mellan medborgarna och ett upplevt politikerfrälse blir ännu större.

Att låta dagens riksdagsledamöter behålla det nuvarande, generösa stödet är naturligtvis helt horribelt. Att det nya, vettiga systemet bara skulle gälla för dem som väljs in 2014 och senare, är inte i första hand orättvist mot framtidens ledamöter. Det är djupt provocerande och stötande för den allmänna rättskänslan.

Ett argument som hörs för att låta dagens ledamöter förbli ett privilegierat politikerfrälse, är att det handlar om ingångna avtal och att undvika retroaktiva förändringar.

Om förutsättningen för att bli invald i riksdagen var att få en generös pension, bör nog berörda ledamöter fundera över sitt engagemang. Och väljarna bör fundera över om dessa deras representanter hör hemma i riksdagen.

Som riksdagsledamot är man dessutom inte anställd. Riksdagen har ju heller inte haft problem att ändra diverse villkor för exempelvis medlemmar i a-kassor eller för oss alla medborgare i socialförsäkringarna.

Det finns i den politiska kulturen ibland en anda av att man som innehavare av ett uppdrag behåller det tills man själv väljer att kliva av. Detta är en kultur som konserverar politiken och fördröjer nödvändiga förändringar. Användandet av begreppet retroaktivt i diskussionen om villkoren för den kommande mandatperiodens folkvalda gör det nödvändigt att betona en fundamental princip: förtroendet från medlemmar och medborgare prövas vid varje val. Ett förnyat förtroende får aldrig betraktas som givet, det måste på nytt förtjänas.

RASMUS JONLUND
Kulturpolitiker Stockholm stad, ordförande FP Kungsholmen

ANNE-MARIE EKSTRÖM
2:e vice ordf kommunfullmäktige Borås, f.d. riksdagsledamot

JESPER SVENSSON
Ordförande FP Skarpnäck

DANIEL ANDERSSON
Vice ordförande FP Östergötland

About these ads

Försöker skriva ifatt

Det blir långt mellan varven. Men det har varit en del. Lite databasjobb. Stockholmsresa med både Coompanion-möte och Skatteverkets insynsråd. Dessutom passade jag på att besöka PLAN:s kontor inför min kommande Ghana-resa när jag ändå var i Stockholm. Nu är det bara två veckor kvar tills det är dags för fadderbarnsresan. Ska verkligen bli spännande och intressant.

Diskussion om vem ska stötta de sociala företagen som Coompanion inom ett EU-projekt varit med och stöttat har pågått. Projektet har pågått under några år och nu är flera sociala företag i full gång med att skaffa uppdrag. Men projektet är slut. Lite trist om det skulle bli så att fem somaliska kvinnor som just kommit igång med sitt företag inom städbranschen skulle behöva lämna sitt arbete. I början behövs mycket stöttning för att allt ska fungera. Få se om det finns någon lösning. Detta har känts tämligen jobbigt.

Jag tycker att kommunen borde satsa på att stötta, självklart inte driva, sociala företag i stället för att bygga upp en verksamhet där kommunen tjänar pengar på att långtidsarbetslösa säljer datorer och bedriver annan verksamhet ut mot allmänheten. Här skulle sociala företag kunna vara ett alternativ. I ett socialt företag är tanken att man ska vara anställd inte gå på bidrag. Vilket ger mer självkänsla till individen. Att ha ett arbete att gå till, inte bara en sysselsättning.

En annan fråga som dyker upp med jämna mellanrum är riksdagsledamöters ersättning efter tiden i riksdagen. Officiellt heter det inkomstgaranti men media benämner det i allmänhet som pension.

Vad jag tycker i frågan har jag skrivit om ett antal gånger. Jag tycker man ska en rimlig ersättning en kort tid efter avslutat uppdrag. Men sedan ska man som alla andra ge sig ut och söka annat arbete. Många är ju dessutom tjänstlediga från sitt ordinarie arbete. Fast jag skulle nog inte vilja bli behandlad av t ex en tandläkare eller läkare som inte praktiserat sitt jobb på 12 år. Det behövs tid till kunskapsinhämtning.

Nu finns ett förslag om att tiden som man får inkomstgaranti ska förkortas men det ska bara gälla nyvalda ledamöter. Jag tycker att det ska gälla alla. Uppdraget som riksdagsledamot förnyas vid varje val så man kan inte säga att villkoren förändras under tiden. 2014 väljs nya ledamöter in i riksdagen. Oavsett om man suttit där tidigare. Denna fråga tar BT upp i sin ledare idag.

Igår gick vi också vidare med att diskutera handboken för medborgardialog. Vi gjorde det genom en konstruktiv workshop med klipp och klistrametoden.

I morgon är det möte med Räddningstjänstförbundet med ett tidigt (!!??) möte i Ulricehamn. Blir en tidig kväll.

Ett hjärta också på Alla hjärtans dag.

Gullsaxar och boråsmeny

Så var då Stadshusmiddagen avklarad och därmed också presentationen av årets boråsare. Som blev två, som fick motta de nyinstiftade Gullsaxarna. Känns som att vi i nomineringskommittén gjort ett bra val. Sommartorsdagarna har verkligen satt Borås på kartan. Och bidragit till att människor möts. Man kan väl likna sommartorsdagarna som ett enda stort mingel.

Här är motiveringen.

Sommartorsdagarna har som ingen annan företeelse medverkat till att skapa ett positivt, dynamiskt och attraktivt Borås. Sommartorsdagarna har sedan starten 1989 bidragit till att skapa en levande stad på sommaren som boråsarna kan vara stolta över.
Sommartorsdagarna är ett bevis på hur framgångsrikt ett samarbete kan bli när flera parter strävar mot gemensamma mål. Borås stad, fastighetsägare, krögare och butiksinnehavare har tillsammans och som samordnande kraft för många fler skapat en rikskänd institution som för varje år ökar Borås attraktionskraft.
Gullsaxarna 2013 tilldelas därför Mitt i Borås Marknads AB såsom varandes initiativtagare och idémässigt epicentrum för sommartorsdagarna.

Den andra som fick Gullsaxarna var Gunnar Hellsten. För sin insats som eldsjäl för entreprenörsprogrammet på Sven Eriksonsgymnasiet. Det är roligt att entreprenörsanda lyfts fram i Borås. Det behövs fler entreprenörer som startar och driver företag. Läs också Ingemar Brinks blogg på BT om Gunnar.

Här är den motiveringen

Entreprenörsanda och företagsamhet har präglat Borås sedan generationer. Gunnar Hellsten har som initiativtagare och ständig eldsjäl för entreprenörs-programmet på Sven Eriksonsgymnasiet tagit denna anda till en högre nivå.
Oförtrutet har han i mer än tio år tillsammans med sina kollegor och med stöd av engagerade föräldrar utbildat framtidens entreprenörer. Han har genom sitt arbete besjälat unga människor med en positiv syn på entreprenörskap och företagsamhet, och därmed bidragit till att föryngra och förnya Borås redan goda näringslivsklimat.
Genom att dela ut Gullsaxarna 2013 till Gunnar Hellsten vill vi markera vår tro att företagsamhet och utbildning är självklara ingredienser i vår stads framtid.

För övrigt smakade Boråsmenyn bra. Jag gillade till och med champinjonsoppan, jag som inte är någon soppfantast.

Nytt förslag om inkomstgaranti för riksdagsledamöter bör gälla alla

Nu finns det äntligen ett förslag på förändrade villkor när man lämnar ett förtroendeuppdrag som riksdagsledamot. Redan 2003 motionerade jag och Anita Brodén (fortfarande riksdagsledamot) att villkoren skulle ses över. De villkoren som finns idag är generösa. Och rimmar dåligt med de krav man ställer på andra. Även om ett riksdagsuppdrag inte kan jämställas med ett vanligt arbete. Ett visst stöd under den närmaste tiden behövs och max 2 år kan vara en rimlig tid. Men jag tycker det ska gälla alla. Inte bara de som blir nyvalda 2014. Det är totalfel tänkt. Alla riksdagsledamöter väljs på nytt. Ingen har en fast plats i riksdagen. Riksdagsuppdraget är ett förtroendeuppdrag och inget jobb, där sist in först ut gäller. Det handlar inte om att ändra bakåt. (Ekot, SvD)

Själv var jag glad för det år jag fick inkomstgaranti. Som egen företagare hade jag ingen anställning att gå tillbaka till och att efter fyra år fortsätta där jag slutade var inte självklart. Det blev så efter en tid även om jag sökte några jobb också. Fast det är ju inte så många som anställer en 60-åring.  Och kunderna fanns inte direkt och kunskapen var ringrostig. Det händer ju lite inom datavärlden på fyra år. När den värsta besvikelsen att inte få åka tillbaka till riksdagen efter valet 2006 lagt sig var det bara att ta tag i livet igen. Och det gick att komma tillbaka. Inte för att jag var helt självförsörjande efter ett år men med lite pengar undanlagda från riksdagstiden har det gått. Och jag har haft enskild firma så jag har inte kunnat lägga undan några pengar i något bolag. De pengar jag tjänade under året avräknades mot inkomstgarantin.

Medborgardialogen i Borås åkte till Stockholm

På väg hem från Stockholm efter en intressant dag kring Medborgardialog. Dagen inleddes med en föreläsning av hans Abrahamsson som talade om omdaningen av världen. Hur globalisering, urbanisering och migration påverkar rättvisa, utveckling och säkerhet.
Han talade bland annat om den nya ekonomiska geografin. Att lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin storlek. Ekonomiskt välstånd – ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner med växande mångfald och kvalitet i tjänsteproduktion.  Viktiga förutsättningar är då infrastruktur och samverkan för att få synergieffekter. Social och kulturell miljö är också en viktig förutsättning.
Han berörde också hur viktigt det ömsesidiga beroendet mellan storstad och omland är.
Han nämnde också hur viktigt det är med sociala investeringsfonder. Att se att det som görs i förebyggande är en investering. Sociala investeringsfonder är ju på gång i Borås.

På eftermiddagen var det dags för mig och Tom Andersson att berätta hur långt vi kommit med vårt arbete kring Medborgardialog i Borås. Vi presenterade hur mycket vi gör idag. Det mesta handlar om information som görs idag. Men många var lite förvånade att vi hade öppna kommunstyrelsemöten och att de till och med sändes på nätet. Positivt upplevdes också vår omröstning bland 4-12 åringar om lekplatsen i Stadsparken.
Tror att vår presentation var intressant. Vi fick en hel del frågor också. Bland annat hur många följare Borås stad har på Twitter. 1857 stycken. Inte illa.

För övrigt gav Stockholmsbesöket, som började igår, en ny klänning (ja, jag fick betala) och en trevlig stund med intervju av Lena Endre. Om stort och smått. Intervjuade gjorde Paula Ternström.

Här finns presentationen.

Minnesdagen för Förintelsens offer dagen efter

Måste bli flitigare med att skriva. Finns mycket att skriva om. Just nu sitter jag igen på ett X2000. Den här gången för att delta i SKL:s nätverk kring Medborgardialog. Den här gången ska vi också presentera hur långt vi kommit i Borås med arbetet kring Medborgardialog.
I helgen hade Folkpartiet i väst sin årliga vinterkonferens i Lundsbrunn. Många på plats för att lyssna till både integrationsminister Erik Ullenhag och partiledaren Jan Björklund. F d partiledaren Maria Leissner var där och pratade om sitt demokratiarbete ute i världen. Och så en rad intressanta seminarier.
Jag skolkade dock från det sista passet för att hinna hem till Minnesdagen för Förintelsens offer. Hann lagom dit för att lyssna på en man som överlevt Förintelsen och vars resa slutade i Borås. Med lyckligt slut efter att ha fått uppleva en rad grymheter på vägen. Ibland undrar jag hur människor kan bli så grymma. Så fullständigt utan empati och medkänsla. Men jag är glad att jag fick lyssna till mannens berättelse.
Själv har jag besökt både ett av utrotningslägren i Tjeckien men också platsen där ett annat folkmord ägde rum, Srebrenica i Bosnien där 8000 män mördades och begravdes i skogarna.
Sådana besök lämnar spår i minnet. Och det är viktigt att aldrig glömma. Man har sagt att det inte får hända igen. Men det händer igen. Även idag, till och med i Europa och Sverige, finns embryon till liknande tendenser som startade Förintelsen. Främlingsfientlighet och rasism växer. Romer är en utsatt grupp. Men också judar och muslimer blir utsatta för attacker från främlingsfientliga grupper.
Vi måste se upp och säga ifrån när mänskliga rättigheter och människovärdet kränks.
Det gäller också när människor som flytt från tortyr och förföljelse söker skydd i vårt land.
Det är inte ok att avvisa homosexuella personer tillbaka till ett land där homosexualitet straffas med döden. Var finns empatin hos beslutsfattande personer. Och saknas kunskaperna fullständigt om vad som sker i omvärlden.
Vi har faktiskt en lag som ger personer rätt att få skydd om de förföljs på grund av sin sexuella läggning. Jag har själv varit med och beslutat om den. Även om Folkpartiet ville ha med en ytterligare skrivning att det inte är ok att avvisa med motiveringen att man inte behöver leva öppet som homosexuell.

Läs artikel här om två ugandiska killar som riskerar att separeras.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tills-utvisning-skiljer-dem-at_7864076.svd