Mitt Hässleholmen

Mycket har handlat om Hässleholmen, en stadsdel i Borås, den senaste tiden. Bränder och vandalisering har förekommit. Det har varit reportage i media och politiker och boende och andra har uttalat sig.  De ungdomar som varit inblandade har också uttalat sig. De skyller på poliser med dålig attityd. Det kan man ju göra och det kan också vara sant. Det vet inte jag. Men oavsett så rättfärdigar det inte att tända eld på bilar och hus. Eller kasta sten. Visst behövs det dialog med ungdomarna men jag vill nog gärna också att polisen ska ingripa när det behövs.

Frustration och arbetslöshet är inte heller skäl till att sätta bilar och annat i brand. Det är skäl som gärna vänsterpolitiker åberopar med hänvisning till att en borgerlig regering har gjort det sämre för redan utsatta människor. Men frågan är vad gjorde sosseregeringen med stödpartier för att förbättra situationen för redan utsatta. Alliansregeringen har haft fokus på insatser för att få fler människor i arbete och gjort betydligt mer under sex år än sossarna gjorde på tolv år.

På Hässleholmen har mycket gjorts i samband med det urbana utvecklingsarbetet och som också gett resultat med fler i arbete. Även om man inte alltid kan se resultat direkt. Det gäller att hänga i. Och mer pengar kommer också från regeringen för fortsatta arbete.

Men det handlar inte bara om arbete även om det är det allra viktigaste. Det handlar om mycket annat också. Hässleholmen är ett vackert område. Mycket grönska och det finns många välutrustade lekplatser. Bl a flera närbasketplaner. Nära till 4H-gården och en hel del annat. Det finns några kolonilotter. På två ställen vad jag vet men det kan säkert finnas fler.

Och det är faktiskt blandad bebyggelse där de sk miljonprogramshusen ligger i centrum. Runt omkring ligger bostadsrätter och enfamiljshus. Och parhus med hyresrätt där jag själv bor. Men dessa boenden räknas aldrig. Men de tillhör faktiskt också Hässleholmen. Men inbjuds aldrig till till exempel marknaderna på Hässle torg eller Café Stångens arrangemang eller andra möten. Jag har många gånger försökt påtala att fler borde informeras om vad som händer på Hässleholmen. Jag tror på möten mellan människor.

När jag gick runt husen på Marklandsgatan idag slog det mig hur välskötta alla gräsmattor var men ganska tråkiga. Inga blommor utan bara gräs. Hur skulle det vara om de som bor där fick ta mer ansvar för sin omgivning. Kanske fler kolonilotter. Finns plats för många fler.

En tanke som funnits länge har varit att lyfta fram de skulpturer som redan finns inom området och göra en skulpturvandring. Eller kanske låta konstnärer/boende göra en specialutställning för området. För att locka andra att besöka Hässleholmen.

En annan viktig förändring som behövs är att genomfartstrafiken genom området stoppas. För att skapa ett enat Hässleholmen. Så att barn och vuxna kan gå till skolan eller affären eller kommundelskontoret utan att riskera bli överkörda. Även om det finns gångtunnlar så är det många som inte använder dessa. Människor skapar sina egna vägar. Det mest anmärkningsvärda är att vägen ligger intill två skolor. Och ingen hastighetsbegränsning utanför dessa. Hur det ska lösas tycker jag att de som bor i området ska få vara med och tycka till om. Detta är ett utmärkt tillfälle att ha medborgardialog. Här kan man ha verklig dialog eller åtminstone lyssna till de boende innan man beslutar något. Ett bra testprojekt kring de principer för medborgardialog vi håller på att ta fram i Borås.

Det finns mycket att göra och jag tror att vi måste ha med människorna innan det händer och blir kris. Delaktighet är A och O. Men förstörelse och vandalisering är aldrig ok. Oavsett.

En intensiv dag

Timmen är sen men jag tänkte ändå skriva ner några rader om dagen. Rätt intensiv. Först invigning av projektet Kedjan. Ett projekt som kommunen fått EU-medel att driva. Projektets syfte är att fler ska få ett stadigvarande arbete. Även om många som kommit hit som flyktingar har klarat sig bra finns det ändå de som har haft svårt att komma ut på arbetsmarknaden.

Kedjan består av ett antal länkar som innehåller olika åtgärder som leder mot målet. Ett riktigt arbete så man kan försörja sig och sin familj. Den innehåller den första, och kanske viktigaste, länken s om innebär en kartläggning av vilka kunskaper och erfarenheter de olika personerna bär med sig. Och vad de själva vill utveckla. Sedan kommer stadiet där man är På väg. Det vill säga får den kompetensutveckling som man behöver för att nå målet. Därefter gäller det att få kontakt med verkligheten ute i arbetslivet med praktikplatser och arbetsplatsutbildning. För att sedan förhoppningsvis få ett eget arbete.

Detta är ett oerhört viktigt projekt. Många som idag står utanför arbetsmarknaden skulle mer än gärna vilja ha ett riktigt arbete. Självkänslan stärks när man utför något för de pengar man får till sin försörjning. Medan fallet blir det motsatta när man tvingas leva på bidrag.

Det är också positivt för barnen när deras föräldrar får ett arbete. När föräldrarnas självkänsla stärks så blir de också mycket bättre föräldrar. Och det kan aldrig vara bra för ett barn att se sina föräldrar gå hemma eller söka arbete efter arbete och inte få något. Barnen tappar då tro på framtiden." Kan inte pappa få jobb så kan väl inte jag heller."

Mitt tal mottogs bra, tror jag. Bara det att det tog så lång tid. Eftersom det jag sa skulle tolkas till ett antal andra språk. De nya deltagarna i projektet var där liksom de som idag går på Öppna Utsikter och Mannakraft. Lite mer finns att läsa i BT.

Sedan bar det av till pensionärsrådet. Där vi idag fick en redogörelse för det som i Borås kallas Bokvämt. Man ska bo bekvämt hela livet. Bokvämt innebär att lägenheter som uppfyller vissa kriterier som ska underlätta för äldre att bo i det vanliga bostadsbeståndet. Bokvämt är bara i sin linda än men jag är övertygad om att fler fastighetsägare kommer att knyta sig till detta.

Att jag var ute i Sandared i kväll för tennisklubbens räkning också är inget ovanligt. Så det lämnar jag därhän. Nu börjar faktiskt ögonen falla ihop och i morgon är också en intensiv dag. Bland annat har vi vårt första möte i integrationsgruppen.

Så nu går jag och sover även om jag egentligen har mer att skriva om.

Lite av varje en måndagsmiddag

Jag har redan avklarat dagens första möte. Och det känns riktigt bra. Det kom fram många bra idéer när gruppen kring demokrati och delaktighetsfrågor inom Hässleringen träffades. Hässleringen är namnet på det arbete för att bryta utanförskap som finns inom området Hässleholmen i Borås. En del i regeringens projekt Urban utveckling. Ska bli kul att jobba vidare med. Till att börja med en uppföljning på de synpunkter som invånarna lämnade förra våren. Finns i följande lilla skrift. Vad är viktigt för Hässleholmen och alla som bor här. Det känns positivt att få vara med och jobba med delaktighetsfrågor på ett mer konkret sätt.

Men vad är då viktigt ute i världen? Jag kan väl säga att här blandas stora och små nyheter som vanligt.

Att många svenskar vill bygga ut kärnkraften var i och för sig inte oväntat. (DN, SvD) Det har funnits på känn länge. Det som har varit ett stort problem länge har varit att man inte ens har fått diskutera kärnkraftsfrågor. Det så kallade tankeförbudet. Det har ju inneburit att man kommit långt efter i forskning.

Sedan tror jag inte att utökad kärnkraft löser all världen energiförbrukning och räddar klimatet. Effektiviseringar och besparingar av energin är också en viktig del. Liksom forskning kring andra alternativa energikällor. Tyvärr finns det negativa effekter med nästan all energiproduktion. Att använda livsmedel till energi eller hugga ner skogarna för att omvandla till energi har också nackdelar.

Men det är bra att frågan börjar diskuteras.

En annan undersökning som presenteras idag är att 70 % av svenska folket tycker att det är ok att samkönade par får gifta sig. Det är glädjande att en så stor majoritet tycker att det är ok. (SvD, Aftonbladet)

Jag har så svårt att förstå motståndet. Jag kan inte se att det skadar någon annan, om två människor älskar varandra och vill att det ska vara sanktionerat av samhället. Allt tjat om att barn har rätt till en mamma och en pappa gör mer skada. Visst är det bra om det är så. Men nu är det så att världen inte är sådan. Det finns många barn som lever med bara en mamma eller pappa. Av olika orsaker. En del barn har två föräldrar men som inte fungerar som föräldrar. Ska dessa barn känna sig mindre värda för att de inte lever i en idyllisk familjelycka. Det måste väl vara bättre att ha två föräldrar som bryr sig även om de råkar ha samma kön.

Det finns en hel del annat att kommentera men jag måste ägna mig åt lite annan verksamhet. Till exempel förbereda det sista inför kursen i morgon.
Men jag kan inte låta bli att notera att en av dagens nyheter handlar om en borgmästare som skulle ta hand om sin grannes hund och sedan berättade att den dött. (SvD)Fast senare kom den till rätta hos borgmästarens syster. Och borgmästaren försökte med de mest sagolika bortförklaringarna vilket resulterade i åtal och risk för avsättning.

Kan väl påstå att detta är en nyhet som inte har något större värde mer än för borgmästaren och hundens rättmätiga ägare. Förvånande att den ändå finns med på nyhetslistan.

PS- Uppdatering

Det är positivt att statsministern nu säger att han inte vill kompromissa i frågan om könsneutrala äktenskap. Hoppas att frågan snart kommer upp på bordet så att regeringen kan ta itu med andra viktigare frågor. (SvD)