Vad hände egentligen

Idag offentliggörs katastrofkommissionens granskning av de s k tsunamibanden. Men Lars Danielsson går ut och vidhåller sin ursprungliga version på DN-debatt. Sann eller inte men jag håller med honom att fokus har hamnat fel. Det viktiga är hur man undviker att något sådant händer i framtiden. (DN, SvD)

Men när uppgifter inte hänger ihop. När man sent omsider hittar nya band på e-postkommunikation mm som påstods att de inte fanns. När det gick alltför långsamt att komma igång med hjälparbetet och ministrar fortsatte att fira jul som om inget hänt. Då får man finna sig i att bli granskad.
Och tyvärr är det så att media ofta väljer att skriva om det kontroversiella och uppseendeväckande i stället för att skriva om sakfrågor. För det är det läsarna vill ha. (Läs min blogg från i förrgår)
Danielsson avslutar sin artikel med att han och många med honom inte förstod omfattningen av det som hände förrän för sent.
Men jag tror många förstod. Jag gjorde det i alla fall. Smygtittade på varje nyhetssändning på TV från tidiga morgonen. Att jag "smygtittade" berodde på att mitt barnbarn var på besök och jag ville inte han skulle se de hemska bilderna.

Varför just Danielsson får kritik är att i hans arbetsuppgifter ingick det att bedöma vad som är viktigt och inte viktigt. Och informera statsministern. Jag tycker dessutom att om han insett allvaret inte borde ha haft tid att gå in på andra hemsidor. Utan borde ha koncentrerat sig på den uppgift han hade för stunden.

Få se vad kommissionens rapport innehåller.
Det är viktigt att gå vidare och se till att krissituationer behandlas på ett bra sätt i framtiden.
Men kvar kommer alltid att finnas frågan vad hände egentligen och finns det någon hund begraven.