Kandiderar i Liberalernas provval till valet 2026

Jag kandiderar till både region och riksdag och kommun. 

I år är det 30 år sedan jag först blev tillfrågad om jag ville sitta i Sandhults kommundelsnämnd. Jag har

aldrig ångrat att jag sa ja. Som världen ser ut idag vill jag fortsätta att vara engagerad så länge jag orkar. Jag har mer att ge. Under de trettio åren har jag varit kommunpolitiker med undantag av 4 år i Riksdagen. Sedan 2014 också regionpolitiker. 

Kommunen 

Jag har under de 30 åren varit ledamot av olika nämnder. Nu i Arbetslivsnämnden. En nämnd som verkar för att fler ska komma i arbete. Viktigt för både enskilda och samhället att fler kan bidra. 

Jag har under två mandatperioder varit 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Nu är jag ersättare i kommunfullmäktige. 

Är också med i en beredning för medborgarinflytande som jag var med och startade 2014. 

Har under åren lämnat en del motioner till fullmäktige som bifallits. Till exempel att Borås skulle ha en samordnare kring hedersförtrycksfrågor. 

En annan motion har också blivit verkstad. Samverkan mellan civilsamhället och kommunen, Överenskommelsen.

Plus några till. 

Vill fortsätta att vara engagerad i kommunen. Gärna med de frågor jag idag är engagerad i. 

Region 

Jag har varit ersättare i regionfullmäktige sedan 2014. 

De två första mandatperioderna var jag ledamot i Servicenämnden. Den här mandatperioden är jag vice ordförande i Beredningen för mänskliga rättigheter som har dialoger med civilsamhället. 

Jag är också ledamot i delregionala nämnden södra vars uppgift är att vara den lokala nämnden med dialoger med kommuner kring nära vård och folkhälsa och har också arbetsgrupper där jag är sammankallande för gruppen som handhar äldrefrågor. Även här är det fråga om dialoger. 

Jag vill gärna fortsätta med regionpolitik. 

Dessutom har jag numera egen erfarenhet av vården. Har gett mig mycket insyn kring vad som är bra och vad som kunde bli bättre. Att patienten alltid ska vara i centrum. Information och kommunikation kan bli bättre. 

Ingen oavsett bakgrund ska diskrimineras. Inom regionen ska alla bemötas med respekt och värdighet. Varje person borde ha en särskild kontakt inom vården som lotsar runt. Särskilt viktigt för årsrika. 

Jag vill fortsätta jobba för att äldre ska hamna rätt i vården men också i andra frågor som regionen styr måste äldres rättigheter tas till vara. Kollektivtrafiken till exempel och mycket mer.

Äldre glöms lätt bort i olika rapporter och program. Barn och unga finns alltid med och det ska de vara men äldre får inte glömmas bort. Att jobba förebyggande så att vårdbehov kommer senare är viktigt idag när demografin ser ut som den gör. 

Hbtqi-personers rättigheter är också viktiga för mig. Det handlar i regionen om könsbekräftande vård till exempel. Men också att ingen ska diskrimineras. 

Samverkan civilsamhället och regionen är viktigt. Överenskommelsen som jag varit med och tagit fram måste leva kvar. 

Ett rikt näringsliv inom regionen är också viktigt. 

Regionen glöms lätt bort när vi pratar politik men det som regionen har hand om är oerhört viktigt. Bidrar till det goda livet som är regionens mantra. 

Riksdagen 

Var riksdagsledamot åren 2002-2006. Mina frågor då var skatter och flyktingpolitik. Har hållit kontakten med Riksdagen som liberalernas ledamot i styrelsen för Riksdagens Veteranförening för tidigare ledamöter. Kan tänka mig att återvända till Riksdagen. Frågorna jag vill driva är desamma som regionfrågorna fast på en annan nivå. 

Rösta gärna på mig i provvalet till någon av listorna eller alla tre. 

Vi får aldrig glömma bort: ”Du är behövd hela livet”

Fredagen 13:e - trots allt en bra och energigivande dag

Dagen idag blev omväxlande. Började med besök på Sahlgrenska för blodprov. Tyvärr blev resultatet att jag är tvungen att börja äta kalktabletter. Snabb information efter en timme. Ok. Får väl gå. Bara jag blir frisk.

I rummet där jag jag blev av med några ml blod fanns också en kvinna som fick cellgifter. Hon hade behandlats i många år. Vi hade ett givande samtal om lite av varje. Föreningsliv till exempel och sjukvård förstås. Så ringde hennes chef, hon jobbade under tiden, så då avslutade vi vårt samtal.

Hade tänkt gå på några föreläsningar på Westpride men missat att det inte var några idag. Tog mig ner till centrum för en fika och tänkte förbereda ett anförande inför regionfullmäktige. Då dök det upp ett äldre australiensiskt par och började prata med mig. De var på bussresa från Köpenhamn till Oslo via Göteborg. Mannen hade varit assistent åt en miljöminister i Australien. Det blev en del prat om politik. Vi var helt överens om att vi inte gillade Trump och Putin.
På bussen ut till Bananpiren och Pride park blev det också ett roligt udda samtal.

Sedan blev det många härliga möten i Pride park. Gamla och nya bekantskaper. Så många som vet min situation med behandlingar bryr sig verkligen hur jag mår.

Trots lite trist början blev ändå inte fredagen den 13:e någon olycksdag. Men tidig återgång till hotellet. Och ingen alkohol. Lite annorlunda mot hur det brukar vara under Pride. Men snart är jag Dancing Queen igen

I morgon en ny Pride-dag. Med parad. Såklart jag ska gå. För allas rätt att vara den hen är och älska den hen vill. Det är en mänsklig rättighet. Kanske får räcka med det i morgon. Beror ju på hur jag mår.

Så glad att jag åkte till Göteborg och Westpride. Så energigivande att träffa människor och vara social. Alternativet att sitta hemma i soffan och titta på Trump- och Putin-TV ger inte mycket energi. Friskare blir en inte. Snarare tvärtom.

För mig är Pride viktigt. Om någon skulle tro något annat. Men den som arrangerar måste själv leva upp till det man manifesterar med en Pride-parad. Alla människors lika värde och allas rätt att vara med.

I Borås ska alla kunna vara den hen är och älska den hen vill - tycker styrelsen i RFSL Sjuhärad det också?

RFSL är röstbärare för alla hbtqi-pesoner. Därför är det viktigt att man accepterar och bemöter alla med respekt även om man ibland har olika uppfattning. Och att alla har möjlighet att göra sin röst hörd.

Det handlar både om glädje och allvar. Gemenskap och kärlek. Att Borås har egen Pride är fantastiskt och jag har upplevt så mycket glädje och gemenskap både där och i andra aktiviteter anordnade av RFSL sjuhärad. Och på andra håll också. Även om jag själv inte är hbtqi-person. 

Så viktigt att Pride finns kvar i Borås.

Då är det så ledsamt att det som händer nu. Med detta vill jag också säga att detta inlägg inte är politiskt utan handlar om demokrati och mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Vill heller inte hänga ut någon enskild. Det gäller att hitta tillbaka. 

RFSL Sjuhärad har haft årsmöte och efteråt har diskussioner kring demokrati och annat blossat upp. I vanliga media och sociala medier. Det handlar både om interna konflikter men också om demokrati på årsmötet när det handlar om val. 

Konflikterna lämnar jag därhän eftersom jag själv inte varit direkt inblandad. Även om det är viktigt att de löses. Som sagt i en organisation som ska värna mänskliga rättigheter måste man kunna hitta vägar ut. Ingen människa ska behöva må dåligt vilket flera gör. 

Men hur man väljer styrelse har jag varit inblandad i i allra högsta grad som valberedare. Från början var vi tre i valberedningen som blev utsedda vid förra årsmötet. När jobbet skulle börja var jag ensam kvar. Vet inte varför övriga hoppat av. 
Men tog tag i det. Började med enkät till styrelsen och fick svar från alla. Ingen rolig läsning. Flera kände att de inte blev lyssnade på. Men några ville ändå fortsätta trots det. Några hoppade av. Pratade med alla som ville vara kvar. Hade också tänkt prata med dem som slutade. Men fick inte till tid på grund av min hälsa.

Det gick ut uppmaning till medlemmarna att nominera. Fick endast ett nytt namn så till slut hade jag ett förslag på 7 ledamöter men inga ersättare. 

Förslaget lades ut på hemsidan. Tyvärr var jag lite sen på grund av hälsoskäl varför det stod överst på årsmöteshandlingarna när de lades ut att valberedningen lämnar förslag senare. När jag sedan kom med förslaget i god tid före årsmötet lades det längst ner på hemsidan och det ursprungliga meddelandet låg kvar om att det kommer senare. Inget utskick till medlemmarna. Det var en jättejobbig tid med mycket frustration. Oenighet och inga nomineringar. 

Nåväl. Årsmötet. Det hade tagits fram en arbetsordning. Där det står bland annat att personval ska göras med sluten omröstning om det finns flera nominerade. Något som jag upplever är självklart . Även om det tyvärr står i stadgarna att det ska vara en sluten omröstning om någon begär det så är det arbetsordningen som godkänts av mötet som borde gälla. Det är demokrati. Sedan kan jag tycka att det är märkligt att det står i stadgarna att någon måste begära sluten omröstning. En förändring gjordes på den föreslagna arbetsordningen. Eventuella andra förslag skulle få lika lång tid som valberedningen att presentera sitt förslag. Alltså var det förberett ett helt nytt förslag. 

Jag presenterade valberedningens förslag tillsammans med ett tips att bjuda in något studieförbund och tillsammans gå igenom hur styrelsen ska jobba. Någon uppgift jag fått är att nya styrelsemedlemmar får någon digital utbildning. Digitala utbildningar kan vara bra. Men när man ska jobba tillsammans i en styrelse är det bättre att göra det gemensamt.

Så kommer det då fram ett nytt förslag. Inte på nya namn till valberedningens förslag utan ett komplett förslag. Flera var samma i de båda förslagen. Ingen av de föreslagna presenteras. Sedan ställs valberedningens förslag mot det andra. Inte person för person. Och det andra förslaget vinner. Ingen sluten omröstning. Ingen begärde men i arbetsordningen stod det att vid personval ska det vara sluten omröstning. Alltså följer man inte beslutad arbetsordning för mötet. Om nu den var fel gentemot stadgarna så var felet begånget tidigare. Om man följer stadgarna och inte arbetsordningen vid mötet har de närvarande vilseletts i tron att man inte behövde begära sluten omröstning utan det skulle bli automatiskt. Inte demokratiskt. 

Det står i stadgarna att styrelsen ska ha mångfald. Tveksamt.

Har aldrig varit med om något liknande. I en organisation som ska stå för mänskliga rättigheter och allas rätt att vara den hen är ska det inget sådant förekomma. Demokrati och allas rätt att vara med sak gälla.

Funderingar så här efteråt. Varför skickade inte de som ville nominera eller var intresserade själva att vara med i styrelsen nomineringen till valberedningen? Så jag kunde fått fler namn. Vem eller vilka stod bakom det andra förslaget? 

Ingen av dem som lämnade styrelsen frivilligt eller av vilja på grund av att hen inte kände sig välkommen avtackades. Vilket är brukligt.

Från Stockholm Pride 2012. 
Boan har hängt med. 

20 år sedan stormen Gudrun

 Det viner rejält kring husknutarna idag, 2025. För 20 år sedan blåste det också. Hörde på radion att de ville ha minnen från den dagen. Tänkte att det vore inte fel att skriva ner mina upplevelser av den dagen. Jag minns den som igår. 

Jag var riksdagsledamot på den tiden och det hade skett en annan naturkatastrof, Tsunamin. Vi blev extrainkallade till Riksdagen för att fatta beslut om "Användning av PKU-biobanken för identifiering av avlidna med anledning av naturkatastrofen i Sydostasien". Ett snabbt avklarat beslut. 

Sedan var det minnesstund för offren för Tsunamin i Göteborgs Domkyrka senare på dagen. Det gällde att snabbt ta sig tillbaka till Västsverige. Lite tur att en var snabb för det blev problem senare på dagen.

I Göteborg skulle jag äta något och på restaurangen började det talas om att en storm var på väg och att en skulle hålla sig hemma. Men jag skulle ju på minnesstund. Det hade väl inte börjat blåsa så mycket på väg dit. Men efter minnesstunden hade det tagit i rejält. På Kungsgatan i Göteborg fanns fortfarande juldekorationerna kvar. Ja, inte alla för några hade blåst ner. Lite oroligt förstås. När jag idag går på Kungsgatan tänker jag ofta på den dagen. 

Nåväl. Jag skulle åka buss hem till Borås. Den gick men det kändes lite osäkert. Vad skulle hända? Men till Borås kom vi i alla fall. Där väntade min bil vid stationen. Hur skulle det gå att ta sig hem? Bodde då i Kypedalen på Hässleholmen. Motorvägen gick bra men när jag kom till sista backen så låg det ett träd över vägen. Vad göra? Det fanns en parkeringsplats i närheten på Hässleholmen så det fick bli den. Och sedan gå sista biten hem. Mellan träden. Lite läskigt. Men jag gick och pratade i telefonen med en partikollega ända tills jag kom hem. Han hade problem på sitt håll ute vid kusten. 

Något hade väl blåst ner från huset men kommer inte ihåg vad. 

Stormen, liksom Tsunamin, påverkade sedan Riksdagsarbetet för en lång tid efter att stormen bedarrat. Gjorde studiebesök på områden med nedblåsta träd bland annat. 

Hoppas inte dagens storm, Floriane, inte ställer till med lika mycket.